Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare pÄ en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhÄllningssÀtt kring elevers kunskapsinhÀmtning baserat pÄ identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju anvÀnts som metod. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar Àn just jag Àmnade fokusera pÄ. Vidare kan det konstateras att lÀrarna arbetar med identitet men att det Àr ett mÄngtydigt begrepp, och kan sÄledes tolkas och tillÀmpas pÄ olika sÀtt..

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielÀrares upplevelser av elevers möjlighet till att förÀndra deras sjÀlvförmÄga (SE). Samt om lÀrarna bedömer att de genom sitt agerande kan pÄverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om sjÀlvförmÄga anvÀnts. Resultaten visade att eleverna kunde bÄde stötta och sÀnka varandras SE. Feedbackens utformning var stor pÄverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

The energy consumption in the sectors of residential and public buildings is 40 % of the total energy consumption in Sweden. The main part, 85 %, of the energy use in these sectors is for operation of the buildings. The rest is used in the building process. When energy-efficiency measures are taken the energy use during the operation time decreases and the fraction of energy consumption during the building time increases. This project is carried out in cooperation with JM AB and concerns the energy use during the building time of production of blocks of flats at the building site.The main part of the electricity that is used during the production of apartment buildings goes into the heating of portacabins and illumination of the building during the construction phase.

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

Syftet var att undersöka och jÀmföra grundskollÀrares syn pÄ elevers lÀrande, elevers skolsvÄrigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende pÄ ÄtgÀrder och specialpedagogers uppgifter i tvÄ skolor dÀr man organiserat den specialpedagogiska verksamheten pÄ olika sÀtt. Metoden som anvÀndes var kvantitativ dÀr 31 grundskollÀrare besvarade en enkÀt. Resultatet visade att lÀrarna ansÄg att olika faktorer Àr viktiga för elevers lÀrande, men att faktorer som rör lÀrare och undervisning kom i frÀmsta rummet. Brister i dessa gÀllde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvÄrigheter. DÄ var det istÀllet svÄrigheter/brister hos eleven som frÀmst sÄgs orsaka skolsvÄrigheter.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga elevers svÄrigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjÀlp av en diagnos och en enkÀt ville jag undersöka elevers begreppsförstÄelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar pÄ att en del elever har Ätskilliga brister nÀr det gÀller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter pÄ nÀr de löser matematikuppgifter Àr textförstÄelse, matematiska begrepp, talförstÄelse och uppmÀrksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svÄrigheter i matematik inte tycks ha nÄgot större inflytande över deras instÀllning till matematik..

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att lÀraren i snitt tar tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begrÀnsas till att svara pÄ de frÄgor som lÀraren stÀller. Tidigare studier pÄpekar att det finns samband mellan hur lÀraren formulerar sina frÄgor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarens frÄgor under den lÀrarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som anvÀnder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktÀr pÄverkar elevers svar. Studien Àr genomförd utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr videoanalys har tillÀmpats som metod. Det har analyserats tvÄ filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Visualisering Ă€r en ofta förekommande metod som anvĂ€nds vid utveckling av en ny produkt för att redan i ett tidigt stadium kunna visa den fĂ€rdiga produkten i form av en prototyp eller annan digital ritning. Det Ă€r dock inte lika vanligt att visualisera sjĂ€lva utvecklingen av produkten eller vilken fas den befinner sig i, vilket kan leda till osĂ€kerhet inom utvecklingsgruppen och ge det fortsatta arbetet av produkten en tvetydig bild. Projektgrupperna pĂ„ företaget CGI Östersund jobbar enligt den agila systemutvecklingsmetoden Scrum dĂ€r arbetet delas upp i olika delleveranser och Ă€renden, vilket gör det möjligt att visualisera utvecklingsprocessen. Den hĂ€r undersökningen har studerat Scrum-metoden ytterligare och dĂ€refter tagit fram ett visualiseringsverktyg bestĂ„ende av en REST-webbtjĂ€nst i Java och en webbklient som hĂ€mtar information frĂ„n ett Ă€rendehanteringssystem, JIRA, som företaget anvĂ€nder sig av. Informationen presenteras sedan i form av olika grafer beroende pĂ„ vad som skall visualiseras.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmÄgor och olika sÀtt att lÀra. Skolans uppgift Àr att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlÀrningsmiljö. Vi har studerat lÀrares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lÀrarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har Àven försökt fÄ svar pÄ om, och i sÄ fall hur, den specialpedagogiska kompetensen anvÀnds i detta arbete.

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers vÀlmÄende pÄ ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie pÄ att elever som gÄr pÄ ett ridgymnasium och dagligen fÄr bedriva studier parallellt med hÀstar mÄr bÀttre psykiskt och kÀnner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som mÀnniskor. Samspelet mellan eleverna och deras hÀstintresse skapar en kÀnsla av att eleverna kÀnner sig nöjda med sig sjÀlva..

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgÄng av litteratur har vi sökt svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Resultatet visar att elevens intresse av Àmnena har stor betydelse. Dessutom pÄverkas elevens lust att lÀra av lÀraren och dennes personlighet och undervisningssÀtt, lektionsupplÀgg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram mÄnga förslag pÄ hur vi som lÀrare kan göra för att fÄ vÄra framtida elever att kÀnna motivation och lust att lÀra. Förslagen som ges berör i första hand lÀraregenskaper, undervisningssÀtt och lektionsupplÀgg. Dessutom visar bÄde intervjuerna och litteraturstudien att humor och glÀdje Àr nÄgot som skapar lust i skolan.