Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen.

Undersökningens syfte är att skapa en djupare förståelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrättalagda lärandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal både på den särskilt tillrättalagda lärandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hälsoperspektiv på funktionsnedsättning.

Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.

Studien utgår från några pedagoger som gått utbildning i ICDP-Vägledande samspel, ett empatibaserat program som sätter fokus på en positiv Elevsyn och samspelets betydelse dels för lärare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhållningssätt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP.Studien baseras på observationer och på samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger på pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingår även skrivuppgifter från kursdeltagare där de delger vad ICDP-kursen givit dem.Analysmetoden i studien är fältanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förståelsen av beteenden och händelser.

För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

Uppsatsen hade sin utgångspunkt i hur lärarens val av matematikdidaktik skapade möjlighettill pedagogisk och social delaktighet, för elever som hade uttalade koncentrationssvårigheter.Denna definition innefattade elever som uppvisade svårigheter att genomföra och slutförauppgifter och elever som inte behövde ha en fastställd diagnos. Jag har även valt att studeraelevernas möjlighet till måluppfyllelse beroende på lärarens didaktik och måluppfyllelsenutgick ifrån strävansmålen för ämnet matematik.Studien innefattade observationer under tre lärares matematiklektioner i klasser på högstadiet.Efter observationerna har sedan intervjuer med lärarna genomförts. Resultatet visade attrespondenterna gemensamt var övertygade om att läraren som person hade en stor inverkan påelevernas lärandeprocess samt möjlighet till delaktighet och måluppfyllelse i undervisningen.Däremot valde respondenterna olika motiveringar som stödde denna åsikt. Meningarna bestodav ett vitt spektrum från lärarens personlighet till didaktikens innebörd. Lärarens reflektionkring val av didaktik samt Elevsyn inverkade på elevernas möjlighet till utrymme iundervisningen för måluppfyllelse och delaktighet.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika former av kunskaper några lärare strävar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen är baserad på intervjuer med sex olika lärare som alla undervisar på gymnasiekursen Svenska B.Resultaten visar att lärarnas olika kunskapssyn och Elevsyn, gör att de kan delas in i två olika grupper. Den ena gruppen av lärare ser inte sina elever som potentiella kunskapskällor och är starka anhängare av antologiläsning med tillhörande instuderingsfrågor. Dessa lärare ser epokkunskap och kunskap i form av allmänbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver är kronologisk och lärarstyrd.

Bakgrund: John Hattie, professor vid Melbourne University i Australien, gav 2009 ut boken Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Boken räknas som världens största forskningsöversikt över vad som påverkar elevers studieresultat och fick omedelbart ett internationellt genombrott. Studien rangordnar och visar vilka påverkansfaktorer som lämpar sig bäst för elever i skolan. En rangordning som enligt Hattie är mer eller mindre allmängiltig. Men finns det verkligen några universella lagar som kan visa vad som bäst påverkar elevers studieresultat?Syfte: Syftet med uppsatsen är att närmare granska Hatties undersökningsmetod.

I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgå från den enskilda eleven. Många elever upplever idag att så inte är fallet. De senaste åren har elever som är obehöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet ökat i antal. 1998, då de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.Studiens syfte är att undersöka möjliga faktorer som påverkat ungdomars högstadietid så negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts på personligt och allmändidaktiskt bemötande.

SyfteSyftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad är resurs för särskilt stöd i matematik och vem är i behov utav det? Hur fördelas de och stämmer fördelningsmodellen med behovet av särskilt stöd i matematik? Hur används resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmån för särskilt stöd i matematik?MetodMed en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lågt, lågt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsområde. Därefter följdes resultatet upp och ställdes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes också utifrån information från personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn.