Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i ämnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt få en bild av eventuella förändringar eller mönster kring elevers motivation till matematikämnet under deras tidiga år i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av elevenkäter och elevintervjuer, där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. Här presenteras elevers uppfattningar av motivation i ämnet matematik samt deras tankar om vad som påverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som påverkar deras motivation. De ger många exempel, där fysiskt och psykiskt välmående samt lärarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Syftet med vår studie är att beskriva och få en förståelse för hur lärare i år 1-3 tar hänsyn till elevers olika lärstilar i läs- och skrivundervisningen. Vår frågeställning är om lärare har de olika lärstilarna i åtanke i läs- och skrivundervisningen och för att få svar på detta har vi gjort djupintervjuer med lärare i tidigare år från Norr- och Västerbotten. Från resultatet kan vi utläsa att lärarna tar hänsyn till elevers olika lärstilar i läs- och skrivundervisningen genom att de har stor variation i arbetssätt och varvar teori och praktik, men de gör det utan vetskap om att de i grunden utgår från olika teorier. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att lärarna är väl medvetna om att elever lär med olika sinnen och att variationen är av största vikt..

Syftet med arbetet är att upptäcka vilka föreställningar eleverna har om funktionsbegreppet genom att undersöka elevers tolkningar av övergången mellan representationsformerna graf, situation och formel. I undersökningen användes enkät och kvalitativ intervju för att undersöka detta. Resultatet visade att de undersökta eleverna som befann sig i slutfasen av Matematik B har svårigheter med att översätta från en representationsform till en annan men även att eleverna har missuppfattningar kring funktionsbegreppet. Det var inte möjligt att göra en generalisering av elevers missuppfattningar om funktioner. Dock belyser denna undersökning de svårigheter dessa elever har..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna.

Utifrån elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bäst motiveras är syftet med denna uppsats att förbättra matematikundervisningen på gymnasieskolan. För att ta reda på elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever från två gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrågats i en enkätundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utsträckning än vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssätt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att: för att motivera elever och skapa förutsättningar för dem att utveckla förståelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssätt..

Studiens syfte är att undersöka om DLS (diagnostiskt läs- och skrivprov) fungerar som ett redskap för att undersöka elevgruppers och enskilda elevers kunskapsnivå i svenskämnet. Undersökningen har genomförts med en elevgrupp om 73 elever i skolår 7 varpå statistik gjorts på deras resultat. Vidare har den genomförts genom att detaljgranska tre utvalda elevers resultat. Bland slutsatserna märks att DLS fungerar väl för specialpedagogen i dennes handledande roll gentemot ämneslärarna och att det även åtminstone vad gäller rättstavning och ordförståelse fungerar i den utredande rollen genom att resultatet nogsamt kan analyseras och ge en bild av en elevs färdigheter i svenskämnet. Läsförståelsetestet kan enligt undersökningen översiktligt ge en bild av enskilda elevers läs- och skrivsvårigheter men bör kompletteras för en djupare analys..

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka betygens och bedömningens betydelse för elevers lärande och motivation. Lärarnas och elevernas intervjusvar tolkas och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. Lärares bedömningssätt har stor betydelse för elevers utveckling och i studien läggs stor vikt vid formativ bedömning vilket har visat sig främja elever i deras lärande. Elevernas tankar kring betyg och bedömning grundas i lärarens undervisnings- samt bedömningssätt, detta har för oss medfört ökad förståelse för vikten av utbildade lärare inom området..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns några förändringar i elevers språkbruk och hur några lärare ser på detta. De frågeställningar studien baseras på är: Hur ser gymnasielärare i svenska på elevers språkbruk i och utanför skolan? Finns det någon förändring i elevers språkbruk idag jämfört med tidigare? och Vad kan denna förändring i så fall bero på? Teoretiskt utgår studien från forskning kring språkets förändring i det moderna svenska samhället och hur vi med språkets hjälp kommunicerar på olika sätt. Vidare utgår studien från forskning kring ungdomars språkbruk och språkutveckling främst utanför men även i skolan. Den undersökningsmetod som används i denna uppsats är av kvalitativ art och består av separata semi-strukturella intervjuer med svensklärare på gymnasiet.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hurlärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå frånkvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare medolika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellanlärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen påverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga i matematik- och svenskundervisningen.  Frågeställningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan ämnenas olika moment, samt utifrån olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga påverkas negativt av undervisning som innefattar många rörliga inslag och där de lämnas åt sig själva att komma igång med sina uppgifter. Både observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jämförelse med i helklass, har en god inverkan på koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga, särskilt i matematikundervisningen..

Detta examensarbete handlar om elevers lärstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lärstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lär sig bäst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi även ämnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det är några intelligenser som påträffas oftare än andra och huruvida det finns någon skillnad mellan elevers lärstilar i Kalix- och Skellefteå kommun.

Tvåspråkighet och läs- och skrivsvårigheter                                                                                      - Lärares arbete med tvåspråkliga, högstadieelevers läs- och skrivsvårigheter 2011                                                                                                     Antal sidor: 36Ett stort antal barn och ungdomar i Sverige har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Bland dessa är elever med annat modersmål överrepresenterade där lägre resultat på läs- och skrivförmåga uppvisas. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur en grupp högstadielärare arbetar med tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Detta kan bidra till att öka förståelsen för elever med annat modersmål och därigenom öka möjligheter för en god utveckling av läs- och skrivförmågan.    Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex lärare och en speciallärare. Studiens resultat visar att lärare finner det svårt att förklara vad tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på.

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.