Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. En donationsprocess börjar med ett dödsfall och slutar med en transplantation och förhoppningsvis en chans till nytt liv. MÄnga anhöriga kan kÀnna det som en tröst i sorgen att deras anhörige har hjÀlpt till att ge liv Ät nÄgon annan mÀnniska. Sverige har lÄga siffror av tillgÀngliga medicinskt lÀmpliga donatorer. Under 2005 avled 128 donatorer i Sverige och i september 2006 vÀntade 571 personer pÄ ett eller flera organ.

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lÀrares definitioner av begreppet entreprenöriellt lÀrande och samtidigt kartlÀgga deras förestÀllningar om begreppets anvÀndbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever pÄ handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhÄllande till vad som sades om lÀrandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lÀrarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lÀrande. Studien Àr en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lÀrandet Àr en benÀmning pÄ lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lÀrare i de tidigare Ärskurserna arbetar med elevers lÀsförstÄelse och vilken roll elevernas förkunskaper kring innehÄllet spelar för elevers lÀsförstÄelse samt hur lÀraren vÀljer att lÀgga upp arbetet. Detta har jag valt att undersöka dÄ svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse sjunker i internationella studier. Samtidigt visar tidigare forskning att förkunskaperna har stor betydelse för lÀsarens förstÄelse av en text. I studien har jag intervjuat sex lÀrare kring hur de arbetar med lÀsförstÄelse och elevers förkunskaper. I studien intervjuas tre lÀrare som undervisar i mer mÄngkulturella klasser och tre lÀrare som undervisar i mer kulturellt homogena klasser, detta för att kunna se eventuella skillnader i arbetssÀtt.

I denna uppsats undersöks bildlÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. SkÀlet till att vi valt detta Àmne Àr att mÄnga lÀrare verkar uppleva betygsÀttningen som nÄgot negativt, och som blivande lÀrare Àr det viktigt att vara vÀl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsÀttande lÀraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har ocksÄ trovÀrdigheten i lÀrarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna pÄ ett tydligt sÀtt.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att öka elevers situationsspecifika sjÀlvförtroende i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasial nivÄ. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats, i form av intervjuer varit utgÄngspunkten. Resultatet visar att lÀrare tycker att sjÀlvförtroende Àr en viktig faktor i elevens lÀrande. Resultatet visar ocksÄ att lÀrare arbetar pÄ en mÀngd olika sÀtt för att stÀrka elevers situationsspecifika sjÀlvförtroende i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga gÄnger arbetar lÀrare Àven omedvetet med elevers sjÀlvförtroende, exempelvis nÀr de lÄter en elev visa ett nytt moment.

Det rÄder organbrist och en alternativ lösning Àr xenotransplantation. Tekniken Àr idag klinisk verklighet inom hjÀrtklaffskirurgin och diabetesvÄrden. Sjuksköterskan möter sÄledes xenotransplanterade patienter och patienter som vÀntar pÄ transplantation. Det Àr betydelsefullt att sjuksköterskan tillgodoser varje individs unika omvÄrdnadsbehov. Individen behöver bÄde ta stÀllning till att ta emot organ och donera.

VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans Är tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vÄrt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lÀrarutbildningen i UmeÄ och en skola i norra Sverige har vi tillgÄng till ett undersökningsfÀlt för att genomföra vÄr empiriska del. VÄr studie har en etnografisk ansats. Vi anvÀnder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 10-12 Äringar lÀser. Det Àr av stor vikt Àr att se vilka orsaker som pÄverkar valet. Det Àr Àven av intresse att se hur pedagoger kan motivera och inspirera ett fortsatt lÀsande. Forskningslitteraturen belyser vikten av att lÀsa och hur pedagoger och andra vuxna bÀst kan stimulera elevers lÀsintresse. En enkÀtundersökning pÄ 126 elever i Ärskurs fyra och fem har anvÀnts för att fÄ reda pÄ mer om elevers lÀsvanor.UtifrÄn resultatet kom vi fram till att elevernas individuella intressen styr lÀsvalet och att i stort sett alla tillfrÄgade lÀser kapitelböcker minst ett par gÄnger i veckan.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

VÄld i nÀra relationer betraktas som ett samhÀllsproblem, dÀr tonÄringar har uppmÀrksammats vara en extra sÄrbar grupp. Syftet med denna studie Àr att undersöka tonÄringars attityder till vÄld i kÀrleksrelationer under tonÄrstiden. Hur skildrar tonÄringar sina förestÀllningar om vÄld och vilka etiska och moraliska stÀllningstaganden gör de? Studien syftar Àven till att undersöka hur tonÄringar förklarar förekomsten av vÄld i kÀrleksrelationer under tonÄrstiden och om det finns skillnader mellan tjejer och killars attityder.Denna studie har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsmetod, dÀr data samlats in med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer. Data har sedan tematiserats med hjÀlp av meningskoncentrat och analyserats utifrÄn en tolkningsram innehÄllande teorier pÄ samhÀlls, grupp- och individnivÄ.De slutsatser som kan dras utifrÄn denna studie Àr att tonÄringar har en relativt snÀv bild av vad vÄld i nÀra relation som begrepp innefattar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frÄgor om hur lÀrarna definierar fenomenet sorg - bÄde egen sorg och elevers sorg, hur de förhÄller sig till elever i sorg samt hur resonerar lÀraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar genomförs tio intervjuer med lÀrare som arbetar frÄn förskoleklass till Ärskurs 3. Dessa intervjuer har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg bÄde ifrÄn privatlivet, i rollen som lÀrare och frÄn deras kunskaper pÄverkar hur lÀrarna se pÄ fenomenet sorg. Men Àven hur lÀrare förhÄller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg.

Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning En undersökning pÄ en svensk gymnasieskola.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lÀrare kan pÄverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrÄn tre huvudfrÄgor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lÀrare och elev och lÀrarens entusiasm för det egna Àmnet. Eftersom motivation Àr ett mycket komplext begrepp Àr inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nÄ förslag pÄ konkreta strategier som lÀrare kan och bör anvÀnda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgÄr en skillnad mellan artiklarna vad gÀller frÀmst inre och yttre motivation, dÀr inre motivation bör efterstrÀvas, eftersom den innebÀr att elever lÀr sig för utveckla sig sjÀlva och sina kunskaper. Ur resultaten framgÄr att lÀrare bör strÀva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers sjÀlvstÀndighet, bl.a. genom att lyssna pÄ eleverna och visa dem respekt.

Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollÀrare kan arbete med matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus Àr undervisning i Ärskurs 4?6. För att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lÀrarroller samt deras effekt pÄ elevers kunnande bearbetats.Resultatet av denna studie visar att matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter pÄ elevers kunnande i matematik. LÀrare kan genom att överlÄta ansvar Ät eleverna, arbeta för en god klassrumskommunikation som utgÄr ifrÄn vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling.Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmÄga, begreppsförmÄga, resonemangsförmÄga och kommunikationsförmÄga genom detta arbetssÀtt. Huruvida elevers procedurförmÄga utvecklas Àr inte lika tydligt men nÄgra av studierna tyder pÄ att procedurförmÄgan kan utvecklas genom val av problem och hur lÀrare följer upp problemet.