En litteraturstudie kring forskares syn på olika läs- och
skrivinlärningsmetoder samt motivet bakom svenska och finska
lärares val av metoder i år 1-3
Syftet med vårt arbete var att fördjupa oss i några läs- och skrivinlärningsmetoder genom en litteraturstudie av syntetiska och analytiska metoder. Vi ville även ta reda på svenska respektive finska lärares motiv bakom val av metoder, samt deras tankar kring PISA-undersökningens resultat (2003) där det framkom att finska elever har en bättre läsförmåga. Bakgrunden behandlar följande områden: styrdokument i Sverige och i Finland, svensk läs- och skrivinlärnings historia, barnets språk, språklig medvetenhet, filosofers tankar, läs- och skrivutveckling, syntetiska och analytiska metoder, samt forskares syn på barns läs- och skrivinlärning. Vi valde att utföra en kvalitativ undersökning med förutbestämda frågeområden, där följdfrågorna varierade. Intervjuerna genomfördes med tre finska och två svenska lärare i år 1?3. Resultatet visade att de svenska lärarnas motiv var bland annat att undervisningen skall vara individanpassad och lustfylld för både elev och lärare, samt ta hänsyn till elevers inlärningsstilar, där syntetiska och analytiska metoder används. De finska lärarnas motiv var bland annat att det finska språkets uppbyggnad kräver ljud- och stavelsemetod för att underlätta elevernas rättstavning, där flertalet lärare använder övervägande syntetiska metoder med inslag av analytiska. Våra erfarenheter från detta arbete med tanke på vår blivande roll som pedagoger är att språkstimulering är av största vikt redan i hemmen och i förskolan med tanke på den kommande läs- och skrivutvecklingen. Hänsyn måste tas till elevernas olika utvecklingsnivåer och inlärningsstilar med tanke på metodval och arbetssätt. Vårt förhållningssätt till syntetiska och analytiska metoder har förändrats till insikten att metoderna går hand i hand.