Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lÀrares förestÀllningar om vad elevinflytande innebÀr för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i Ärskurs sju. Resultaten visar att lÀrarna arbetar pÄ ett traditionellt sÀtt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lÀra sig ?ett levande sprÄk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, lÀromedlet och att lÄta elever vÀlja stoff samt arbetssÀtt Àr viktiga för elevers engagemang.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i lÀrandeprocessen i vuxenutbildningens omvÄrdnadsprogram. För att nÄ syftet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lÀrares syn pÄ elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar pÄ att eleverna och lÀrarna har samma uppfattning om vad elevinflytande Àr i lÀrandeprocessen. Elevinflytande innebÀr möjlighet att pÄverka sitt lÀrande i utbildningen. LÀrarna och eleverna tycker ocksÄ att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas lÄga engagemang och okunskap om inflytandets innehÄll.

SammanfattningVÄr studie bygger pÄ sex intervjuer av elever frÄn tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan pÄverka deras motivation till lÀrande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som pÄverkar motivationen.För att nÄ detta mÄl genomförde vi utöver intervjuerna Àven en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vÄr empiriska undersökning utgick vi frÄn en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna visade att det Àr frÀmst sex faktorer som pÄverkar elevers motivation, dessa Àr: lÀraren, arbetssÀttet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för Àmnet. I vÄra intervjuer framkom Àven att de elever som hade ett mÄl med sin utbildning ocksÄ hade en högre grad av motivation.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att undersöka om lÀrare kartlÀgger elevers lÀsutveckling, vilka redskap de anvÀnder sig av och hur de anvÀnder sig av kartlÀggningsresultatet.Undersökníngen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lÀrare pÄ lika mÄnga skolor.I undersökningen har det kommit fram att kartlÀggning av elevers lÀsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lÀrarna. De flesta av de intervjuade lÀrarna anser att det Àr viktigt med att kartlÀgga sina elever men att det Àr svÄrt att veta vilka redskap man ska anvÀnda sig av.Redskapen som lÀrarna anvÀnder sig av bestÄr bÄde av lÀsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man anvÀnder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sÀtta in extra stöd medan nÄgra intensivtrÀnar redan i skolÄr 1. MÄnga av de intervjuade lÀrarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartlÀggningen..

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lÀrare se hur en god lÀrandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lÀrstilar. Undersökningen visar ocksÄ hur elever fÄr sina multisensoriska lÀrstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar Àven att om elevers olika lÀrstilar ska tillgodoses i undervisningen mÄste lÀrarna ha medvetenhet om hur man lÀgger upp lektioner efter elevers olika förutsÀttningar. Men det rÀcker inte bara med att man som lÀrare har denna medvetenhet utan man mÄste ocksÄ kunna tillÀmpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen Àr att ju fler sÀtt vi anvÀnder för att lÀra ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nÄ alla elever. De tre lÀrarnas syn pÄ lÀrstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sÀtt att nÄ alla elever i dessa klasser..

Syftet med vÄrt arbete var att fördjupa oss i nÄgra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder genom en litteraturstudie av syntetiska och analytiska metoder. Vi ville Àven ta reda pÄ svenska respektive finska lÀrares motiv bakom val av metoder, samt deras tankar kring PISA-undersökningens resultat (2003) dÀr det framkom att finska elever har en bÀttre lÀsförmÄga. Bakgrunden behandlar följande omrÄden: styrdokument i Sverige och i Finland, svensk lÀs- och skrivinlÀrnings historia, barnets sprÄk, sprÄklig medvetenhet, filosofers tankar, lÀs- och skrivutveckling, syntetiska och analytiska metoder, samt forskares syn pÄ barns lÀs- och skrivinlÀrning. Vi valde att utföra en kvalitativ undersökning med förutbestÀmda frÄgeomrÄden, dÀr följdfrÄgorna varierade. Intervjuerna genomfördes med tre finska och tvÄ svenska lÀrare i Är 1?3.

SammanfattningTrots att matematik Àr ett av skolans populÀraste Àmnen under de tidiga skolÄren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare Är. Av undersökningar framgÄr det att de flesta grundskoleelever har negativt instÀllning till matematik och Àmnet upplevs som trÄkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare Àr eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre rÀkning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera elevers upplevelser av Àmnet matematik i en grundskola. Med hjÀlp av denna studie har vi försökt att ta reda pÄ faktorer som kan pÄverka elevers instÀllningar till Àmnet bÄde positivt och negativt.

VÄr undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielÀrare med olika Àmneskombinationer förhÄller sig till elevers sprÄkutveckling. Undersökningen beaktar Àven kursplanernas formuleringar kring sprÄk samt hur lÀrare i vÄr undersökning förhÄller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger pÄ elevers muntliga sprÄkutveckling. BÄde kvantitativa och kvalitativa metoder anvÀnds för att uppnÄ vÄrt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrÄn en kvalitativ nÀrlÀsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.

Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur en grupp pedagoger, pÄ tvÄ förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftsprÄkliga vÀrlden. För att uppnÄ detta syfte har vi genomfört en undersökning pÄ tvÄ förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt Ätta pedagoger. För att kunna beskriva och sÀtta ord pÄ vad vi sett har vi lÀst in oss pÄ relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att pedagogerna utgÄr frÄn skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftsprÄkliga vÀrlden, vilket aktuell forskning föresprÄkar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man som musiklÀrare kan arbeta och agera för att stÀrka enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrÄn detta syfte formulerades följande forskningsfrÄgor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att frÀmja lÀrandet och stÀrka elevers sjÀlvförtroende och pÄ vilket sÀtt kan bedömning vara till hjÀlp för elevens fortsatta lÀrande samt hur pÄverkar musikÀmnets konstnÀrliga och vetenskapliga karaktÀrsdrag lÀrandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lÀrare som Àr eller har varit musiklÀrare pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som pÄverkar enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende, bl.a. lÀrarens syn pÄ bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Detta examensarbete undersöker fyra lÀrares erfarenheter av elevers svÄrigheter i matematik. Arbetet Àr inriktat pÄ grundskolans tidigare Är, för att ge en bakgrund till de lÀrare som arbetar pÄ den senare delen av grundskolan. TvÄ lÀrare frÄn förskoleklass och tvÄ frÄn tredjeklass har intervjuats för att ta reda pÄ vilka svÄrigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svÄrigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgÄ ifrÄn Àr Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssÀtt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sÀttet.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elevers motivation till lÀrande pÄverkas genom ett temainriktat arbetssÀtt. Studien utfördes under sex veckor pÄ en skola i PiteÄ kommun. Klassen dÀr vi utförde vÄr studie bestod av elever frÄn Är 4-5-6. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete om Australien och Nya Zeeland dÀr eleverna fick jobba i ett utforskande och upplevesebaserat arbete en lÀngre tid och pÄ ett omvÀxlande sÀtt dÀr flera skolÀmnen berördes. Eleverna fick möjlighet att jobba bÄde i grupp och enskilt.

Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första Är och syftade till att undersöka och jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar om elevers inflytande och olika sÀtt att lÀra i undervisningen av bokstÀver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med bÄde elever och lÀrare anvÀnts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lÀrares uppfattningar skiljde sig Ät nÀr det handlade om elevers olika sÀtt att lÀra ? lÀrstilar. LÀrarna tyckte att de varierade sig nÀr det handlade om lÀrstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillrÀcklig.