Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions.

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

Syftet med arbetet var att undersöka lĂ€rare och elevers beskrivningar av information om bedömning, inför arbetsplatsförlagt lĂ€rande. Jag ville bĂ„de undersöka vilken information om bedömning som lĂ€rare och elever upplever att de hade gett respektive fĂ„tt och hur den hade kommunicerats. Den metod som jag anvĂ€nde mig av var enkĂ€t under ledning och undersökningen genomfördes pĂ„ hotell- och restaurangprogrammet med elever frĂ„n Ă„rskurs tre.Det som jag kom fram till i min studie var att elevernas beskrivningar skilde sig frĂ„n lĂ€rarens beskrivning. Det visade sig att flera av eleverna inte visste vad som bedöms, vem som bedömde eller vilken kurs som momenten ingick i trots att lĂ€raren beskrev att informationen hade getts till eleverna. Även hur informationen hade kommunicerats skilde sig Ă„t mellan lĂ€rare och elevers beskrivningar Som möjliga orsaker till de olika beskrivningarna, har jag diskuterat att det kan ha berott pĂ„ olika störningar i kommunikationen och brister i kunskap om kommunikationsprocessen.Min förhoppning Ă€r att mitt arbete skall göra lĂ€rare medvetna om kommunikationens betydelse i klassrummet och undervisningssituationen och i synnerhet vikten av att kommunicera bedömning med eleverna..

Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det Àr ju det eleverna vill?eller? En studie om lÀrares och elevers syn och förvÀntningar pÄ musikundervisning i Är 7?We mostly play.

Syfte:Denna studie syftar till att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns förmÄga att skriva texter förÀndras nÀr de fÄr anvÀnda datorn som verktyg jÀmfört med nÀr de skriver för hand, samt att analysera skrivförmÄga utifrÄn ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag Àr datorn en sjÀlvklar artefakt för vuxna mÀnniskor. Den Àr pÄ vÀg in i skolan men har Ànnu inte blivit en sjÀlvklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde fÄ skriva sig till lÀsning men pÄ grund av motoriska svÄrigheter att skriva och forma bokstÀver för hand tar undervisningen ofta sin början med lÀsning istÀllet. Detta vÀckte idén om att ta reda pÄ hur datorn pÄverkar förutsÀttningarna för en god skrivutveckling.

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilĂ€rare pĂ„ gymnasiet tar upp frĂ„gor om region och regional identitet i allmĂ€nhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att begreppet region anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning i undervisningen. Regional identitet anvĂ€nds dĂ€remot inte i lika stor utstrĂ€ckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar Ă€ven att pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om elevers vardag och hur de anvĂ€nder sig av den.

Studien syftar till att tolka och skapa en förstÄelse om hur elever upplever lÀrarens medvetet positiva förhÄllningssÀtt. Vidare syftar studien till att undersöka hur motivationen och lÀrandet pÄverkas samt hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkas. Jag har genomfört studien pÄ en högstadieskola i Norrbottens inland och studien grundar sig pÄ de loggböcker som eleverna skrev. Min undersökning visar att eleverna upplever lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt som nÄgot som gör dem motiverad oavsett om det gÀller att följa regler eller att arbeta koncentrerat. Min slutsats Àr att lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt kan skapa lust att lÀra och lust Àr en av de viktigaste drivkrafterna i elevers lÀrande..

Syfte: Studien har som syfte att undersöka speciallĂ€rares upplevelse av hur deras kompetens som kvalificerad samtalspartner inom sprĂ„k-, skriv- och lĂ€sutveckling anvĂ€nds i verksamheten. Teori: För att fĂ„ en förstĂ„else för funktionen kvalificerad samtalspartner riktas vĂ„rt intresse mot handledning. SkĂ€let till att studien inspireras av ett socialkonstruktivistiskt kunskapsperspektiv Ă€r att handledning, enligt Åberg (2007), anses vara ett socialt konstruerat tillfĂ€lle. Detta innebĂ€r att speciallĂ€raren, med förmĂ„gan att vara en kvalificerad samtalspartner, i samtalet med pedagogerna kan betrakta, utveckla och omsĂ€tta förgivettagna förestĂ€llningar och kunskaper inom sprĂ„k-, lĂ€s och skrivutveckling. Metod: Vi vill beskriva snarare Ă€n att ge en förklaring och har av detta skĂ€l valt att genomföra en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk ansats.

Syftet med denna studie Àr att beskriva olika elevers syn pÄ muntlig kompetens utifrÄn deras sjÀlvbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgÄngspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strÀvar efter att förstÄ hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig Ät mellan olika elever. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och Ätta semistrukturerade intervjuer med elever frÄn handelsprogrammet i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide. I intervjusvaren gÄr det att relatera elevers syn pÄ muntlig kompetens frÀmst till tryggheten i klassrummet och hos dem sjÀlva, möjligheterna att öva in en muntlig sÀkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att fÄ kunskap om hur de kan utvecklas till en bÀttre talare..

LÀrare försöker göra sitt bÀsta i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspirera en elev Àr att försöka förÀndra elevens attityder till att bli mer positiva till Àmnet. Denna studies syfte Àr att försöka avgöra vilka förutsÀttningar det finns för lÀrare att engagera elever genom att inspirera dem. DÀrför har jag gjort en enkÀtundersökning bland 104 gymnasieelever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och undersökt deras attityder till Àmnet religion, deras engagemang i att lÀgga ner tid och energi i Àmnet och sambandsnivÄn mellan de tvÄ företeelserna. Resultatet visar att elevernas attityder till Àmnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jÀmförelse med tidigare undersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmÀnhet.

Syftet har varit att beskriva och erhÄlla fördjupad förstÄelse av elevers upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period pÄ fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever mÄnga fördelar med Dans i skolan.

I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssÀtt för historie- och teknikundervisningen. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper kring elevers inlÀrning och att se en röd trÄd mellan 1994 Ärs lÀroplan för grundskolan, elevers lÀrande och lÀrares val av arbetssÀtt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att fÄ nya perspektiv i undervisningen. Vi vill ocksÄ skapa förstÄelse kring varför lÀrare vÀljer att anvÀnda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill Àven fÄ fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Detta examensarbete Àr en studie som handlar om hur elever i tidigare Är uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. FrÄgestÀllningarna som författaren utgick ifrÄn var vad barn i de tidigare Ären tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och lÀraren menade att eleverna lÀrde sig av att det och om det fanns nÄgra skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lÀrande och lÀrarens avsikter. Studien var en fallstudie dÀr eleverna gruppvis fick en frÄga i ett givet Àmne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var hÀr att eleverna skulle fÄ prova pÄ teater, och sedan intervjuades nÄgra bÄde före och efter teaterframtrÀdandet.