SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka vilken betydelse idrottshallens utformning har avseende lärande, lek och fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa för elever i grundskolan på fem skolor.Hur upplever läraren att idrottshallen fungerar för undervisningen?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoden kvalitativ intervju på fem skolor i Stockholm. Skolorna kallas i studien för Nordskolan (F-6), Östskolan (F-3), Sydskolan (F-9), Västskolan (F-3) och Centrumskolan (F-9). En lärare i idrott och hälsa intervjuades på respektive skola. Lärarna kallas för Nora, Olga, Siri, Vera och Cissi.ResultatNord-, Syd- och Centrumskolans idrottshall är stor till golvytan, cirka 24x48 meter, och när varje hall delas av med en vikvägg är vardera halva cirka 24x24 meter.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex.Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp?Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärares ickeverbala kommunikation är av betydelse vid andraspråksinlärning, eller med andra ord om lärares actio bidrar till elevers andraspråksinlärning? Detta har gjorts genom att studera huruvida det är möjligt att observera någon skillnad mellan två Elevgrupper vad gäller elevers gensvar (eller mer precist elevers delaktighet/passivitet, agerande/ickeagerande, uppmärksamhet/ouppmärksamhet, kommentarer och yttranden/tysthet) när en lärare aktivt och medvetet använder sig av actio kontra medvetet utelämnar actio. Det teoretiska ramverket utgår från Marie Gelangs definition av actio och actiokapital samt McGregor et als teori om att gestikulerad input underlättar konsolidering av språkkunskap och att språkkunskap därigenom blir mer robust. Genom observation har en kvalitativ jämförelse mellan två grupper genomförts, där en lärare medvetet använt sig av ickeverbal kommunikation, eller actio, i en grupp, medan samme lärare inte använt sig av actio i grupp två. Därutöver har lärarens egna actio iakttagits samt att läraren har intervjuats.

Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra Elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till Elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp.

Syfte och frågeställningarDenna studie ämnar undersöka vilka förutsättningar som lärare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar även studien till att undersöka hur lärare uppfattar kursplanens påverkan på ämnet gränser och möjligheten att påverka dessa. Den första frågeställningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lärare i idrott och hälsa stött på i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lärandeperspektiv? Den andra frågeställningen lyder; Hur upplever lärare i idrott och hälsa ämnets struktur i och med implementeringen av Lgr11?MetodDenna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslärare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen.

Hos vissa elever i den svenska skolan riskerar kodväxling att uppfattas som tecken på bristfällig språklig kunskap. Flerspråkiga och kodväxlande inlärare anses vara de elever som presterar sämre i skolan. Tidigare forskning på området förklarar begreppet kodväxling och orsaker till dess förekomst, ägnar uppmärksamhet åt studier som visar att vissa Elevgrupper med kultur olik den svenska kulturen klarar sig sämre i skolan än de svenska eleverna samt understryker flerspråkiga elevers identitetskonstruktion som en bakomliggande faktor. Denna uppsats undersöker hur flerspråkiga elever kodväxlar och varför de gör det samt fokuserar invandrarelevernas skolprestationer, identitet och självbild. Ett övergripande syfte är att nå en större förståelse för de flerspråkiga elever som kodväxlar i skolan för att kunna erbjuda dem framgångsrik undervisning.Då studiens syfte är att nå ett stort antal informanter genomförs en kvantitativ studie i form av enkätformulär.

This study has been conducted in order to try to clarify how one as a piano teacher, by the choice of teaching material and method of teaching, can influence the process of learning. The study deals with novice teaching and more specifically first semester teaching. I have studied three books, their methods and how they take on the task of introducing music and piano playing to novice students. I studied three groups of novice piano students during the autumn of 2005. For twelve lessons each class worked with one of the following three books: "Vi spelar piano 1" by Carl-Bertil Agnestig, "Pianogehör 1" by Åsa Söderqvist- Spering and "Spela piano med ADAM".

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika Elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan. Undersökningen visade att båda Elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslärare utformar undervisningen i idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ?Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?? samt ?Varifrån får lärarna sina idéer och ambitioner till de strategier de använder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever.

Syfte och frågeställningar.Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers syn på feedback i ämnet idrott och hälsa, samt om och i så fall hur denna feedback påverkar elevernas upplevda lärande. Detta skedde utifrån följande frågeställningar; Anser eleverna att feedback är viktigt för det upplevda lärandet i ämnet idrott och hälsa och hur tänker de kring detta? Anser lärarna i ämnet idrott och hälsa att feedback är viktigt för utvecklingen av elevernas lärande och hur tänker de kring detta? Har lärarna ett medvetet användande av feedback och uppfattar elever lärarnas feedback som konstruktiv och utvecklande? Använder lärarna formativ bedömning i sin undervisning och är det i så fall ett medvetet val?Metod.Detta är en kvalitativ studie med intervju som metod. Vid datainsamlingen genomfördes totalt åtta semistrukturerade intervjuer. Fem lärare med gedigen erfarenhet intervjuades enskilt samt tre Elevgrupper bestående av totalt tolv elever.

Lärare har en betydelsefull roll för sina elever. De skall vara en förebild och motivera eleverna till att tro på sig själv. Syftet med undersökningen var att öka kunskapen och förståelsen för elevers livssituation och deras syn på framtiden. Eleverna som medverkat i undersökningen bor på orten Clanwilliam i provinsen Western Cape i Sydafrika. De har fått skriva berättelser om vad önskar och gissa kommer att hända med dem själva och landet i framtiden.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sociokulturella förhållanden i hem och skola påverkar elevers skrivande i gymnasieskolan, samt hur skolan kan påverka gruppkulturer så alla elever får ut mesta möjliga av sin utbildning i svenskämnet. Metoden var aktionsforskningens hermeneutiska metod. Den gick ut på att jag lät eleverna i två Elevgrupper där jag är lärare, göra samma skrivuppgift och samma lektionsserie och därefter utvärdera detta samt låta utvärderingen styra förändringar i lärarpraktiken. Informanterna läste den andra av tre terminer av svenska B. De gick i dels mediaprogrammet och estetprogrammet som samläste kärnämnen och teknikprogrammets elever som inte samläste kärnämnen med någon annan grupp.

Nästan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra länder och att undervisa flerspråkiga Elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för många lärare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andraspråkseleverna inte når nationella mål i matematik och svenska. Även internationella jämförelser visar att andraspråkselevers förutsättningar för lärande inte tillgodoses i lika stor utsträckning i Sverige som i andra OECD-länder. I förlängningen får detta demokratiska konsekvenser, då många andraspråkselever saknar verktyg att tolka och förstå sin omgivning och därmed inte kan påverka och aktivt delta i samhällsgemenskapen. Den mångfald som elever utgör med avseende på social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsätter därför nya pedagogiska förhållningssätt för att alla aktivt ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den här kvalitativa studien är att beskriva och förstå skolans pedagogiska verksamhet för andraspråkselever med fokus på språk och matematik.

Syfte: Syftet med studien är: Att få kunskap om pedagogers kompetensutveckling genom arbetet i en studiecirkel om läsinlärning och läsförståelse. Den övergripande frågeställningen blir: Hur bidrar samtal i en studiecirkel till pedagogers kompetensutveckling i att kunna identifiera och stödja elevers lässtrategier och läsförståelse. Teoretisk inramning och metod: Jon Ohlssons organisationspedagogiska perspektiv används som det övergripande teoretiska ramverket. Det innefattar lärares organiserande av lärande och samarbete genom att utbyta erfarenheter och utveckla kompetens, vilket kommer organisationen till del. Studien är utförd i en kommunal F-5-skola som ligger i en av Göteborgs kranskommuner.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslärare utformar undervisningen i idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ?Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?? samt ?Varifrån får lärarna sina idéer och ambitioner till de strategier de använder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever.