Sökresultat:
5143 Uppsatser om Elevers förmćgor - Sida 21 av 343
NÄgra lÀrares tankar kring IUP och elevers delaktighet : BegrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter
En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..
Erfarna pedagogers syn pÄ varför en del elever tappar matematikintresset efter nÄgra Är i grundskolan
Syftet med mitt arbete var att undersöka nÄgra erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par Är i skolan och pedagogernas syn pÄ hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i Är 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att lÀraren Àr den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lÀra matematik..
Elevers attityder till och förvÀntningar pÄ det engelska sprÄket : En undersökning i grundskolans Är 1, 3 och 5
Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur nÄgra elever i grundskolan uppfattar det engelska sprÄket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi valt att anvÀnda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans Är 1, 3 och 5. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr följande;Hur ser nÄgra elevers attityder ut till det engelska sprÄket i grundskolan, förÀndras de och i sÄdana fall hur?Hur ser nÄgra elevers förvÀntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans Är 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna stÀller sig positiva till Àmnet engelska och dess anvÀndningsomrÄden. De anser att det Àr viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller Äka utomlands men ocksÄ för att kunna kommunicera med mÀnniskor med ett annat modersmÄl.
LÀrares sÀtt att organisera skolarbetet och elevers behov av
variation
Denna studie har vi gjort för att ta reda pÄ hur lÀrare vÀljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ minder kommuner i Norrbotten och har i vÄr undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen Àr begrÀnsad och alla elever fÄr inte komma till sin rÀtt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhÀmta kunskap..
Sociala medier, ett verktyg i skolan?: En kvalitativ studie om lÀrare och elevers instÀllningar till sociala medier i skolan
Syftet med denna rapport var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till att anvÀnda sociala medier som ett utav mÄnga verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmÀrksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill Àven att lÀrare och pedagoger i skolan ska fÄ upp ögonen över elevers anvÀndning av sociala medier utanför skolan och elevernas instÀllning till att anvÀnda sociala medier i skolan. Jag har utgÄtt frÄn syftet och genomfört kvalitativa intervjuer pÄ mina 14 informanter, varav 6 lÀrare och 8 elever frÄn skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten frÄn intervjuerna sÄ kom jag fram till att mer Àn hÀlften av lÀrarna skulle kunna tÀnka sig att anvÀnda sociala medier pÄ nÄgot sÀtt i undervisningssyfte.
Att tala inför andra : Barns upplevelser och tankar
VÄrt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp mÀnniskor. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi lÄtit elever i Är 4 och Är 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta Àmne. VÄra resultat Àr baserade pÄ tvÄ stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det kÀnns att framtrÀda inför en grupp mÀnniskor. I vÄra resultat visar det sig att övervÀgande av eleverna tycker det Àr en stor skillnad att prata inför hela klassen Àn med sina nÀrmaste kamrater.
Att bli sin egen s?ngl?rare : En intervjustudie om hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja motivation till sj?lvst?ndig ?vning
??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.
Elevers inflytande pÄ undervisningen i förskola och skola - en jÀmförelse mellan pedagogers uppfattningar om elevinflytande i förskola och skola
VÄrt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar pÄ att ge en inblick i de bÄda verksamheterna gÀllande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frÄgor vi koncentrerat oss pÄ Àr hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. VÄrt mÄl var ocksÄ att undersöka om det Àr det nÄgon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till lÀroplanernas mÄl vad gÀller elevinflytande. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua pedagoger i de bÄda verksamheterna. Genom bÄde litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som nÄgot positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.
SjÀlvkÀnsla: att studera elevers sjÀlvkÀnsla pÄ skolidrotten
Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att studera om elevers sjÀlvkÀnsla pÄ skolidrotten blir starkare, genom gruppstÀrkande övningar. UtifrÄn detta gjorde vi en undersökning som pÄgick i sju veckor och den genomfördes med en femte klass pÄ en skola. Antalet elever var 19 stycken. De undersökningsmetoder vi anvÀnde var observation och enkÀt, vilket var relevanta för att fÄ fram ett mÀtbart resultat. Eleverna fick besvara enkÀten vid tvÄ tillfÀllen och de observerades medan de utförde gruppstÀrkande övningar.
LÀxors betydelse för elevers lÀrande : En fenomenografisk studie av lÀrares uppfattningar av lÀxors betydelse för elevers lÀrande
Högskolan i Jönköping D-uppsatsHögskolan för lĂ€rande LĂ€randeoch kommunikation, HLK 91-120 hpAbstract________________________________________________________Gunilla Lundmark och Agneta NordĂ©nLĂ€xors betydelse för elevers lĂ€randeEn fenomenografisk studie av lĂ€rares uppfattningar av lĂ€xors betydelse för elevers lĂ€rande.Ă
r 2008 Antal sidor: 34______________________________________________________________________LÀxor Àr ett Àmne som ofta diskuteras och som mÄnga har Äsikter om. Debatten kring lÀxor Àr ofta onyanserad och handlar ofta om lÀxans vara eller icke vara. UtgÄngspunkten för vÄr undersökning Àr att rikta intresse av att förstÄ hur lÀrare ser pÄ lÀxans betydelse för elevers lÀrande.I denna studie presenteras forskningsfrÄgan: Hur beskriver lÀrare betydelsen av lÀxor för elevers lÀrande?I bakgrunden anlÀgger vi ett historiskt perspektiv pÄ lÀxan och redogör för hur den genom Ären har beskrivits i skolans allmÀnna lÀroplaner. DÀrefter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien.Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lÀrande har förÀndrats över tiden och att det har funnits olika sÀtt att nÀrma sig dessa begrepp, utifrÄn olika perspektiv.Studiens vetenskapsteoretiska utgÄngspunkt ligger inom livsvÀrldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats.
Kan ett konkret arbetssÀtt inom matematiken förbÀttra elevers taluppfattning? : en studie av lÀrares syn pÄ att arbeta konkret inom matematiken
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i Ärskurs 1, samt att undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas taluppfattning i tvÄ klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i tvÄ olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lÀrare anvÀnde sig av konkret arbete för att eleverna ska fÄ en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bÀttre pÄ den skriftliga diagnosen, medan elever frÄn bÄda klasserna förklarade pÄ ett bra sÀtt med hjÀlp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning Àr att elever kan lÀra pÄ olika sÀtt, och att lÀrare tycker att det konkreta arbetet i matematik Àr viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..
Ska de kunna lÄten eller genren?: En studie i hur metoden pÄverkar elevers utveckling inom ensemblespel.
Avsikten med denna studie var att ta reda pÄ i vilken omfattning lÀrare inom musikÀmnet ensemble jobbar mot produktioner/resultat eller elevers egna utveckling pÄ instrumentet och skapandet av en bred musikkunskap. Fyra musiklÀrare som undervisar i Àmnet ensemble intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redovisas det relevanta innehÄllet frÄn intervjuerna och i diskussionen jÀmfördes slutsatserna med teorier men Àven de förutfattade meningar vi haft.Det huvudsakliga resultatet i studien var att lÀrarna generellt vill jobba med elevers utveckling inom ensemblespelet, men att vÀgen dit endast blir genom konserter - d.v.s produktioner. De menar att de inte finns resurser för att kunna fokusera pÄ en genre pÄ djupet och att undervisningen dÀrmed ofta hamnar pÄ en grundlÀggande nivÄ. De menade Àven att samarbetet mellan de olika musikestetiska Àmnena behöver bli bÀttre för att underlÀtta utvecklingen hos elever eftersom allting inom Àmnet musik hÀnger samman..
Elevers syn pÄ ett preparandÄr
Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.
Hur pÄverkar barns frukost-, lunch- och sömnvanor inlÀrningen
i skolan?
Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor pÄverkar inlÀrningen i skolan. Undersökningen Àr gjord bland barn i Äldern Ätta till nio Är. Resultatet av studien visar att bÄde kost och sömnvanor pÄverkar elevers inlÀrning. En bra frukost, lunch och tillrÀckligt med sömn gör att eleverna orkar hÀnga med i skolan vilket frÀmjar inlÀrningen. VÄr studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lÀttare fokus pÄ skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna pÄ lÀrarens instruktioner..
Elevers Fysiska Aktivitet : Utomhusmiljön Och LÀraren Som Aktörer
Barn behöver röra pÄ sig och vara fysisk aktiva för att mÄ bra, detta Àr nÄgot som bÄde WHO och andra forskare konstaterat i omgÄngar. Det har dock visats sig att det i dagens samhÀlle finns en brist pÄ denna fysiska aktivitet. Det finns mÄnga bidragande faktorer som pÄverkar hurvida barn kan, fÄr och vill röra pÄ sig. TvÄ av dessa hittar man pÄ den arenan dÀr barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen sÀger gÀllande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lÀrares pÄverkan, vilket visat sig vara tvÄ viktiga pusselbitar.