Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor pÄverkar inlÀrningen i skolan. Undersökningen Àr gjord bland barn i Äldern Ätta till nio Är. Resultatet av studien visar att bÄde kost och sömnvanor pÄverkar elevers inlÀrning. En bra frukost, lunch och tillrÀckligt med sömn gör att eleverna orkar hÀnga med i skolan vilket frÀmjar inlÀrningen. VÄr studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lÀttare fokus pÄ skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna pÄ lÀrarens instruktioner..

Barn behöver röra pÄ sig och vara fysisk aktiva för att mÄ bra, detta Àr nÄgot som bÄde WHO och andra forskare konstaterat i omgÄngar. Det har dock visats sig att det i dagens samhÀlle finns en brist pÄ denna fysiska aktivitet. Det finns mÄnga bidragande faktorer som pÄverkar hurvida barn kan, fÄr och vill röra pÄ sig. TvÄ av dessa hittar man pÄ den arenan dÀr barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen sÀger gÀllande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lÀrares pÄverkan, vilket visat sig vara tvÄ viktiga pusselbitar.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

Syftet med vÄr undersökning var att se om sÀrundervisning i pojk- och flickgrupper kunde vara ett sÀtt att förbÀttra elevers tilltro till den egna förmÄgan i Àmnet matematik. Undersökningen Àgde rum i en nia pÄ en skola i Kiruna kommun under hösten 2003. Avsikten var att inte förÀndra nÄgot i undervisningen, bara i gruppsammansÀttningen för att se hur eleverna reagerade pÄ det motsatta könets frÄnvaro. Vi anvÀnde oss av intervjuer och observationer för att fÄ en bild av undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att pojk- och flickgruper i matematik inte förbÀttrade tilltron till den egna förmÄgan..

Genom denna studie ville vi fÄ inblick i och öka förstÄelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lÀrare som ska stimulera elever till kunskapsinhÀmtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jÀmförde elever i Ärskurs fem och Ärskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lÀrande utvecklar elevers personligutveckling och dÀrmed skapar nya förutsÀttningar för studie- och yrkesvÀgledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lÀrare och tvÄgruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgÄr att skolan och lÀraren arbetargenomtÀnkt med entreprenöriellt lÀrande och personlig utveckling i en process under treÄr. VÄr slutsats Àr att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvÀgledning i vid bemÀrkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvÀgledningen och skapar nya förutsÀttningar för den..

Uppsatsen Àr en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar pÄ elevers audiovisuella förmÄga. Dagens skola krÀver andra redskap av dig som pedagog Àn vad gÄrdagens skola gjorde. En förÀndring som innebÀr mÄnga nya inlÀrningsmetoder som bÄde kan vara positiva och negativa dÄ kunskap om dessa kan vara bristfÀllig. Film Àr idag ett ledande medialt verktyg som kan anvÀndas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen.

Studien grundar sig pÄ vÄr hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien anvÀnds bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har Àven genomfört fokusintervjuer med 19 elever i Är 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprÀtthÄller könsstereotypa mönster.Syftet med studien Àr dels undersöka om det finns nÄgra könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det gÄr att upptÀcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten frÄn studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.VÄra resultat sÀtts i relation till lÀroplaner för det obligatoriska skolvÀsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det Àr i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. FrÄgestÀllningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen pÄ kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? NÀmns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsomrÄde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur lÄngt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvÀrdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgÄr huvudsakligen frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med betydelsen att mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, sprÄket, utgör grund för att tÀnka kring och förklara det sammanhang dÀr de verkar. Metod: Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ textanalys utifrÄn hermeneutisk tolkningsansats.

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av lÀxa. VÄrt syfte Àr att undersöka hur elever i en klass erfar lÀxa. Resultaten frÄn undersökningen jÀmförs dÀrefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar pÄ att lÀxa anvÀnds av lÀrare som ansvarstrÀning, bestraffning och ett medel för att uppnÄ uppsatta mÄl i tid. VÄr undersökning visar att elever upplever lÀxa som en trÄkig men viktig uppgift som bestÀms och kontrolleras av lÀraren.I vÄr kvalitativa undersökning har vi anvÀnt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda pÄ 15 grundskoleelevers uppfattningar om lÀxa.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd pÄverkar fyra elevers upplevelse av mental hÀlsa med fokus pÄ negativ stress.-          Hur pÄverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?-          Hur pÄverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i hermeneutiken. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts pÄ fyra elever i Ärskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjÀlp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid anvÀndning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror pÄ att undervisningen i matematik oftast Àr lÀromedelsstyrd utan variation i arbetssÀtt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för Àmnet matematik. Undersökning gjordes i tvÄ olika klasser i LuleÄ kommun och i Kalix kommun, Är fem ?sex och Är fyra.