En försämring av svenska elevers läsförståelse har skett under de                                  senaste tio åren. Samtidigt som definitionen av läsförståelse är vida diskuterat vad läsförståelse innefattar eller ej. Enligt Läroplanen för grundskola, skola och fritidshem 2011 är en godtagbar läsförståelse när eleven uppvisar ett gott läsflyt och kan återberätta explicita delar ur texten. I motsatts till läroplanen menar ett flertal forskare att läsförståelse innefattar så mycket mer än ett gott läsflyt. Studien syftar till att synliggöra hur elevers läsförståelse kommer till uttryck och kan identifieras under ett litteraturarbete genom att fokusera på förmågorna läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna.

Undersökning av elevers och lärares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan..

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjälp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt särskilda normer. Syftet med arbetet är att belysa teknikerna för denna styrning; såsom de framträder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar föreställningar om elevinflytande. Arbetets empiriska del består av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielärare verksamma inom skilda ämnen.

Luftvärnets organisationstillhörighet är en historiskt återkommande fråga där olika lösningar genom tiderna går att finna i Sverige såväl som internationellt. Den här uppsatsen avser att jämföra Sveriges och Norges olika val av tillhörighet för det markbaserade luftvärnet. Syftet är att bidra till förklaringen varför vi har olika organisatoriska lösningar och analysera huruvida det finns några incitament för att se över dagens organisation. Undersökningen har genomförts genom att studera Sveriges och Norges luftvärnsutveckling, med stöd av organisationsteori, för att finna bakomliggande faktorer för val av organisation.Jämförelsen påvisar flera skillnader i ländernas luftvärnsutveckling som kan ge förklaringskraft till organisationsvalet. Den mest utmärkande skillnaden avser prioriteringen av skyddsvärda objekt.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en år 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvändning kan se ut. Jag har utgått från fyra frågor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut är att eleverna i min studie har ett brett användningsområde för sina datorer i skolan, de är positivt inställda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Syftet med vår kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstå när kommunikationsängsliga elever förväntas delta muntligt i undervisningen. Vi har använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vår kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsängsliga elever känner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rädsla för att göra bort sig och hånas av sina klasskamrater. Resultatet har också visat att lärare har olika förhållningssätt till kommunikationsängsliga elever och att detta i många gånger grundar sig i lärares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsängsliga elever.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna kring hur vägen ut kan te sig för perso¬ner som lämnar kriminalitet/missbruk. Avsikten är också att få en ökad förståelse för hur kvinnors och mäns vägar ut kan se ut. Vi använder oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med åtta personer varav fyra kvin¬nor och fyra män vilka på ett eller annat sätt är knutna till de sociala företagen KRIS re¬spektive Vägen ut-kooperativet. Den insamlade empirin analyseras utifrån teorin om exitprocesser, teorin om sociala band samt genusteori.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om det skett någon förändring när det gäller elevers läsförmåga ur ett 15-årsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet inom vårt undersökningsområde. Resultatet visar att det skett en viss försämring av elevers läsförmåga, men resultaten är inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt läser bättre och har en mer positiv inställning till läsning än pojkar. Några möjliga orsaker till den förändrande läsförmågan kan enligt våra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvändningen (dator- och tv-vanor)..

Skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning där alla elever utifrån behov ska få den stöttning som behövs för att uppnå de avsatta målen. Vissa elever uppnår målen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvårigheter och behöver mer stöttning för att uppnå målen. Elever i matematiksvårigheter är ett relativt generellt begrepp som är svårt att identifiera. Matematiksvårigheter med bakomliggande diagnos som orsak är dock ingen exakt definition då även elevers vardag påverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur undervisande lärare i årskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt vilka former av stöd och hjälpmedel de använder i detta arbete.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i årskurs 1 har av studie- och yrkesvägledning på grundskolan i årskurs 9, deras syn på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande gymnasievalet.

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning.