Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet?konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi..

Syftet med studien är att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever är implementerad i grundskolan. Lagen innebär en skärpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rättigheter. De ska även bedriva aktiva åtgärder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling uppstår. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer från två grundskolor. Detta för att ta reda på deras inställning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrån ett lärarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmågor och olika sätt att lära. Skolans uppgift är att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlärningsmiljö. Vi har studerat lärares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lärarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har även försökt få svar på om, och i så fall hur, den specialpedagogiska kompetensen används i detta arbete.

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers välmående på ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie på att elever som går på ett ridgymnasium och dagligen får bedriva studier parallellt med hästar mår bättre psykiskt och känner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som människor. Samspelet mellan eleverna och deras hästintresse skapar en känsla av att eleverna känner sig nöjda med sig själva..

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har vi sökt svaren på våra frågeställningar.Resultatet visar att elevens intresse av ämnena har stor betydelse. Dessutom påverkas elevens lust att lära av läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram många förslag på hur vi som lärare kan göra för att få våra framtida elever att känna motivation och lust att lära. Förslagen som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Dessutom visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan.

Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lärare ser på om elevers självförtroende och identitet hör samman med utseendemässiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. Lärarna ser olika på hur elever påverkas av ideal från exempelvis reklamen. Dessutom har lärarna olika sätt att arbeta för stärka elevers självförtroende, i detta arbete kategoriseras lärarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade..

I detta examensarbete är det övergripande syftet att ta reda på i vad mån lärare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lärprocesser. Studien belyser även de möjligheter och hinder lärarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion är de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lärare i grundsolans tidigare år. Reslutatet visar på att lärarna på flera sätt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lärprocessen. Gemensamt för lärarna är även att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv där flera resurser för lärande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers upplevda lärarstöd/acceptans har betydelse för elevers skolmotivation. 42 elever deltog i den enkätundersökning som genomfördes en gymnasieskola i två olika klasser. Deltagarna var i åldern 18-19 år. Samtliga deltagare fick besvara 29 items som var avsedda att mäta upplevt lärarstöd/acceptans, upplevt föräldrastöd, elevprestation och elevmotivation. Resultatet av studien visade signifikanta samband mellan upplevt lärarstöd/acceptans och skolmotivation.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild.Frågeställningarna i studien var:Hur resonerar lärare kring elevers motivation till läsning?Hur upplever lärare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lärare att elevers motivation och självbild har för läsinlärningen?För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket.

Rapporten beskriver vad självförtroende är, vad styrdokumenten säger, hur det uppkommer och stärks samt hur viktig lärarens roll är för elevers självförtronde. Den beskriver vidare att självförtroendet är en av de viktigaste grundförutsättningarna för en individs välbefinnande och för det livslånga lärande. Vi ville undersöka lärarnas uppfattningar och erfarenheter om elevers självförtroende, samt hur lärare upplever att de stärker elevers självförtroende i grundskolans tidigare år. Detta gjorde vi genom att ta del av litteratur, teorier och tidigare forskning. Undersökningsgruppen omfattade sex verksamma lärare i en liten skola i Norrbotten.

Den ändrade synen på lärarrollen i samhället skapar andra förväntningar på lärarens kompetens. Syftet med undersökningen är att ge insikter om elevers förväntningar gällande kompetensen hos lärare. Undersökningens fokus ligger på hur elever värderar vikten av social kompetens hos matematiklärare jämfört med ämneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vår uppfattning finns det begränsad forskning rörande elevers syn på lärares kompetens. Vi valde därför att genomföra en enkätundersökning på två skolor i en storstad med flera etniciteter representerade.

Synen på skönlitteraturläsning i skolan har ändrats genom tiderna från kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vår verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen har vi blivit medvetna om att det är lättare i teorin än i praktiken att få alla elever att vilja läsa. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers läslust, samt hur kunskap om detta påverkar lärares förmåga att handleda elever att genom ökad läslust ta del av skönlitteraturens kunskapskälla.Litteraturen pekar på olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svårigheter med lästeknik och läsförståelse, lärares engagemang och arbete, yttre och inre förutsättningar i klassrummet, läsning och bearbetning av olika slag, bokval som fängslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lärares planering och arbete med att handleda elever till ökad läslust. Lärares kännedom om elevers lärande och om skönlitteratur är utgångspunkt för lärares uppdrag att arbeta för elevers läslust.Metoden vi valde för vår undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lärare. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan är viktiga för elevers läslust..

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hälsobudskap och är ett organ som når ut till en stor population. Många av de hälsobudskap som presenteras handlar om träning och fysisk aktivitet och genom medias sätt att framställa detta skapas ideal och normer inom ämnet. Vi anser det därför vara viktigt att undersöka hur träning framställs i ett träningsmagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur texter om träning framställs utifrån diskurser och hur budskap framställs i träningsartiklar ur ett träningsmagasin. För att göra detta tillämpades socialkonstruktivistisk teori och kritisk diskursanalys.