SammanfattningStudien syftade till att få en djupare förståelse för hur personal inom äldreomsorgen upplever effekterna av ett kvalitetsarbete. Studien hade följande frågeställningar:? Hur beskriver personalen kvalitetsarbetet och effekterna av detta?? Hur ter sig arbetssituationen med fokus på arbetsgrupp och delaktighet efter det genomförda kvalitetsarbetet?För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, kvalitetsarbete, delaktighet och arbetsgrupp. Vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt har varit hermeneutisk och resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån humanistisk teori, systemteori samt Angelöws teori om förändringsarbete i organisationer.Studien visar att det har varit viktigt för personalen att få vara delaktig i kvalitetsarbetet och att detta motiverade och inspirerade dem. Vidare visade studien att personalen upplever att arbetsgruppen har blivit mer öppen och tillåtande samt att den stress som de tidigare upplevt minskat och att arbetsglädjen har ökat.

I dagens samhälle uppmärksammas ledare överallt. Den som många dock refererar till är den chef som finns på den egna arbetsplatsen. Syftet med den här studien var att undersöka vad tjänstemän har för upplevelser och attityder till begrepp som ledarskap och hälsa samt relationen däremellan. Vilken sorts ledarskap är att föredra? Hur får man medarbetarna att må bra på arbetsplatsen och prestera bra? Ord som delaktighet, kommunikation, planering, feedback, stöd och relationer till arbetskamrater och chef lyftes fram.

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Syftet med denna studie är att undersöka fem gymnasielärares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda på hur lärarnas mål med litteraturundervisningen förhåller sig jämfört med nu gällande ämnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nå sina mål med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas inställning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ inställning och delaktighet kan bero på samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt. Undersökningens resultat visar att lärarnas mål med litteraturundervisningen är präglade av gällande styrdokument och att den läsarorienterade forskningen påverkar lärarnas arbetssätt. Elevernas inställning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ inställning och delaktighet beror enligt lärarna till största del på vilka läserfarenheter eleverna bär med sig sedan tidigare skolår samt hur läskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt var dock inte så tydlig.

Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011.Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när detgäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara ibehov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling.För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Syfte & frågeställningarSyftet med denna studie är att finna en större förståelse av elevers icke ? deltagande i undervisningen av idrott & hälsa.Vad finns det för skäl som gör att eleven inte är med på idrottslektionen?Hur påverkar detta andra elever, även lärare, enligt dem?Hur upplever eleverna nivån på lektionerna?Vad har eleven för erfarenheter av idrott?MetodEn kvalitativ intervju genomfördes på tre slumpvis utvalda elever i årskurs 9, med hjälp av så kallade halvstrukturerade intervjuer. Eleverna intervjuades individuellt, utanför idrottshallen och under en dag då de inte hade idrott på schemat. Etiska aspekter har följts under hela intervjuerna och under resultatdelen.ResultatDen största faktorn som upptäcktes i resultatet var elevernas nivå på KASAM, som visade sig vara väldigt låg. Eleverna tyckte inte idrott var särskilt roligt och de hade problem med kroppsidealet inför sina klasskamrater.

Vad tycker elever på handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar på just dessa elevers syn på skolämnet Naturkunskap och bygger på elevers inställning till olika arbetssätt och arbetsområden. Det övergripande syftet är att öka intresset för naturvetenskap i allmänhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever på praktiska program. Via två empiriska undersökningar, en enkät samt intervjuer, är målet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förända med dagens undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del är positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lärare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande är det som prioriteras högst bland eleverna..

För att dagens företag ska klara av den föränderliga omvärld och den globala konkurrensen är företagens förmåga att genomföra organisationsförändringar en mycket viktig faktor. I förändringsarbeten kan företagens förmåga att skapa delaktighet och bearbeta motstånd vara det som avgör huruvida förändringen blir framgångsrik eller inte. På Kappa Kraftliner i Piteå har det de senaste åren genomförts flera förändringsarbeten. Vi har i den här uppsatsen undersökt två stycken förändringar som genomfördes på andra halvan av 1990-talet. Den första kan sägas ha genomförts för att nyansera och bryta ned företagets övergripande mål på grupp- och individnivå samt öka engagemanget och få de anställda att ta mera egna initiativ i den dagliga driften.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och kartlägga hur socialpedagoger arbetar på särskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet är kopplat till lärande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar på begreppen delaktighet och lärande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. Frågeställningarna som besvaras är: Vad är socialpedagogernas roll på gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att få brukaren delaktig i vardagliga situationer på gruppbostäder? På vilket sätt arbetar socialpedagoger med att främja brukarens lärande i vardagsarbetet på gruppbostäder? Metoden i studien utgår från en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.

I detta arbete tar vi upp bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden är ett språk och att bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..

Syftet med vår studie är att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förståelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. Upplägget i vårt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lämnade vi ut en enkät därefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vår studie på en F-5-skola och en F-6-skola i Luleå och Sundsvalls kommun. Vår studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

Problemformulering: Sjuksköterskan behöver ge patienten förutsättning till delaktighet i vårdandet. En patient som är delaktig i sin vård upplever minde obehag över situationer och mindre stress. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar patientdelaktighet vid sjukhusvistelse och vad sjuksköterskan kunde göra för att underlätta detta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och grundar sig på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskan behövde bygga upp en relation till patienten och ge patienten tid och kunskap för att öka delaktigheten i vårdandet.

Särskolan är idag en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse för hur tillhörighet till särskolan kan upplevas och påverka identitetsutveckling hos elever med lindrig utvecklingsstörning. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i gymnasiesärskolan. I studien framkommer att eleverna i gymnasiesärskolan upplever tillhörigheten tudelat. Samtidigt som särskolan upplevs som en trivsam och trygg miljö, positiv för social delaktighet och kunskapsmässig utveckling upplever de en skam och sorg över tillhörigheten som de därmed försöker att hemlighålla.

Uppsatsens syfte är att belysa L2-elevers ordförståelse av ämnesspecifika och ämnesneutrala ord i ämnet samhällskunskap i förhållande till L1-elevers ordförståelse.  Uppsatsen baseras på genomförda ordförståelsetest med 48 elever som studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet samt på intervjuer med ämneslärare i samhällskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförståelse vad gäller ämnesspecifika och ämnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utländsk bakgrund har svårare med ordförståelse generellt och således även med ämnesneutrala ord än övriga L1-elever. Ämneslärarna är övertygade om att ovan nämnda elevers bristande ordförståelse påverkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmåga att tillägna sig undervisningen utan även att redovisa sina kunskaper. Detta stämmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svårare att förstå de ämnesneutrala orden i skolspråket. Det som avviker i studien är att även L1-elever med utlandsfödda föräldrar har svårt med ordförståelsen och deras resultat på testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgång i Sverige..