Denna studie har vi gjort för att ta reda på hur lärare väljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare på olika skolor i två minder kommuner i Norrbotten och har i vår undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen är begränsad och alla elever får inte komma till sin rätt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhämta kunskap..

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Ungefär 200 personer insjuknar årligen i sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket ses som en ökning de senaste 30 åren. Att insjukna i en obotlig sjukdom bidrar till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av sjukdomen vilket det saknas information om. Syftet var att utifrån självbiografier, beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim gjordes.

Syftet med denna rapport var att undersöka lärare och elevers inställning till att använda sociala medier som ett utav många verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmärksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill även att lärare och pedagoger i skolan ska få upp ögonen över elevers användning av sociala medier utanför skolan och elevernas inställning till att använda sociala medier i skolan. Jag har utgått från syftet och genomfört kvalitativa intervjuer på mina 14 informanter, varav 6 lärare och 8 elever från skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten från intervjuerna så kom jag fram till att mer än hälften av lärarna skulle kunna tänka sig att använda sociala medier på något sätt i undervisningssyfte.

Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Bakgrund: Ett av människans mest grundläggande fysiologiska behov är att tillförskaffa sig syre och göra sig av med koldioxid. När människors behov av syre är större än vad andningsarbetet kan tillfredställa uppstår andnöd. Gemensamt för andnöd är att detta tillstånd vanligen innebär obehagliga och ångestfyllda upplevelser. Syfte: Syftet var med denna studie att belysa människors upplevelser av att leva med andnöd. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed.

Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön.

          Bakgrund:Minnen från intensivvård är ett ämne som är väl undersökt. Det är sedantidigarekänt attde minnen och upplevelser patienten har från intensiwårdstiden kan ledatillppykologiskaproblem som påverkar patienten en lång tid efter utskrivning. I flera studieriämnethar neurokirurgiska patienter exkluderats. Syfte: Syftet med denna studie varattbeskrivaneurokirurgiska patienters minnen och upplevelser av intensiwårdstiden.Metod:Datainsamlingenskedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån ICUMemory Tool.Totaltintervjuades fyra patienter. Materialet har dels sammanställts kvantitativtdelsanalyseratsutifrån kvalitativ innehållsanalys.

The purpose of this study is to investigate four students in grades six by interviewing them. It will find out how they personally perceive their own learning in group work and why they work in groups. In my investigation, I will rely on these two questions:How do my subjects reflect on their own learning during group work?Why do my subjects think that they work in groups?For my study, I selected four students from the same school, two girls and two boys, who are 11 to 12 years old. The interviews were individual because I wanted to get a deeper view of how students perceive their own learning in groups and why they are working with a group of other students.

Detta är ett forskningsarbete där jag har undersökt elevernas upplevelser av en läroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas åsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör på matematiklektionerna och att de har svårt att uttrycka och beskriva vad matematikämnet innebär. Eleverna uttrycker en önskan om att få en variation i undervisningen, där de får arbeta både individuellt och i grupp och med en mängd olika material och matematiska områden.

Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att studera om elevers självkänsla på skolidrotten blir starkare, genom gruppstärkande övningar. Utifrån detta gjorde vi en undersökning som pågick i sju veckor och den genomfördes med en femte klass på en skola. Antalet elever var 19 stycken. De undersökningsmetoder vi använde var observation och enkät, vilket var relevanta för att få fram ett mätbart resultat. Eleverna fick besvara enkäten vid två tillfällen och de observerades medan de utförde gruppstärkande övningar.

Högskolan i Jönköping D-uppsatsHögskolan för lärande Lärandeoch kommunikation, HLK 91-120 hpAbstract________________________________________________________Gunilla Lundmark och Agneta NordénLäxors betydelse för elevers lärandeEn fenomenografisk studie av lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande.År 2008 Antal sidor: 34______________________________________________________________________Läxor är ett ämne som ofta diskuteras och som många har åsikter om. Debatten kring läxor är ofta onyanserad och handlar ofta om läxans vara eller icke vara. Utgångspunkten för vår undersökning är att rikta intresse av att förstå hur lärare ser på läxans betydelse för elevers lärande.I denna studie presenteras forskningsfrågan: Hur beskriver lärare betydelsen av läxor för elevers lärande?I bakgrunden anlägger vi ett historiskt perspektiv på läxan och redogör för hur den genom åren har beskrivits i skolans allmänna läroplaner. Därefter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien.Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lärande har förändrats över tiden och att det har funnits olika sätt att närma sig dessa begrepp, utifrån olika perspektiv.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i årskurs 1, samt att undersöka om det finns någon skillnad i elevernas taluppfattning i två klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i två olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare använde sig av konkret arbete för att eleverna ska få en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bättre på den skriftliga diagnosen, medan elever från båda klasserna förklarade på ett bra sätt med hjälp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning är att elever kan lära på olika sätt, och att lärare tycker att det konkreta arbetet i matematik är viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..