Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården.

I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berättelseskrivande med hjälp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i Luleå- och Älvsbyns kommun. Två grupper, 20 elever i år 5 och 27 elever i år 6, deltog i skrivprojektet, som pågick under sju veckor. Vår djupstudie gjordes däremot endast på ett fåtal elever som slumpmässigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

?.

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergång från ett individuellt program på gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där fyra elever i åldern 16-19 år har intervjuats. Vårt intresse fångades under en praktikperiod på en skola där många av eleverna på IV läste upp betygen och sökte in på ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna är att en inre motivation och ett mål spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier..

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad somhänder med den när bilderna presenteras i en utställning.Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha betydelse förlärprocessen.Frågan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bildernaunder utställningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden.Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet avutställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.

Vi har intresserat oss för hur väl kursmålen i grundskolans fysik för femte skolåret uppnås. I samband med våra funderingar kring elevers kunskapsnivå inom naturvetenskap så har media presenterat en undersökning av elevers kunskap inom naturvetenskap i år 9. Denna undersökning visade att uppnåendemålen för år 9 inte nåtts. Detta tycker vi är alarmerande och vill därför undersöka om dessa brister förekommer även i de tidigare åren, eftersom det finns uppnåendemål som ska nås i slutet av år 5. Informationsunderlaget är inhämtat från aktuella rapporter, tidskrifter, litteratur, Internet, interjuver, observation och aktuella styrdokument.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på betyg och vårt nuvarande betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

Detta arbete är en litteraturstudie som undersöker inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på hur dessa teorier fungerar och på vilket sätt de tar tillvara elevers förutsättningar för lärande. Jag anser att jag fått alltför lite information om dessa teorier och jag vill därför genom detta arbete utöka min egen kunskap om dem samt sprida teorierna till andra lärare och lärarstuderande. Det finns flera modeller av inlärningsstilar men i detta arbete koncentrerar jag mig främst på the Dunn&Dunn Learning Styles model. Inlärningsstilar handlar om att belysa de olikheter som finns i sättet att ta till sig och bearbeta information.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Det är både psykiskt och fysiskt påfrestande när en närstående drabbas av en obotlig sjukdom. Anhöriga får ta allt mer ansvar för omvårdnaden av den sjuke vilket ger vårdpersonalen uppgiften att bekräfta och stötta dem för att klara av den förändrade livssituationen.Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser relaterat till dessa behov i palliativ vård.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i elva kvalitetsgranskade artiklar.Resultat: Anhörigas behov samt upplevelser i palliativ vård beskrevs genom tre huvudkategorier vilka var information, stöd och tillgänglighet. Fem underkategorier togs fram, praktisk och medicinsk information, medicinskt och praktiskt stöd samt kommunikation. Resultatet visade att då behoven blev tillgodosedda upplevdes trygghet och delaktighet hos de anhöriga.                                                                                                         Slutsats: Inom palliativ vård är det betydelsefullt att vårdpersonalen ser till helheten kring de anhöriga för att kunna ge dem den information och stöd som de är i behov av samt för att få en hanterbar vardag.