Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan Àr för stillasittande och lÀroboksbunden. Utomhusmatematik som Àmne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lÀra i matematik pÄverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillÀmpning ledde fram till syftet med studien. Syftet Àr att beskriva elevers perspektiv pÄ utomhusmatematik. De frÄgestÀllningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har utomhusmatematik.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa faktorer som pÄverkar lÀraren nÀr den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av sÀrskilt intresse Àr vilken pÄverkan lÀrarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och fÀrdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lÀrare pÄ olika skolor i olika stÀder intervjuats. Resultatet visar att lÀrarna till stor del lÄter eleverna vara med och planera innehÄllet i kursen och att innehÄllet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst pÄverkan pÄ att kursen utformas Ät detta hÄll Àr den syn som lÀraren har pÄ eleven och pÄ Àmnet samt elevernas fÀrdigheter och intressen.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lÀrande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte anvÀndes och utvÀrderades emoticonskalor av eleverna i deras utvÀrdering av lektionerna och deras lÀrande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus pÄ elevernas olika uppfattningar. För att fÄ svar pÄ de stÀllda forskningsfrÄgorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt anvÀndandet av utvÀrderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebÀr att ?rÀkna matematik? och deras behov kopplat till lÀrande, pÄverkar deras upplevelse av undervisningen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar lÀrare har av kommunikationsförmÄgans innebörd och betydelse i matematik pÄ lÄgstadienivÄ i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lÀrares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmÄga tycks saknas. UtifrÄn en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklÀrare som undervisar i Ärskurs 3. Resultatet av analysen Àr tre beskrivningskategorier om lÀrarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmÄga. Kategorierna Àr följande: Kommunikation Àr att diskutera tillsammans, kommunikation Àr att förklara sin tankegÄng och kommunikation Àr att resonera fram en lösning.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ur ett lĂ€rarperspektiv belysa musiklĂ€rares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lĂ€rares syn pĂ„ musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att mĂ€nniskor konstruerar sin identitet i relation till sin omvĂ€rld. För att analysera och diskutera vĂ„rt resultat har vi utgĂ„tt frĂ„n först och frĂ€mst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas pĂ„ tre nivĂ„er, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhĂ€llet som Ă„terspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade hĂ€rskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lĂ€rare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklĂ€rare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de fĂ„r frĂ„n skolledningen för att arbeta med genusfrĂ„gor. Vidare har vi diskuterat musiklĂ€rarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfĂ€llen i skolĂ„r 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de tvĂ„ berörda musiklĂ€rarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstĂ„ hur dessa tre omrĂ„den hĂ€nger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga mĂ€nniskors genusidentitet pĂ„verkas i musikundervisningen. Av musiklĂ€rarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lĂ€rarna uppfattar musiken som viktig.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Uppsatsens syfte var att genom enkÀtundersökning kombinerat med litteraturstudium kontrollera om elevers uppfattning om islam Àven bidrog till deras instÀllning om lÀromedel, religionsundervisning och samhÀllsbild. Undersökningen försökte ocksÄ se de medvetna och omedvetna faktorerna som kunde ligga till grund för elevernas tyckande.Undersökningen gjordes pÄ gymnasieelever frÄn tre olika program dÀr samtliga lÀste religionskunskap kurs 1 samt avslutat momentet islam..

Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers fÀrdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmÄga pÄverkas av olika gruppstorlekar dÄ undervisningen Àr förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjÀlp av forskningsdesignen undervisningsförsök, dÀr vi har anvÀnt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken Àr av betydelse för eleverna i vÄr undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar pÄ att dessa tvÄ grupper gynnas olika beroende pÄ gruppstorlek. Vidare pÄvisar vÄrt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna.

Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Arbetet syftar ocksÄ till att undersöka hur det gÄr att anvÀnda elevers naturliga lek pÄ skolgÄrden för lÀrande i matematik. Fyra lÀrare har intervjuats om skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Elevers naturliga lekar pÄ skolgÄrden har observerats, och studerats utifrÄn lekarnasmatematiska innehÄll inom omrÄdet geometri. PÄ basis av de fyra lÀrarintervjuerna, och skolgÄrdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som Àr mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskÀmne och varför vissa redovisningsformer Àr mer förekommande Àn andra. Mer specifikt undersöks elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers lÀsintresse. Genom en enkÀtstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskÀmnet och Àven belysa pÄ vilket sÀtt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att lÀsa och lÀra. Uppsatsen undersöker ocksÄ nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till skönlitterÀr lÀsning i skolan samt deras attityder till anvÀndandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen.EnkÀtundersökningen baseras pÄ totalt 78 insamlade enkÀter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen Àr bokrecensionen, detta framhÄller sÄvÀl elev- som lÀrarresultaten. Bokrecensionens framtrÀdande plats i svenskÀmnets litteraturundervisning kan bero pÄ det faktum att skolan Àr inriktad pÄ uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lÀrare ett enkelt underlag för bedömning. Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskÀmnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers lÀslust och lÀsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istÀllet fÄtt luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning frÀmjar inlÀrningen hos eleverna. Den hÀr uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt Àven i svenskÀmnet och jag vill framhÀva vikten av att arbeta varierat för att fÄnga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram.

Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare Àr syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet pÄverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhÄllningssÀtt till lÀrande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhÄllningssÀtt till skolan samt kamrateffekter nÀr det gÀller motivation och prestation i skolan. Detta jÀmförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.