Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur lojala konsumenterna pa? apoteksmarknaden i Katrineholm a?r. Eventuella samband mellan ko?n och lojalitetstyp samt a?ldersgrupp och lojalitetstyp underso?ktes a?ven. Fo?r att uppna? syftet genomfo?rdes en kvantitativ underso?kning med hja?lp av enka?ter, da?r 240 svar samlades in.

Titel: ?DjÀvulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: HÀlsa och SamhÀlle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den mediala framstÀllningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns nÄgon skillnad i framstÀllningen av dessa? Tanken med vÄr forskning Àr att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframstÀllning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser ocksÄ att Sverige befinner sig i en brytpunkt dÀr vi för första gÄngen har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet Är 2010.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vÄr studie ville vi ta reda pÄ om svÄrigheter i ordförstÄelse och lÀsförstÄelse bidrar till ett sÀmre resultat inom matematikÀmnet. NÄgot annat vi ville ta reda pÄ var vilka krav en textuppgift stÀller pÄ elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med sprÄket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svÄrare för att lösa textuppgifterna Àn rÀkneuppgifterna.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare pÄ en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhÄllningssÀtt kring elevers kunskapsinhÀmtning baserat pÄ identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju anvÀnts som metod. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar Àn just jag Àmnade fokusera pÄ. Vidare kan det konstateras att lÀrarna arbetar med identitet men att det Àr ett mÄngtydigt begrepp, och kan sÄledes tolkas och tillÀmpas pÄ olika sÀtt..

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielÀrares upplevelser av elevers möjlighet till att förÀndra deras sjÀlvförmÄga (SE). Samt om lÀrarna bedömer att de genom sitt agerande kan pÄverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om sjÀlvförmÄga anvÀnts. Resultaten visade att eleverna kunde bÄde stötta och sÀnka varandras SE. Feedbackens utformning var stor pÄverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Denna uppsats undersöker vilken vÀrldsbild SVT Rapport förmedlar. FrÄgestÀllningarna somuppsatsen tar upp Àr följande; Vilka vÀrldsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framstÀlls mÀnniskor och deras samhÀllsklimat?   För att försöka besvara dessa frÄgor anvÀnds en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehÄllsanalys med ett kodschema som innehÄller225 inslag frÄn SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna Àr vÀrldsdel, land, huvudÀmne och kÀllor.   Den kvalitativa innehÄllsanalysen utförs med hjÀlp av en semiotisk analys.

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

Syftet var att undersöka och jÀmföra grundskollÀrares syn pÄ elevers lÀrande, elevers skolsvÄrigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende pÄ ÄtgÀrder och specialpedagogers uppgifter i tvÄ skolor dÀr man organiserat den specialpedagogiska verksamheten pÄ olika sÀtt. Metoden som anvÀndes var kvantitativ dÀr 31 grundskollÀrare besvarade en enkÀt. Resultatet visade att lÀrarna ansÄg att olika faktorer Àr viktiga för elevers lÀrande, men att faktorer som rör lÀrare och undervisning kom i frÀmsta rummet. Brister i dessa gÀllde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvÄrigheter. DÄ var det istÀllet svÄrigheter/brister hos eleven som frÀmst sÄgs orsaka skolsvÄrigheter.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga elevers svÄrigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjÀlp av en diagnos och en enkÀt ville jag undersöka elevers begreppsförstÄelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar pÄ att en del elever har Ätskilliga brister nÀr det gÀller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter pÄ nÀr de löser matematikuppgifter Àr textförstÄelse, matematiska begrepp, talförstÄelse och uppmÀrksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svÄrigheter i matematik inte tycks ha nÄgot större inflytande över deras instÀllning till matematik..

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att lÀraren i snitt tar tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begrÀnsas till att svara pÄ de frÄgor som lÀraren stÀller. Tidigare studier pÄpekar att det finns samband mellan hur lÀraren formulerar sina frÄgor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarens frÄgor under den lÀrarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som anvÀnder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktÀr pÄverkar elevers svar. Studien Àr genomförd utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr videoanalys har tillÀmpats som metod. Det har analyserats tvÄ filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.

Syftet med studien var att undersöka det lÀrande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lÀrandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att fÄ ökad förstÄelse av lÀrandet i fritidsverksamheten sökte vi svar pÄ frÄgorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna pÄ fritidshemmet att de lÀr sig under sin vistelse dÀr? 2. Hur uppfattar eleverna att det lÀrande som sker i fritidshemmet gÄr till? 3.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmÄgor och olika sÀtt att lÀra. Skolans uppgift Àr att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlÀrningsmiljö. Vi har studerat lÀrares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lÀrarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har Àven försökt fÄ svar pÄ om, och i sÄ fall hur, den specialpedagogiska kompetensen anvÀnds i detta arbete.

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers vÀlmÄende pÄ ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie pÄ att elever som gÄr pÄ ett ridgymnasium och dagligen fÄr bedriva studier parallellt med hÀstar mÄr bÀttre psykiskt och kÀnner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som mÀnniskor. Samspelet mellan eleverna och deras hÀstintresse skapar en kÀnsla av att eleverna kÀnner sig nöjda med sig sjÀlva..