Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lÀrares förestÀllningar om vad elevinflytande innebÀr för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i Ärskurs sju. Resultaten visar att lÀrarna arbetar pÄ ett traditionellt sÀtt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lÀra sig ?ett levande sprÄk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, lÀromedlet och att lÄta elever vÀlja stoff samt arbetssÀtt Àr viktiga för elevers engagemang.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka i vilka genrer fiollÀrarna pÄ kommunala musikskolan undervisar, och ifall de anvÀnder sig av improvisation. Mina metoder har varit litteraturstudier, sökningar pÄ internet och en enkÀtundersökning. UtifrÄn detta har jag gjort en liten sammanstÀllning av fiolens historia och de genrer dÀr den har förekommit, och en presentation av den forskning som jag har hittat. Resultatdelen Àr en sammanstÀllning av de enkÀtsvar som kommit in. Jag skickade 100 enkÀter till musik- och kulturskolor i hela Sverige och fick 48 svar.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i lÀrandeprocessen i vuxenutbildningens omvÄrdnadsprogram. För att nÄ syftet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lÀrares syn pÄ elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar pÄ att eleverna och lÀrarna har samma uppfattning om vad elevinflytande Àr i lÀrandeprocessen. Elevinflytande innebÀr möjlighet att pÄverka sitt lÀrande i utbildningen. LÀrarna och eleverna tycker ocksÄ att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas lÄga engagemang och okunskap om inflytandets innehÄll.

SammanfattningVÄr studie bygger pÄ sex intervjuer av elever frÄn tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan pÄverka deras motivation till lÀrande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som pÄverkar motivationen.För att nÄ detta mÄl genomförde vi utöver intervjuerna Àven en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vÄr empiriska undersökning utgick vi frÄn en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna visade att det Àr frÀmst sex faktorer som pÄverkar elevers motivation, dessa Àr: lÀraren, arbetssÀttet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för Àmnet. I vÄra intervjuer framkom Àven att de elever som hade ett mÄl med sin utbildning ocksÄ hade en högre grad av motivation.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att undersöka om lÀrare kartlÀgger elevers lÀsutveckling, vilka redskap de anvÀnder sig av och hur de anvÀnder sig av kartlÀggningsresultatet.Undersökníngen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lÀrare pÄ lika mÄnga skolor.I undersökningen har det kommit fram att kartlÀggning av elevers lÀsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lÀrarna. De flesta av de intervjuade lÀrarna anser att det Àr viktigt med att kartlÀgga sina elever men att det Àr svÄrt att veta vilka redskap man ska anvÀnda sig av.Redskapen som lÀrarna anvÀnder sig av bestÄr bÄde av lÀsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man anvÀnder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sÀtta in extra stöd medan nÄgra intensivtrÀnar redan i skolÄr 1. MÄnga av de intervjuade lÀrarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartlÀggningen..

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lÀrare se hur en god lÀrandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lÀrstilar. Undersökningen visar ocksÄ hur elever fÄr sina multisensoriska lÀrstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar Àven att om elevers olika lÀrstilar ska tillgodoses i undervisningen mÄste lÀrarna ha medvetenhet om hur man lÀgger upp lektioner efter elevers olika förutsÀttningar. Men det rÀcker inte bara med att man som lÀrare har denna medvetenhet utan man mÄste ocksÄ kunna tillÀmpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen Àr att ju fler sÀtt vi anvÀnder för att lÀra ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nÄ alla elever. De tre lÀrarnas syn pÄ lÀrstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sÀtt att nÄ alla elever i dessa klasser..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur musiklÀrare tolkar mÄlen i kursplanen i musik och hur de applicerar dessa tolkningar pÄ sin undervisning. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur musiklÀrare anvÀnder sig av lÀromedel för att nÄ dessa mÄl. Bakgrunden till Àmnet Àr tankar som jag har haft angÄende musikundervisningen pÄ grundskolans lÀgre stadier och huruvida denna undervisning Àr likvÀrdig över hela landet. Skulle det vara möjligt att ett lÀromedel i musik, skapat utifrÄn de nationella mÄlen i kursplanen, Ästadkommer en sÄdan likvÀrd utbildning? Mina forskningsfrÄgor syftar till att kartlÀgga anvÀndandet och behovet av lÀromedel i musik och dessutom till att förstÄ hur mÄlen i kursplanen för musik kan tolkas av olika lÀrare.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

SammanfattningTrots att matematik Àr ett av skolans populÀraste Àmnen under de tidiga skolÄren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare Är. Av undersökningar framgÄr det att de flesta grundskoleelever har negativt instÀllning till matematik och Àmnet upplevs som trÄkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare Àr eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre rÀkning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera elevers upplevelser av Àmnet matematik i en grundskola. Med hjÀlp av denna studie har vi försökt att ta reda pÄ faktorer som kan pÄverka elevers instÀllningar till Àmnet bÄde positivt och negativt.

VÄr undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielÀrare med olika Àmneskombinationer förhÄller sig till elevers sprÄkutveckling. Undersökningen beaktar Àven kursplanernas formuleringar kring sprÄk samt hur lÀrare i vÄr undersökning förhÄller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger pÄ elevers muntliga sprÄkutveckling. BÄde kvantitativa och kvalitativa metoder anvÀnds för att uppnÄ vÄrt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrÄn en kvalitativ nÀrlÀsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.

Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

Title: Participation and comradeship through artistic creation. This study is about a pedagogical development project carried out in sixth grade classes in order to get peace and order in the classroom and to improve the relationship between pupils. The research question is how the interaction in classroom can be described. The used research methods are observation, diary writing, photographing and questionnaires as well. From a hermeneutical inspired analysis interaction in classroom is in focus.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man som musiklÀrare kan arbeta och agera för att stÀrka enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrÄn detta syfte formulerades följande forskningsfrÄgor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att frÀmja lÀrandet och stÀrka elevers sjÀlvförtroende och pÄ vilket sÀtt kan bedömning vara till hjÀlp för elevens fortsatta lÀrande samt hur pÄverkar musikÀmnets konstnÀrliga och vetenskapliga karaktÀrsdrag lÀrandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lÀrare som Àr eller har varit musiklÀrare pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som pÄverkar enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende, bl.a. lÀrarens syn pÄ bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..