Syfte med min studie var att undersöka elevers läs- och skrivsvårigheter i ett yrkesprogram och hur lärarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att få svar på dessa frågor så gjordes en kvalitativ studie på en skola i norrland. Intervjupersonerna är fyra stycken elever med läs- och skrivsvårigheter och fyra stycken lärare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om läs- och skrivsvårigheter tas också upp. Resultatet tyder på att både lärare och elever inte får resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjälpa elever och lärare i klassrummet.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man som musiklärare kan arbeta och agera för att stärka enskilda elevers lärande och självförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrån detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att främja lärandet och stärka elevers självförtroende och på vilket sätt kan bedömning vara till hjälp för elevens fortsatta lärande samt hur påverkar musikämnets konstnärliga och vetenskapliga karaktärsdrag lärandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lärare som är eller har varit musiklärare på det estetiska programmet på gymnasiet. Resultatet visar på många olika faktorer som påverkar enskilda elevers lärande och självförtroende, bl.a. lärarens syn på bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet.

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen.

Syftet med studien är att analysera och diskutera förskollärares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där sju pedagoger på tre olika förskolor i Norrbottens län deltog. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hållbar utveckling diskuteras. Resultatet visar på olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa på olika sätt vilket tyder på att de brinner för olika delar av perspektivet hållbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Syftet med vår studie var att undersöka hur elevers motivation till lärande påverkas genom ett temainriktat arbetssätt. Studien utfördes under sex veckor på en skola i Piteå kommun. Klassen där vi utförde vår studie bestod av elever från år 4-5-6. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete om Australien och Nya Zeeland där eleverna fick jobba i ett utforskande och upplevesebaserat arbete en längre tid och på ett omväxlande sätt där flera skolämnen berördes. Eleverna fick möjlighet att jobba både i grupp och enskilt.

Läroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn på en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda på vilka kvalitéer som främjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som är viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgångsrikt med tema på en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger på en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av några lärares och elevers syn på utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachers´and students´ views on the development dialogue).

Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första år och syftade till att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om elevers inflytande och olika sätt att lära i undervisningen av bokstäver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med både elever och lärare använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lärares uppfattningar skiljde sig åt när det handlade om elevers olika sätt att lära ? lärstilar. Lärarna tyckte att de varierade sig när det handlade om lärstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillräcklig.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterär läsning. Tio elever i år 2 och tio elever i år 5 har svarat på en enkät gällande läsvanor och attityder till läsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om självbestämmande används som utgångspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrån läsvanor och attityder till läsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de båda åldersgrupperna emellan.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka pedagogernas kunskap om hur elever-nas självkänsla påverkar deras lärande. Avsikten med uppsatsen är även att ta reda på vilket sätt pedagogerna arbetar för att stärka och bibehålla elevers självkänsla samt att se vilka hin-der och möjligheter som ligger till grund utifrån elevers självkänsla att utveckla dem till de- mokratiska medborgare. Självkänslan har en central del i människors självbild och litteraturen visar att de finns många olika självbegrepp och forskarna är inte alltid ense om vilka begrepp som bäst beskriver självkänsla. Begreppen självkänsla och självförtroende förväxlas många gånger och det är viktigt att förstå skillnaden mellan dessa då det kan påverka pedagogens förhållningssätt och på så sätt antingen vara en tillgång eller ett hinder i arbetet med elevers självkänsla. Resultatet visade att det är viktigt för eleverna att ha en bra självkänsla för att kunna känna glädje över att vara en lärandeindivid.

Syftet med den här undersökningen är att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder främjar deras kunskapsutveckling och läroprocess i undervisningen. Undersökningen innehåller fyra kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlärning, social interaktion och bildämnets funktion i undervisningen. Den beskriver även Löfstedts sammanställning av fem teorier om barns bildspråkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förståelse.Resultatet av undersökningen visar på att de fyra eleverna använder bilder som ett visuellt hjälpmedel vid tolkning och förståelse av text och de använder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har även olika individuella sätt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med händerna.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar.