Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera.

AbstraktUndersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring eleverssvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, enspeciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspirationav diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansatsav socialkonstruktionism.Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av eleverssvårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visaratt svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommandegällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om elevers lärande i klassrummet. Utifrån syftet har forskningsfrågan "Hur ser elever på sitt lärande avseende undervisningen i klassrummet?" formulerats. Avseende denna fråga har jag intervjuat sex gymnasieelever. Det visar sig i undersökningen att eleverna ser på sitt lärande i klassrummet som viktigt.

Som lärare vill man hjälpa elever att lära sig så mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka hur man som lärare kan stödja elevers lärprocesser. En utgångspunkt i studien är de tre lärteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete är ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frågeställningen har besvarats och tematiserats utifrån den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lärteoretiska perspektiv.Som slutsats kan man som lärare stödja elevers lärprocesser genom att använda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att använda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som välkomnar misstag..

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen..

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

I detta examensarbete undersöks fem lärares uppfattningar om elevers svårigheter med innehåll i mekanik, samt vilka strategier lärare uppger att de använder för att lära ut detta innehåll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lärare från samma område i Sverige. Några generella slutsatser från resultatet kan därför inte göras, däremot ges en inblick i vilka svårigheter dessa lärare uppfattar att elever har och vilka strategier de säger sig använda. Resultatet från detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskälla för lärarstudenter och lärare. Det framkommer att lärare inte uppfattar att mekanik är svårt jämfört mot andra områden i fysik.

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs 2 ser på sina elevers ord- och begreppsutveckling, framföralltelever som kan tänkas komma från språkligt svaga miljöer, och hur det påverkar både deras läsinlärning ochkommande läsförståelse. I vårt textbaserade samhälle är det av stor vikt att vara litterat. Det är viktigt att ha ettstort ordförråd för att förstå skriven text. Eftersom en stor del av en persons ordförråd kommer från den miljöpersonen växt upp i och befinner sig i under stora delar av dagen så är då frågan vad skolan gör för de eleversom har ett litet ordförråd vid skolstart. I den här studien, som genomförts i årskurs 2, studeras hur lärarearbetar med alla elevers ord- och begreppsutveckling samt hur lärarna gör för att stödja de elever som deupptäcker har ett litet ordförråd.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur elevers förståelse, lärande, engagemang och eventuell distraktion skiljer sig i avseende på undervisningsmiljö. För att undersöka detta genomfördes två likartade moment i biologi i inomhus- respektive utomhusmiljö, med två åttondeklasser. Elevernas uppfattning om och förståelse för momenten utvärderas sedan med hjälp av två enkäter. Resultaten från denna studie påvisade inga tydliga skillnader mellan de två undervisningsmiljöerna. Då elevers hälsa, miljömedvetenhet och ämneskoppling genom andra studier har visat sig gynnas, är våra slutsatser att det finns flera positiva aspekter med utomhusundervisning, i jämförelse med inomhusundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka den tvåspråkiga undervisningens målsättning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvåspråkiga elevers uppfattning om deras egna tvåspråkiga utveckling och deras syn på den tvåspråkiga undervisningen i synnerhet när det gäller undervisningen av modersmålet. Metod: Med utgångspunkt från tidigare forskning kring modersmålets betydelse för både tvåspråkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen på empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever från grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmålets betydelse i förhållande till skolframgång. De har även stora erfarenheter av att arbeta med detta område.

Svenska elevers resultat blir allt lägre i internationella jämförelseundersökningar och främst är det elever i behov av särskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sätts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de låga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver någon form av stöd i sin skolgång rätt att få det. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare på en skola upplever i vilken mån detta stöd tillgodoses och i vilken mån elever får den hjälp de behöver för att uppnå svenskämnets kunskapskrav i årskurs tre. För att ta reda på hur stödet till elever fördelas används kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare i år F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgångar.

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmänhet och med fokus på gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi få perspektiv på de förändringar som gymnasiet och särskilt det individuella programmet står inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgångspunkter utifrån olika infallsvinklar, där vi lägger tyngdpunkten på makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn på skolan generellt, på det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad påverkar den svenska skolan. Metoden vi använde oss av är kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, där vi intervjuade nio elever.