Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi är ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga årtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur från 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem föräldrar och fem förskollärare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollärare och föräldrar om förskolan.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns några förändringar i elevers språkbruk och hur några lärare ser på detta. De frågeställningar studien baseras på är: Hur ser gymnasielärare i svenska på elevers språkbruk i och utanför skolan? Finns det någon förändring i elevers språkbruk idag jämfört med tidigare? och Vad kan denna förändring i så fall bero på? Teoretiskt utgår studien från forskning kring språkets förändring i det moderna svenska samhället och hur vi med språkets hjälp kommunicerar på olika sätt. Vidare utgår studien från forskning kring ungdomars språkbruk och språkutveckling främst utanför men även i skolan. Den undersökningsmetod som används i denna uppsats är av kvalitativ art och består av separata semi-strukturella intervjuer med svensklärare på gymnasiet.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flerspråkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska språk och sitt modersmål i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollärare, en specialpedagog och en modersmålslärare på en mångkulturell skola årskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andraspråksundervisning och modersmålsundervisning. Mitt arbete visar att många olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska språk och modersmål.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hurlärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå frånkvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare medolika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellanlärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass uppfattar och beskriver karaktärer i bilderboken Kivi och Monsterhund. I studien genomförs en textanalys av bilderboken utifrån, två av oss, skapade idealtyper. Detta för att få en djupare förståelse om barnens uppfattningar och beskrivningar.                                                                                                              Resultatet av studien visar att barnen beskriver könsneutrala karaktärer utifrån vem karaktären är, hur karaktären ser ut, vad karaktären gillar, vad karaktären gör samt vilket kön karaktären har. Textanalysen visar att det finns strukturer i texten som kan ha påverkat barnens uppfattningar och beskrivningar av de könsneutrala karaktärerna. .

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald?Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen påverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga i matematik- och svenskundervisningen.  Frågeställningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan ämnenas olika moment, samt utifrån olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga påverkas negativt av undervisning som innefattar många rörliga inslag och där de lämnas åt sig själva att komma igång med sina uppgifter. Både observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jämförelse med i helklass, har en god inverkan på koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga, särskilt i matematikundervisningen..

Detta examensarbete handlar om elevers lärstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lärstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lär sig bäst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi även ämnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det är några intelligenser som påträffas oftare än andra och huruvida det finns någon skillnad mellan elevers lärstilar i Kalix- och Skellefteå kommun.

Tvåspråkighet och läs- och skrivsvårigheter                                                                                      - Lärares arbete med tvåspråkliga, högstadieelevers läs- och skrivsvårigheter 2011                                                                                                     Antal sidor: 36Ett stort antal barn och ungdomar i Sverige har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Bland dessa är elever med annat modersmål överrepresenterade där lägre resultat på läs- och skrivförmåga uppvisas. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur en grupp högstadielärare arbetar med tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Detta kan bidra till att öka förståelsen för elever med annat modersmål och därigenom öka möjligheter för en god utveckling av läs- och skrivförmågan.    Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex lärare och en speciallärare. Studiens resultat visar att lärare finner det svårt att förklara vad tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på.

Elevers inställning och attityder till det som undervisas påverkar i stor utsträckning hur mycket de lär sig. Det i sin tur gör att det är viktigt att ta reda på elevers intressen och att de får ha inflytande över undervisningen. I lagstiftning, dvs. skolans och kursers mål, uttrycks tydligt att detta ses som viktigt på samhällsnivå. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om detta syns i lärarnas tankar kring biologiundervisningen, samt vad deras elever har för uppfattning om sitt eget inflytande.

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter bland verksamma lärare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallärare som alla har arbetat som klasslärare och efter det minst fem år som specialpedagog/speciallärare. Resultatet av intervjuerna är efter sammanställning jämförda mot tidigare forkning inom området. Jag har kommit fram till att lärares uppfattningar och forskning inom området till viss del överensstämmer.