Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

Syftet med examensarbetet är att jämföra de uppfattningar om matematik och räkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att räkna, använda mattebok eller att göra läxor. Vad gäller räkningens innebörd så kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser räkning som att säga en ramsa, att använda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra räkneoperationer samt att räkna kvantiteter.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssätt och arbetsformer kan man läsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en årkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken två gånger i veckan. De har använt sig av sina egna matematikböcker.

Skolverket försöker att positivt påverka elevers lärande i ämnet matematik. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara genom grupparbete. Kvalitativa intervjuer med tolv ämneslärarstudenter i matematik har i detta arbetet utförts i syfte att undersöka betydelsen av gruppindelningsprocessen, gruppsammansättningen och grupparbetet för känslor och attityd till ämnet matematik. Intervjuerna har visat att studenterna upplevt både positiva och negativa känslor i samband med gruppindelningsprocesser, gruppsammansättningar och grupparbete. Ett större antal av studenterna har en positiv attityd till ämnet matematik nu på högskolan, än antalet studenter som hade en positiv attityd till ämnet matematik när de gick i gymnasiet. Intervjuerna visade även att majoriteten av informanterna aldrig upplevt grupparbete i matematik på gymnasiet.

Syftet med detta arbete var att undersöka och lyfta fram de yngre elevernas uppfattningar om ämnet matematik, dess användbarhet och deras självbild i förhållande till ämnet matematik. Vi började vårt arbete med litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och tog kontakt med vår undersökningsklass. Den empiriska delen i vår studie genomfördes vid en skola i Norrbotten i år två, som bestod av 17 elever. Undersökningsgruppen som fick stå modell för vår studie bestod av nio elever, fem pojkar och fyra flickor. Det mätinstrument vi använde oss av var intervjuer, detta för att få en mångfald av elevernas egna uppfattningar om ämnet matematik.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever ´med annat modersmål än svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lärare so, undervisar i matematik och modersmål och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklärare på tre skolor.Resultatet visar att det som lärarna gemensamt såg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmål än svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition än den som finns i svenska skolor..

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Syftet med mitt arbete är att undersöka lärares och elevers syn på laborativ matematik samt hur stämningen i klassrummen förändras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lärare och elever besvarar jag mina frågeställningar. De elever jag har intervjuat som är vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn på ämnet matematik och tycker i högre grad att ämnet är stimulerande än elever som är präglade av den gängse traditionella undervisningen. Dessa elever är inte rädda för att svara fel på lärarens frågor och har lättare för att se matematik i vardagen. De är präglade av en matematikundervisning som grundar sig på samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare än enskild mekanisk räkning av tillrättalagda klassrumsproblem..

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch också internationellt jämförande studierna av elevers skriftspråkliga och matematiska förmåga, har detvisat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolår 9 presterar på denlägsta nivån i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmänhet och sin egen förmåga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

Denna studie har undersökt på vilket sätt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lärandei matematik. Studien utgår ifrån det s.k. sociokulturella perspektivet där kunskap ochlärande utvecklas i samspelet mellan människor och där situationella betingelser ochspråket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger på enkvalitativ undersökning med inspiration från den metod som på engelska benämnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens årskurs 3-9.

Denna studie har undersökt på vilket sätt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lärandei matematik. Studien utgår ifrån det s.k. sociokulturella perspektivet där kunskap ochlärande utvecklas i samspelet mellan människor och där situationella betingelser ochspråket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger på enkvalitativ undersökning med inspiration från den metod som på engelska benämnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens årskurs 3-9.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Med denna uppsats ville jag få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar elevernas lust och motivation för att läsa matematik. Undersökningar har visat att många elever anser att ämnet matematik är tråkigt. Det finns många faktorer som påverkar motivation och intresset bland annat lärarens sätt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehållet i ämnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehållet i ämnet som väckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de läste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..