Vi lever i ett samhÀlle som kontinuerligt utvecklas och förÀndras. Olika sorters förÀndringar, individuella som organisatoriska, Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Organisationer mÄste kontinuerligt förÀndras i takt med samhÀllet för att kunna anpassa sig till den miljö de Àr verksamma i och för att bibehÄlla sin konkurrenskraft. Att genomgÄ en förÀndring skapar olika upplevelser hos olika individer. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga individens attityder till, och upplevelser av, den befintliga organisationen och den pÄgÄende organisationsförÀndring samt att presentera riktlinjer för en optimal organisation.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder pÄverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras pÄ litteraturstudie samt forskning inom omrÄdet och studien be­stÄr av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna Àr anstÀllda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjÀnsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utlÀndsk bakgrund annorlunda pÄ grund av klienternas etniska bakgrund definierad som sprÄksvÄrigheter och andra faktorer.

Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlĂ€rning intensifierats och sĂ€rskilt fokus har Ă€gnats Ă„t metakognition och mer specifikt i en riktning mot lĂ€rares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det rĂ„der numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lĂ€rande. Sett till en sĂ„dan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhĂ„lla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan pĂ„verka den beteendemĂ€ssiga relationen till det matematiska lĂ€randet. I ett led att finna svar pĂ„ det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkĂ€tundersökning pĂ„ ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmĂ€ssigt förhĂ„ller sig till den egna inlĂ€rningen pĂ„ kvalitativt skilda sĂ€tt, att mĂ„nga elever har felaktiga uppfattningar och att det Ă€r möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lĂ€randet..

Som sociala varelser Àr vi mÀnniskor stÀndigt i rörelse och utsÀtts för nya intryck. Mentala förestÀllningar om omvÀrlden hjÀlper till att spara tid och energi istÀllet för att processa samma information om igen. Detta leder till kategoriseringar, stereotyper och i förlÀngningen fördomar. Denna undersökning har sökt kartlÀgga en grupp bestÄende av 23 rekryterare och deras attityder gentemot kandidater av annan etnisk bakgrund. Attityderna har mÀtts dels genom att de fÄtt genomföra Implicit Association Test (IAT) samt Àven fyllt i en enkÀt.

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkÀt som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angÄende demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie fÄr sin grund i mÀnniskors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till nÄgonting, i detta fall demenssjukdom. Det Àr av vikt att fÄ veta vad socionomstudenter, som Àr en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att pÄ sÄ sÀtt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhÄllande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var Àven utifrÄn dessa teman som enkÀtstudien utformades. SÄledes undersöker uppsatsen frÄgestÀllningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utstrÀckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. FrÄgestÀllningarna har analyserats med hjÀlp av univariatanalys och bivariat analys.

Hemlösa vĂ„rdas i jĂ€mförelse med den övriga befolkningen oftare pĂ„ sjukhus och hĂ€lsoproblem ökar medtiden som hemlös. Sjuksköterskor kommer dĂ€rmed möta dessa patienter i vĂ„rden och bli konfronterad medhemlöshetens konsekvenser. Det finns mĂ„nga förestĂ€llningar om vem som Ă€r hemlös samt fördomar om denhemlösa. Även sjuksköterskor bĂ€r pĂ„ dessa förestĂ€llningar och fördomar. Denna uppsats Ă€r enlitteraturöversikt med syftet att belysa sjuksköterskans professionella förhĂ„llningssĂ€tt, attityder och agerandei mötet med den hemlösa patienten.

Yttre och inre faktorers pÄverkan pÄ sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort. Bakgrund: AbortfrÄgan Àr kontroversiell ur en internationell aspekt. Kvinnors rÀtt till sin sexuella hÀlsa begrÀnsas nÀr de nekas vÄrd vid abort. VÄrdpersonalen bör frÀmja kvinnors rÀtt till sexuell och reproduktiv hÀlsa. Syftet med studien Àr att belysa vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken instÀllning elever har till NO och teknik. I undersökningen anvÀndes enkÀter som Àr utformade som intervjublad, med öppna svarsfrÄgor, vilket gör att det Àr elevernas tankar som framkommer i svaren. Det Àr 320 elever frÄn fyra olika skolor i Ärskurserna 4-6, som Àr med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jÀmföras. Av resultaten framgÄr att de flesta eleverna har en positiv instÀllning till NO och teknik.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor. VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ varför en del av de muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är bÀr slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bÀr slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött pÄ i sin vardag. Studiens metod Àr av kvalitativ metod i form av intervjuer dÀr jag har intervjuat tre muslimska flickor som bÀr slöja samt tre muslimska flickor som inte bÀr slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjÀlp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkÀnts av vÄrdnadshavaren.

Matproduktionens globala dimensioner och dess specialiserade och intensiva jordbruksmetoder tÀr pÄ bÄde den sociala och den ekologiska hÄllbarheten. Ett minskat avstÄnd mellan producenter och konsumenter genom konsumtion av mer lokal mat skulle kunna förbÀttra situationen. Intresset för lokal mat vÀxer, men det finns problem som mÄste lösas för att det ska kunna vÀxa sig större. I denna studie undersöks butikschefers och konsumenters attityder till lokal mat, genom intervjuer och en enkÀtundersökning, i syfte att undersöka vilka uppfattningar om lokal mat som finns och hur mÀrkningar kan pÄverka dessa. Resultaten analyseras utifrÄn tidigare forskning om miljövÀnlig matkonsumtion, konsumenters och handlares attityder till lokal mat och hur mÀrkningar kan pÄverka dessa.

Uppsatsens syfte var att genom enkÀtundersökning kombinerat med litteraturstudium kontrollera om elevers uppfattning om islam Àven bidrog till deras instÀllning om lÀromedel, religionsundervisning och samhÀllsbild. Undersökningen försökte ocksÄ se de medvetna och omedvetna faktorerna som kunde ligga till grund för elevernas tyckande.Undersökningen gjordes pÄ gymnasieelever frÄn tre olika program dÀr samtliga lÀste religionskunskap kurs 1 samt avslutat momentet islam..

Syftet med uppsatsen var att undersöka attityder och förhÄllningssÀtt hos en grupp lÀrarstude-rande till hur Internet anvÀnds för undervisning och som verktyg i det framtida arbetslivet. Resultatet visar att instÀllningen inte Àr en odelat positiv till detta vilket gÄr att tolka pÄ olika sÀtt. Datorvanan hos de blivande lÀrarna varierar kraftigt frÄn nybörjarnivÄ till mycket van anvÀndare. KÀllkritik Àr nÄgot som tas upp av samtliga blivande lÀrare som viktigt att tÀnka pÄ, liksom etiska frÄgor. Essensen av undersökningen visar pÄ en osÀkerhet hos blivande lÀra-re inför hur innehÄllet pÄ Internet kan anvÀndas i undervisningen.