In today?s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product?s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand?s power.

Ambitionen med den här uppsatsen är att rikta blickarna mot den grupp elever som är i behov av särskilt stöd i sin undervisning. Studien är ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lärande och sin självbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras främst på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stämplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) är utgångspunkter. Gemensamt för dessa är att de betraktar människan som en social varelse och det är i det sociala samspelet som individens självbild konstrueras. Studien har utgått från den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frågeställningar genomfördes åtta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola där man valt en inkluderande organisationsform som lärandemiljö för elever i behov av särskilt stöd.

Bakgrund och problemdiskussion: Det finns mycket forskning om utomstående styrelseledamöter i familjeföretag och vad de bidrar med i styrelsearbetet. Det är intressant att studera utomstående styrelseledamöters roller i familjeföretagens styrelser eftersom det är styrelsen som har det yttersta ansvaret i ett företag och därigenom en viktig roll i företaget. Genom att studera de utomstående ledamöternas roller enligt Goffmans sociologiska teori så vill vi skapa förståelse för utomstående ledamöters roller i familjeföretag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa differentierad förståelse för utomstående styrelseledamöters roller i olika familjeföretag.Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Den teoretiska forskningen som använts är tidigare forskning om familjeföretag, styrelser, utomstående ledamöter och bolagsstyrningsteorier för att skapa förståelse om styrelsearbetet i familjeföretag. Vi har även använt oss av Goffmans sociologiska teorier för att tolka rollen som de utomstående ledamöterna får i familjeföretagens styrelser.

Purpose of this study is to describe and analyze school social work in rural area and being alone in social work at the school welfare/health team and how this affects the individual, professionally and privately.The theoretical framework highlights the empirical data through Goffman's dramaturgical perspective. The study highlights school social workers role on the scene as Goffman divided as the front and rear arena and how school social worker find strategies to cope with it alone work it takes to be a counselor in rural areas.One way to handle her role involves acting in one of the following three characters: the self-employed, infiltrator and tough guy.The study describes how the social worker harboring the stress in the profession; through recovery - physical and mental, on the back stage, backstage.On stage there are other players such as student health team, which also acts and affect what happens on the front stage.School social workers are working hard to position itself in relation to other professions in student welfare/health team and to have a mandate to act.In the analysis, it appears that the school social workers want a clearer role profession/ occupation profession and mandate to act, which may be complicated by today is the only counselor in student welfare/health team lacking identity. There is also a desire for further/ continuing education, but this is seen as an organizational pitfall when the manager does not have the same educational background as school social worker.Ultimately, it is the peripatetic life as a social worker at the school who is considered the most exhausting part of the work as a school social worker in a rural area. There is a great desire among the interviewed school social workers to have fewer schools to relate to and work on..

This essay analyzes three Swedish cartoon artists: Elias Ericson, Lisa Ewald and AmandaCasanellas. The aim is to examine how they construct feminist strategies through their workand how they convey this visually. The issue of whether these Swedish cartoons can be seenas a part of a bigger political platform is central. Through semiotics and post-colonial andqueer feminist theory, some answers to these questions are searched for.The result shows that all three of the artists can be seen in a bigger activist context, even ifthey work in and through different platforms. Casanellas questions the racism in Swedenand how we should prevent it.

Uppsaten handlar om hur mössor används i ungdomars identitetsskapande, både i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgår hur ungdomar både formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras också vikten av att både elever och lärare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterkläder ska kunna undvikas. Studien bygger på intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 på en gymnasieskola i Stockholms län..

The purpose of this paper was that through discourse analysis look at how gender and the equality debate is created between two head debaters and commenter's on a forum. We have used Norbert Elias and John L. Scotson´s (1999) theory about Established and Outsiders to see power struggles between groups in the debate. With Jonathan Potters analysis tools in his book Representing Reality (1996) we were able to analyze the debate texts. Using discourse psychology, we were able to see how people use tactical discourse in their texts to represent themselves and the world in different ways.

I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram är att socialt interagera med andra människor. Deltagarna ser Instagram som en digital värld och att man besitter två olika jag, ett i ?verkligheten? och ett på Instagram. Det visar sig att jaget pa? Instagram tar sig större friheter och vågar uttrycka sig mer fritt än i ?verkligheten?.

Abstrakt:Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ?Jaget och maskerna? på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ?The self? de primära informanternas personlighet.

The purpose of this essay is to analyse how and why culture and tradition is created and maintained within a minor student society at a Swedish university by looking at its history. The West Coast Nation student society provided the material which was subsequently analysed and three sociological perspectives were applied in order to give the study a theoretical base. In order to investigate the purpose of the society, durkheimian theories on functionalism were applied. Moreover, Bourdieu?s thoughts on social fields were used as well as Elias? theories on the established and the outsiders.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer ? däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ?rätt och fel? och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt.

Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna.

This qualitative research is about how Swedish media constructs immigrants in articles. The focus of the study will lie on ten Swedish articles and how they stereotype immigrants, but the demarcation will be for young immigrant boys related to crimes. The purpose of this paper is to highlight how media achieves its goal to construct a group as inferior. This will be implemented with the help of articles from different newspapers that reported on immigrants who have committed crimes. We have chosen to look at different newspapers to see if there is a curtain pattern in the construction of immigrant boy.

 The aim of this two-years master?s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course.Important theories for this work were Annemaree Lloyd?s thoughts on corporeality, Erving Goffman?s dramaturgical sociology and John Dewey?s learning by doing.