Vi ville förÀndra skolans energiundervisning sÄ att den bÀttre skulle bemöta bÄde elevernas svÄrigheter inom energiomrÄdet och de önskemÄl eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vÄrt arbete prÀglats av hÄllbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser dÀr vi designat och motiverat sekvenserna utifrÄn Àmnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förstÄelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan fÄ elever att nÄ en mer vetenskaplig förstÄelse. Samtidigt har vi försökt att utgÄ frÄn elevernas önskemÄl genom att göra en varierad och intressevÀckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i Äterkommande utvÀrderingar pÄpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror pÄ svalnande intresse p.g.a. otidsenliga lÀromedel och undervisningsmetoder..

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hindras frĂ„n att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. ÖversĂ€ttning av den inbĂ€ddade matematiken i texten stĂ€ller ett högre krav pĂ„ elevers sprĂ„kfĂ€rdigheter vad gĂ€ller avkodning, slutledning, tolkning samt behĂ€rskning av de matematiska begreppen. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ om kunskaper i det svenska sprĂ„ket pĂ„verkar prestationen hos elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska vid algebraberĂ€kningar i grundskolans senare Ă„r. Med hjĂ€lp av enkĂ€tformulĂ€r samt personliga intervjuer har vi i vĂ„r undersökning kommit fram till ett resultat som gĂ€ller för den skola som studien utfördes pĂ„. UtifrĂ„n studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan sprĂ„kfĂ€rdigheter och elevers matematiska prestationer..

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik vÀcktes tanken huruvida utemiljön pÄverkar individens beteenden. Jag funderade pÄ om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om sÄ Àr fallet kan jag anvÀnda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lÀrare. Mitt syfte med uppsatsen Àr att belysa nÄgra elevers roller ute och inne. Genomförande: Data samlades in med hjÀlp av observation av fyra elever.

Syftet med vÄr studie Àr att analysera ett antal elevlösningar frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 samt att analysera hur nÄgra lÀrare som undervisar i de tidiga skolÄren förhÄller sig till elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3. Ett ytterligare syfte Àr att jÀmföra lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga med de utvalda elevlösningarna. VÄra frÄgestÀllningar berör vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3, vilka svÄrigheter som gÄr att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som gÄr att dra mellan lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga och elevernas fortsatta lÀsutveckling.Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fÄtt ta del av frÄn Institutionen för nordiska sprÄk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lÀrare om hur de ser pÄ elevers lÀsförmÄga har vi kunnat fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visar hur viktigt det Àr att eleverna har en god lÀsförmÄga för att nÄ mÄluppfyllelse för Ärskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin lÀsförmÄga har vi i vÄrt resultat sett hur stor inverkan bÄde hemmet och skolan har t.ex.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilket eller vilka stĂ€llningstagande elever och lĂ€rare har om historisk film och dokumentĂ€r, men ocksĂ„ hur historiska filmer och dokumentĂ€rer anvĂ€nds i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger pĂ„ kvantitativa enkĂ€tstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lĂ€rarnas stĂ€llningstagande till historisk film och dokumentĂ€r var ganska neutralt, dĂ„ eleverna oftast tror pĂ„ att historiska filmer Ă€r historisk korrekta och lĂ€rarna inte arbetar med kĂ€llkritik rörande historisk film och dokumentĂ€r med eleverna. NĂ€r lĂ€rarna visar historisk film eller dokumentĂ€r samtalar eleverna och lĂ€rarna om filmen bĂ„de efter och före visningstillfĂ€llet. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

Den hÀr uppsatsen syftar till att söka reda pÄ hur ungdomar i gymnasieskolan behÀrskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus Àr frÀmst hur vÀl eleverna Àr medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon nÀr de skriver. Ett andra delsyfte gÀller hur eleverna anvÀnder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur elever ser pÄ vÄrt svenska sprÄk och om unga idag anser att sprÄket Àr vÀrt att vÄrda.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av ett genetiskt förÀldraskap hos par som genomgick infertilitetsbehandling i Sverige med donerade Àgg eller spermier, samt att jÀmföra attityder till genetiskt förÀldraskap mellan kvinnor och mÀn samt personer med eller utan möjlighet till genetiskt förÀldraskap. Denna delstudie ingÄr i ett större projekt som heter LÄngtidsuppföljning av IVF, Àgg- och spermiedonation i Sverige. Den grupp som har undersökts i föreliggande studie Àr par som genomgÄtt behandling med donerade Àgg eller spermier under 2005-2006. Antalet recipienter i denna studie var 277 personer. Information har samlats in i form av enkÀter.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förstÄelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, dÀr en vÀsentlig faktor Àr sexuell identitet hos socionomstuderande pÄ Socialhögskolan pÄ Stockholms Universitet. FrÄgestÀllningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik dÀr en avgörande faktor Àr sexuell identitet? För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes en mixad design, bestÄende av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser pÄ socionomlinjen besvarade enkÀterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen vÀrvades genom en intresseanmÀlan i de kvantitativa enkÀterna.

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sÀmre i matematik i jÀmförelse med genomsnittet av elever i andra lÀnder, dÀr en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förstÄelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istÀllet för baserade pÄ matematisk grund. Kreativa resonemang dÀremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, krÀver att eleven verkligen anvÀnder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade pÄ begreppet lika med. Elever i Ärskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjÀlp av videoobservationer nÀr de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt lÀrare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lÀrares anvÀndande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de pÄ att trÀna elever i grupparbete och hur ser de pÄ förhÄllandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr metoden för insamling av data bestÄr av enskilda intervjuer med sju gymnasielÀrare som arbetar pÄ bÄde yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lÀrarna som arbetar pÄ rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lÀrare pÄ studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lÀrarna ser pÄ att trÀna elever i grupparbete ser man att vissa av lÀrarna Àr mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att trÀna eleverna i grupparbete, medan vissa Àr mer abstrakta i sitt resonemang.

Nyhetsrapporteringarna frĂ„n det amerikanska inbördeskriget 1861-65 observerades med intresse och spĂ€nning av de samtida tidningslĂ€sarna i lĂ€nderna i Europa. DĂ€rför fanns det rĂ„dande attityder Ă€ven i Sverige och kring detta har studier gjorts av ett flertal forskare.Syftet med denna undersökning har varit att studera tidningen Östgöta Correspondentens nyhetsrapportering kring det amerikanska inbördeskriget samt att jĂ€mföra de framtrĂ€dande attityderna med andra svenska attityder och den generella liberala opinionen kring konflikten.DĂ„ jag Ă€mnat tolka attityder i tidningens nyhetsförmedling av konflikten har jag granskat kĂ€llmaterialet med hjĂ€lp av textanalys. Med denna kvalitativa metod har jag uppnĂ„tt en medvetenhet för hur tidningen förhöll sig till konflikten. För att analysen ska bli meningsfull har den anknutits till ett teoretiskt sammanhang sĂ„ att betydelsen av mitt resultat kan granskas.Genom analysen av tidningens kĂ€llmaterial har jag kunnat visa att tidningen hade ett liberalt förhĂ„llningssĂ€tt till det amerikanska inbördeskriget med fokus pĂ„ frihetsaspekten kring slaveriet. Tidningen uppvisade kritik mot att frĂ„gan om slaveriet hamnade i skymundan för den amerikanska unionens upplösning, men stöttade pĂ„ det stora hela Lincolns och unionens syften.