Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal.

Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock på att lärarens högläsning i många fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet är att undersöka vilka effekter lärarens högläsning av berättande texter har på elevers läsförståelse och läsupplevelse i årskurs 4-6. Vidare är syftet att belysa hur lärarens högläsning kan användas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers läsförståelse och öka deras läsupplevelse. Fokus i arbetet ligger på berättande texter då forskningen visar på att de är de mest förekommande texttyperna i årskurs 4-6.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers läs- och skrivssvårigheter. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra klasslärare och en specialpedagog. Resultatet visar att läs- och skrivsvårigheter inte definieras på ett enhetligt sätt. Individinriktade åtgärder, så som lästräning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nämns även som en viktig faktor.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och rektorer på ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lärande samt få deras insikt i vad flexibelt lärande bidrar till när det gäller elevers lärande. För att uppnå syftet med denna undersökning har följande frågeställnings ställts: Hur uppfattas flexibelt lärande av lärare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lärare som positivt samt negativt med flexibelt lärande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lärande av lärare och rektorer samt hur ser lärare och rektorer på det flexibla lärandets funktion när det gäller elevers lärande?Det använda källmaterialet består av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lärare som arbetar med flexibelt lärande på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning på ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar på att den generella uppfattningen om flexibelt lärande hos rektorerna och lärarna är positiv. Man kan se utifrån intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lärande ofta cirkulerar kring relationen mellan lärare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angår både lärare och elev.

Elevers läsutveckling är ett aktuellt ämne i skolan. Läraren bör ha god kompetens och undervisa på varierade sätt för att kunna möta alla elever och för att bibehålla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sätter krav på att läraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka dramapedagogikens möjligheter i läsundervisningen och vilka effekter den har på elevers läsutveckling. För att kunna tillämpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers läsning krävs det att läraren har kunskap om ämnet.

Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyralärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning omskönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningenpå de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..

Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden..

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra faktorer som kan påverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande i matematikämnet, detta i grundskolans tidigare år. Två kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har använts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssättet innebär en förståelseinriktad undervisning, där ett reflekterande arbetssätt med gemensamma samtal om matematiskt innehåll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att både verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan också bidra till att arbetssättet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt återkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades:1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus..

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en öppen laboration kan påverka elever i grundskolans senare år. Undersökningen syftar till att se om man kan förändra elevers arbetssätt med en öppen laboration och vilken attityd elever har till öppna laborationer samt att undersöka om det finns någon särskild grupp med elever som främjas av öppna laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som består av observation, enkäter och intervjuer och undersökningen är genomförd i två klasser i skolår åtta respektive skolår nio. Undersökningen visar att det kan finnas många positiva effekter med öppna laborationer. Många av eleverna var positiva till laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra..

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssätt och arbetsformer kan man läsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en årkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken två gånger i veckan. De har använt sig av sina egna matematikböcker.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.