Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser pÄ lÀxan i allmÀnhet och i synnerhet matematiklÀxan. Med ett fokus pÄ vilka olika typer av lÀxor det finns bÄde i allmÀnhet men Àven inom matematikÀmnet. Fokus har Àven legat pÄ hur lÀxor i matematik pÄverkar elevers motivation och prestation i matematikÀmnet.  Studien bestÄr av tolv artiklar och rapporter som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna. Vi har fokuserat pÄ studier gjorda pÄ elever i Ärskurs 4-6, men har anvÀnt artiklar och rapporter som diskuterar andra Ärskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra Ärskurser.

Syftet med studien var att ur musiklÀrares perspektiv skapa en bild av elevers förutsÀttningar att uppnÄ kunskapskraven i musik i Ärskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklÀrare intervjuades i Àmnet. Intervjuerna transkriberades och utifrÄn lÀrarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehÄll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat Àr att elevers förutsÀttningar och resultat framför allt beror pÄ lÀraren och dennes förmÄga att skapa god undervisningsmiljö samt att lÀrarnas förutsÀttningar i form av tid, lokaler och musikutrustning pÄverkar vad som ingÄr i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnÄ kunskapskraven.

Den hÀr rapporten avhandlar framtagandet av en prototyp för en tjÀnst dÀr abonnenter hos telekomoperatörer ska kunna bestÀlla och konfigurera sina egna tjÀnster i betydligt större utstrÀckning Àn vad som Àr möjligt idag.Detta Àr möjligt och önskvÀrt tack vare att det pÄgÄr kontinuerlig modernisering av den teknik som idag anvÀnds i telefonnÀt och telefonsystem.Projektet genomfördes pÄ uppdrag av Tieto i Kalmar som Àr ett konsultföretag som arbetar mycket med telekomteknik och som har flera stora kunder som arbetar med modernisering av sin teknik.Resultatet har blivit en prototyp dÀr anvÀndaren pÄ ett flexibelt sÀtt kan skapa, redigera och radera sina egna tjÀnster, samt fÄ en grafisk överblick över sina instÀllningar.Prototypen Àr ocksÄ enkel för uppdragsgivaren att anpassa för demonstration för olika kunder. Den Àr dessutom anpassad sÄ att det ska gÄ sÄ enkelt som möjligt att utveckla den vidare med nya komponenter.FrÄn början ingick en student frÄn Rehabiliteringsprogrammet i projektet. Tanken var att kunna genomföra olika typer av anvÀndbarhetsanalyser och pÄ sÄ sÀtt göra prototypen sÄ anvÀndarvÀnlig som möjligt. DÄ studenten av personliga skÀl inte fullföljde projektet redovisas dessa delar av projektet inte i den hÀr rapporten..

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling. FrÀmst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i Ärskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem dÄ medvetenheten tycks öka i takt med förÀldrarnas utbildningsnivÄ. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder pÄ att inte endast det nedÀrvda kapitalet Àr av betydelse.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

Ett utvecklingsarbete om elevers lÀs och skrivutveckling samt förÀldrarnas delaktighet. Arbetet innehÄller underlag för lÀs- och skrivutvecklande hemuppgifter..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan, vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad och boendeform. Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193). Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning skapades ett bortfall.

Forskning visar att lÀraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mÀtningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försÀmrats. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrarnas upplevelser av hur lÀrrarollen har förÀndrats, vilken inverkan lÀrarens roll har pÄ elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försÀmrade resultat. För att kunna besvara vÄrt syfte sÄ har vi valt att utföra vÄr undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vÄrt Àmne. För att kunna besvara vÄrt syfte blir frÄgestÀllningarna följande: PÄ vilket sÀtt upplever lÀrarna att deras roll har förÀndrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lÀrarna att deras roll har pÄ elevers prestationer? Vad anses enligt lÀrarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försÀmrade resultat? Teorier som vi behandlat Àr det dramaturgiska perspektivet, idealroller sÄsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byrÄkratin.

Bakgrunden till denna studie utgÄr frÄn vÄra egna erfarenheter av att undervisningen i Ärskurs 1-3 ofta Àr styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket Àven forskning visar. Graden av styrning innebÀr dÀrmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lÀrande gÄr att finna i skolans lÀroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lÀrares syn pÄ betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien Àr att analysera en antal lÀrares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lÀrande i undervisningen.

I Elevers förhÄllningssÀtt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolÄr 6 upplever och förhÄller sig till klassrumsregler. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers förhÄllningssÀtt till regler för att kunna underlÀtta lÀrarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprÀtthÄllas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer dÄ vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus pÄ intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler Àr ett diffust begrepp som innefattas av mÄnga olika faktorer som försvÄrar elevers förhÄllningssÀtt till dem.

Betygsliknande omdömen och elevers motivation Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare Är reagerar pÄ att bedömas med betygsliknande omdömen. FrÀmst har undersökningen Äsyftat att se hur elevers motivation pÄverkas av detta bedömningssÀtt och om omdömets utformning spelar nÄgon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer stÀlls elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsÀtt pÄ bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utstrÀckning pÄ vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur de bedöms.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers tankeformer i huvudrÀkning genom undervisning i skriftlig huvudrÀkning och samtal kring elevers egna tankestrategier. Undersökningen genomfördes i en sjÀtteklass med 16 elever i Àlvsby kommun. Under matematikpassen delade vi in klassen i tvÄ grupper med Ätta elever i varje grupp. Vid tio olika tillfÀllen arbetade vi med att samtala om olika strategier i skriftlig huvudrÀkning och hur de kan anvÀndas. Genom att intervjua eleverna var för sig i början och i slutet av praktiktiden har vi trots den korta perioden kunnat se att eleverna utvecklats med hjÀlp av skriftlig huvudrÀkning.