Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare och rektorer pÄ ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lÀrande samt fÄ deras insikt i vad flexibelt lÀrande bidrar till nÀr det gÀller elevers lÀrande. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har följande frÄgestÀllnings stÀllts: Hur uppfattas flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lÀrare som positivt samt negativt med flexibelt lÀrande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer samt hur ser lÀrare och rektorer pÄ det flexibla lÀrandets funktion nÀr det gÀller elevers lÀrande?Det anvÀnda kÀllmaterialet bestÄr av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lÀrare som arbetar med flexibelt lÀrande pÄ ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning pÄ ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar pÄ att den generella uppfattningen om flexibelt lÀrande hos rektorerna och lÀrarna Àr positiv. Man kan se utifrÄn intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lÀrande ofta cirkulerar kring relationen mellan lÀrare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angÄr bÄde lÀrare och elev.

Elevers lÀsutveckling Àr ett aktuellt Àmne i skolan. LÀraren bör ha god kompetens och undervisa pÄ varierade sÀtt för att kunna möta alla elever och för att bibehÄlla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sÀtter krav pÄ att lÀraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka dramapedagogikens möjligheter i lÀsundervisningen och vilka effekter den har pÄ elevers lÀsutveckling. För att kunna tillÀmpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers lÀsning krÀvs det att lÀraren har kunskap om Àmnet.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka lÀrares och elevers uppfattning om skönlitterÀr lÀsning pÄ tvÄ gymnasieskolor och ta del av det litterÀra utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Molloys didaktiska frÄgor, den Àmnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkÀter och fyralÀrarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lÀrares och elevers uppfattning omskönlitterÀr lÀsning och utbud. VÄr övergripande slutsats blev att den skönlitterÀra lÀsningenpÄ de tvÄ gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik anvÀnds i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig pÄ litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik Àr en viktig del av förskolans verksamhet och de anvÀnder sig av musik bÄde som mÄl (att berika barnens liv) och som verktyg (förbÀttra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete Àr oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men Àven dÀrför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de kÀnner tar tid frÄn barngrupperna. PÄ sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att Àven musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen kÀnner sig stressad och otillrÀcklig..

Syftet med denna studie Àr att undersöka flersprÄkiga elevers attityd till sitt modersmÄl, samt se hur miljöfaktorer pÄverkar elevens attityd. Till denna studie anvÀnds en kvalitativ metod som gÄr in mer pÄ djupet. Resultatet visar att den primÀra socialisationen har störst pÄverkan pÄ elevens attityd och att den sekundÀra socialisationen Àven spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra Àr att ju sÀkrare man Àr i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden..

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra faktorer som kan pÄverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lÀrande i matematikÀmnet, detta i grundskolans tidigare Är. TvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har anvÀnts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssÀttet innebÀr en förstÄelseinriktad undervisning, dÀr ett reflekterande arbetssÀtt med gemensamma samtal om matematiskt innehÄll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att bÄde verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan ocksÄ bidra till att arbetssÀttet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt Äterkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer kan man lÀsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en Ärkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken tvÄ gÄnger i veckan. De har anvÀnt sig av sina egna matematikböcker.

Syftet med detta arbete Àr att belysa elevers förhÄllningssÀtt till IKT i undervisningen, och lÀrarnas förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vÄrt arbete tillfrÄgat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhÄllningssÀtt till IKT. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med lÀrare för att kunna uttyda hur lÀrarna ser pÄ IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning till eleverna i Ärskurserna tre till sex och de intervjuade lÀrarna arbetar i de aktuella Ärskurserna.För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi byggt undersökningen pÄ tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för bÄde enkÀtundersökningen och intervjufrÄgorna.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda pÄ hur elever tÀnker och lÀr nÀr de löser olika matematikuppgifter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgÄ frÄn elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tÀnker och lÀr. Ett resultat av min undersökning Àr att elevens sociala samspel med andra elever och lÀrare har stor betydelse för elevens lÀrande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp Žden nÀrmaste utvecklingszonenŽ..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att studera hur pedagoger tĂ€nker kring elevers sjĂ€lvtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus pĂ„ att studera pedagogers syn pĂ„ vikten av en god sjĂ€lvtillit, hur arbetet med att stĂ€rka den gĂ„r till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad nĂ„gra forskare och författare tidigare belyst inom Ă€mnesomrĂ„det. Vi har behandlat Ă€mnet utifrĂ„n ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vĂ„r empiriska studie Ă€r kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat Ă„tta pedagoger verksamma i grundskolans Ă„r 1-3.UtifrĂ„n empirin har vi kommit fram till att sjĂ€lvtilliten Ă€r av stor viktför sĂ„vĂ€l vĂ€lmĂ„endet som kunskapsinhĂ€mtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex frĂ„ga dĂ€r metoder för att arbeta med att stĂ€rka elevers sjĂ€lvtillit skiljer sig Ă„t, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..

VÄrt syfte var att undersöka nÄgra lÀrares tankar om hur det Àr att tillmötesgÄ elevers behov i en context prÀglad av olika kunskapsnivÄer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer pÄ erfarna lÀrare och analyserade deras olika sÀtt att nÀrma sig klassrum innehÄllandes olika kunskapsnivÄer. Vi intervjuade tre engelsk lÀrare frÄn ett högstadium och fyra lÀrare frÄn en gymnasie skola. VÄra iakttagelser visar att varierad undervisning Àr det bÀsta sÀttet att möta alla elevers behov och att det Àr nödvÀndigt att ha extra material till bÄde avancerade elever och svagare elever. VÄra intervjuer framhÀvde ocksÄ vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera sÄ mycket som möjligt .