I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap och fÄ en ökad förstÄelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgÄngspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssÀtt och metoder Àr nÄgonting utöver vad som kan sÀgas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. DÀrför har det Àven varit vÀsentligt att sÀtta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsÀttningar. Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock frÀmst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

Syftet med detta examensarbete var tvÄfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur LÀroplan för förskolan uppfylls i Àmnetmusik pÄ sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod dÀr personer pÄ högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollÀrarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stÀmmer och dels att LÀroplan för förskolan i Àmnet musik inte uppfylls till fullo pÄ de undersökta förskolorna.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

I denna intervjustudie har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord pÄ förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrÄn frÄgestÀllningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring sprÄk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt anvÀndningen av könsneutrala ord pÄ förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser pÄ barnen som individer istÀllet för bÀrare av genus och att fokuset istÀllet kan ligga pÄ det specifika barnets intressen. Det Àr fokuset pÄ individen och inte sprÄket som pedagogerna talar om nÀr det gÀller att motverka de traditionella könsrollerna pÄ förskolan.NÀr de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nÀmner Àven det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och anvÀndas av pedagogerna pÄ förskolorna behöver de mer kunskaper, det Àr i slutÀndan pedagogerna som mÄste förklara för bÄde barn och vÄrdnadshavare om dess betydelse..

Erfarenhet frÄn min musikundervisning frÀmst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhÄllna betyg i Àmnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begrÀnsades till att omfatta elevernas betyg i Àmnet musik Äk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.Av undersökningens resultat gick det inte att bekrÀfta nÄgot samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig pÄ det viset att skolverkets betyg var nÄgot högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att pÄvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhÄllna betyg..

Music has a role to play in every country and every culture. Sweden today is a country whith many different cultures, religions and music genres. The purpose of this investigation is to study how immigrants youths profit from music education on the basis of music teachers' perspectives. Questions at issue are: are there immigrant children/ youths who can not take part in music education? Have the students' religions any importance? Do the parents question the offered education? Is there more opposition to some specific kind of music? Are teachers avoiding to present some music? Can music education help the immigrant youths to form their identities? I have used questionnaires and I have made five interviews.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Vi lever i en vÀrld i stÀndig förÀndring och det Àr inte lÀtt som lÀrare att följa medi utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers syn pÄmusik och hur detta pÄverkar musikundervisningen. Undersökningen Àgde rum pÄtvÄ skolor, totalt intervjuades tre musiklÀrare och Ätta elever. Elevernaintervjuades i fokusgrupper medan lÀrarna intervjuades var för sig. RÄmaterialettranskriberades och utifrÄn denna empiri valde jag ut temaomrÄden som i sin turanalyserades.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgÄngspunkt frÄn en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgÄngspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssÀtt som ett verktyg för social utveckling i samhÀllet. För att kunna göra detta har jag försökt sÀtta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsÀttningarna för undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har anvÀnds.  Undersökningen Àr gjord pÄ en nyetablerad sÄ kallad vÀxtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mÄngkulturell förort till Stockholm.De metoder jag har anvÀnt mig av har varit deltagande observationer av musiklÀrare i den dagliga musikundervisningen pÄ en nyetablerad El Sistema-skola samt av sÄ kallades VÀnsDays, musiktrÀffar med fika för El Sistema-familjer pÄ onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog.

Uppsatsen undersöker framstÀllningen av kvinnligt genus i en fantasy roman..

I den hÀr kvalitativa studien undersöker jag förskollÀrares syn pÄ musik och musikundervisning i förskolan. Genom lÀrarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lÀrare arbetar med musik och hur deras syn pÄ musik pÄverkar hur arbetet lÀggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn pÄ lÀrande.Gemensamt för samtliga förskolor Àr att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gÀller att trÀna social förmÄga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssÀtt och ett eget sprÄk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla Àr positiva till musik i förskolan och de hÀnvisar ocksÄ till lÀroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvÀgagÄngssÀtt, vilket delvis kan förklaras med lÀroplanens vaga mÄlbeskrivningar.

Uppsatsen belyser musikens plats i skolverksamheten och musikundervisningens utformning pÄ tre grundskolor Ärskurs 3-5 i Kristianstads kommun. Syftet med studien Àr att undersöka hur musikundervisningen utformas i de tre skolorna, om den eventuellt införlivas i den övriga undervisningen, samt hur Àmnet utvecklats sedan den senaste lÀroplanens intrÀde. Den insamlingsmetod som har anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare. Dessa har sedan relaterats till relevanta litteraturstudier och tidigare forskning. Resultatet visar en bristande prioritering vad gÀller musikens plats i undervisningen, ofta finns brister i form av materiella och tidsmÀssiga aspekter.

I arbetet studeras möjligheten att anvÀnda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjÀlp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbÀttra prestationen. Studien behandlar frÄgan om inspelningar kan vara ett aktivt hjÀlpmedel vid komposition och om det Àr möjligt att anvÀnda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfÀlle, med fyra musiker som utifrÄn ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en lÄt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och vÀrderats utifrÄn studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning pÄ CD med material frÄn inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.