I Elevers förhållningssätt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolår 6 upplever och förhåller sig till klassrumsregler. Syftet är att få en förståelse för elevers förhållningssätt till regler för att kunna underlätta lärarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprätthållas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer då vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus på intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler är ett diffust begrepp som innefattas av många olika faktorer som försvårar elevers förhållningssätt till dem.

Syftet med studien var att ur musiklärares perspektiv skapa en bild av elevers förutsättningar att uppnå kunskapskraven i musik i årskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklärare intervjuades i ämnet. Intervjuerna transkriberades och utifrån lärarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehåll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat är att elevers förutsättningar och resultat framför allt beror på läraren och dennes förmåga att skapa god undervisningsmiljö samt att lärarnas förutsättningar i form av tid, lokaler och musikutrustning påverkar vad som ingår i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnå kunskapskraven.

Det här arbetet belyser svensklärares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Muntlig bedömning är, från och med höstterminen 2011, något som alla matematiklärare inom gymnasieskolan kommer att få genomföra då en muntlig del läggs som obligatorisk för alla elever inom årskurs 1. Syftet med den här studien är därför att konstruera kriterier som lärare kan använda som hjälp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga på elevers representationsformer och transformationer däremellan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades då de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrån ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar både missuppfattningar och förståelse beroende på hur dessa transformationer ter sig.

Denna studie är en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivågruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbättra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivågruppering bör göras i enstaka ämnen eller vid enstaka tillfällen och inte i permanenta klasser, vidare att det är svårt att dra tydliga slutsatser om effekterna på elevers resultat. Forskningen jag sett till är svår att jämföra då de är genomförda på olika sättt och just effekterna av nivågruppering är svåra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivågrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivågrupperingen är en odemokratisk indelning..

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar.

Studiens syfte är att undersöka om DLS (diagnostiskt läs- och skrivprov) fungerar som ett redskap för att undersöka elevgruppers och enskilda elevers kunskapsnivå i svenskämnet. Undersökningen har genomförts med en elevgrupp om 73 elever i skolår 7 varpå statistik gjorts på deras resultat. Vidare har den genomförts genom att detaljgranska tre utvalda elevers resultat. Bland slutsatserna märks att DLS fungerar väl för specialpedagogen i dennes handledande roll gentemot ämneslärarna och att det även åtminstone vad gäller rättstavning och ordförståelse fungerar i den utredande rollen genom att resultatet nogsamt kan analyseras och ge en bild av en elevs färdigheter i svenskämnet. Läsförståelsetestet kan enligt undersökningen översiktligt ge en bild av enskilda elevers läs- och skrivsvårigheter men bör kompletteras för en djupare analys..

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka betygens och bedömningens betydelse för elevers lärande och motivation. Lärarnas och elevernas intervjusvar tolkas och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. Lärares bedömningssätt har stor betydelse för elevers utveckling och i studien läggs stor vikt vid formativ bedömning vilket har visat sig främja elever i deras lärande. Elevernas tankar kring betyg och bedömning grundas i lärarens undervisnings- samt bedömningssätt, detta har för oss medfört ökad förståelse för vikten av utbildade lärare inom området..

I denna studie har det genomförts textanalyser på flerspråkiga elevers texter, med syftet att undersöka flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling i ett bredare perspektiv. Det analyserade materialet består av 28 elevtexter, skrivna av fyra elever under perioden ht-11 till vt-13. Elevtexterna består av återgivande, berättande och beskrivande texter.Ett bredare syfte till studien var att finna en metod som var lämpad för att analysera flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling. För den här studien och för framtida analyser av flerspråkiga elevers texter utformat en egen analysmetod, efter de aspekter somansetts centrala för studiens syfte.Resultatet visar att det skett en utveckling hos alla elever, men att utvecklingen är högst individuell. Resultatet visar också att alla eleverna har generella svårigheter vad beträffar andraspråksinlärning, t.ex.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i år ett och år tre och påvisa likheter och skillnader.Sex elever från ett mångkulturellt område har studerats i sin läs- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjälp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och performansanalyser. För att skapa ytterligare förståelse för ämnet har även intervjuer med lärare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta läs- och skrivutvecklingen som kan vara jämförbar med våra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling tas upp.Resultatdelen visar att fallstudiebarnens läs- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgång och på något sätt skiljer sig från de andra.

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lärares definitioner av begreppet entreprenöriellt lärande och samtidigt kartlägga deras föreställningar om begreppets användbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever på handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhållande till vad som sades om lärandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lärarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lärande. Studien är en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lärandet är en benämning på lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlärares perspektiv på läs- och skrivsvårigheter och stödinsatser för elever i årskurs 4-6. För att uppnå vårt syfte intervjuades åtta lärare vid två olika skolor, fyra på skola A och fyra på skola B. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades frågeställningar kring lärarnas erfarenheter av elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket perspektiv på läs- och skrivsvårigheter lärarna ger uttryck för, hur lärarna beskriver att de stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärarna beskriver samverkan med föräldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lärarnas intervjusvar har dels bestått av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lärarnas perspektiv på elever med läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i två olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med särskilt fokus på läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av vår tematiska undersökning visar klara likheter i vad lärarna anser vara avgörande för elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna i de båda skolorna betonar att det är viktigt att stärka elevers självbild hos elever med läs- och skrivsvårigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i både lärarnas arbete och elevens utveckling i läs- och skrivinlärning. Det framgår även vissa skillnader i studiens resultat om hur lärarna samverkar med föräldrar och kollegor.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan.Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.