Ett av uppdragen som svensklärare har är att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för elevers motivation till skrivande i svenskämnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskämnet? Undersökningen baseras på intervjuer av fem elever i årskurs nio. Studien bygger på induktiva ansatser där resultatet diskuteras i förhållande till teoretiska perspektiv på motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta ägnas åt elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lära matematik. Detta står i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och självbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lärande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker när elever och lärare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkänns i samtalet.

Syftet var att undersöka och jämföra grundskollärares syn på elevers lärande, elevers skolsvårigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende på åtgärder och specialpedagogers uppgifter i två skolor där man organiserat den specialpedagogiska verksamheten på olika sätt. Metoden som användes var kvantitativ där 31 grundskollärare besvarade en enkät. Resultatet visade att lärarna ansåg att olika faktorer är viktiga för elevers lärande, men att faktorer som rör lärare och undervisning kom i främsta rummet. Brister i dessa gällde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Då var det istället svårigheter/brister hos eleven som främst sågs orsaka skolsvårigheter.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik..

Syfte: Syftet med undersökningen är att lyfta fram det arbete som erfarna lärare beskriver att de använder i undervisningen för att elevers ordförråd ska utvecklas.Forskningsfrågor? Hur synliggörs elevers ordförråd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförråd?? Finns det några strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförråd som anses speciellt verkningsfulla för elever i läs och skrivsvårigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförråd.De teoretiska perspektiven utgår från konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och språket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger på samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lärare för låg- och mellanstadiet, s.k. förstelärare, i en kommun på västkusten. Utsagor från intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrån forskningsfrågor och tidigare forskning om undervisning och lärande vad avser ordförråd och elever i årskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar på att det finns flera områden där erfarna lärares utsagor om den egna praktiken går hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla när det gäller att utveckla elevers ordförråd.

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att läraren i snitt tar två tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begränsas till att svara på de frågor som läraren ställer. Tidigare studier påpekar att det finns samband mellan hur läraren formulerar sina frågor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarens frågor under den lärarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som använder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktär påverkar elevers svar. Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där videoanalys har tillämpats som metod. Det har analyserats två filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Undervisning i läsförståelse är i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingå i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers läsförståelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels läsförståelse ur ett allmänt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka delar är centrala i några utvalda arbetssätt, hur används de i undervisning och vad är effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssätten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssätten? Läsförståelsestrategier, frågor, samtal och lärarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssätt som beskrivs.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och få en bild av hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut. Fokus i studien ligger på att ta reda på hur introduktionsarbetet med nyanlända elever fungerar, samt vad de arbetssätten ger för konsekvenser för de nyanlända elevernas kommande skolgång. Studien är gjord med ett specialpedagogiskt perspektiv, och resultaten visar att nyanlända elever som får tillgång till resurser och stödjande arbetssätt under introduktionsundervisningen får en fortsatt positiv skolgång i mottagarlandet. Resultaten visar också att nyanlända elever som även får modersmålsundervisning och blir socialt integrerade i skolan lyckas ännu bättre med studierna i mottagarlandet..

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om det utifrån ett internationellt perspektiv råder jämställdhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus på elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jämställdhet i klassrummet, ökar vår medvetenhet och således möjlighet att bemöta eleverna i vår kommande yrkesroll i enlighet med den rådande läroplanen. Resultatet av vår studie visar att det inte råder jämställdhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet är att genom ett hermeneutiskt perspektiv undersöka några bildlärares syn på begreppen process och produkt i bildundervisningen på högstadiet. Tidigare har fokus legat på elevers färdiga produkt men idag är bedömningen i bildämnet mer fokuserad på elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. Intervjufrågorna är förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrån ett lärarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmågor och olika sätt att lära. Skolans uppgift är att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlärningsmiljö. Vi har studerat lärares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lärarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har även försökt få svar på om, och i så fall hur, den specialpedagogiska kompetensen används i detta arbete.