Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lÀrares attityder gÀllande litteraturkanon och lÀrares didaktiska synsÀtt och uppfattningar gÀllande litteratur. Och om dessa attityder pÄverkar undervisning och litteratururval. FrÄgestÀllningarna har varit: 1. Hur motiverar lÀrare sina litteratururval till undervisning? 2.

Denna studie har undersökt attityder och kunskapskÀllor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ?hedersrelaterat vÄld och förtryck?. Studien granskar ocksÄ om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser nÀr det gÀller arbetet med unga mÀn med ?hedersproblematik?. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad.

Hur uppfattar tonÄringar sina förÀldrar? Har tonÄringars upplevelser av sina förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem nÄgon betydelse nÀr det gÀller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonÄringars uppfattning av förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och förÀldra-tonÄrsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonÄringar. Studien Àmnade ocksÄ undersöka om det varierade beroende pÄ kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i tvÄ medelstora stÀder i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% frÄn Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller nÄgon av förÀldrarna var födda i nÄgot annat land Àn Sverige.

Ombord pÄ fartyg transporteras, hanteras och anvÀnds farliga kemikalier. Ansvariga för arbetsmiljön Àr fartygsbefÀlen. Syftet med studien Àr att undersöka hur de ansvariga ombord förhÄller sig till skyddsutrustning och vilket ansvar de tar för att se till att skyddsutrustning anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt. I undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar att fartygsbefÀlen Àr medvetna om att de Àr ansvariga att se till att lagar och regler följs.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

I mediarapportering och av egen erfarenhet frĂ„n verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lĂ€rares attityder till att anvĂ€nda datorer i sitt arbete framtrĂ€der. Även forskning inom omrĂ„det visar att lĂ€rare har förhĂ„llit sig kritiska till införandet av teknik pĂ„ skolorna. Dock visar undersökningar att lĂ€rare stĂ€ller sig alltmer positiva till anvĂ€ndandet av datorer samtidigt som lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ökar. Syftet med föreliggande undersökning Ă€r dĂ€rför att undersöka lĂ€rares attityder till datoranvĂ€ndning i skolan, sĂ„vĂ€l administrativt som i undervisning. LĂ€rares attityder angĂ„ende kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lĂ€rare och datorer har undersökts och jĂ€mförts med forskning inom omrĂ„det.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser pÄ lÀxan i allmÀnhet och i synnerhet matematiklÀxan. Med ett fokus pÄ vilka olika typer av lÀxor det finns bÄde i allmÀnhet men Àven inom matematikÀmnet. Fokus har Àven legat pÄ hur lÀxor i matematik pÄverkar elevers motivation och prestation i matematikÀmnet.  Studien bestÄr av tolv artiklar och rapporter som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna. Vi har fokuserat pÄ studier gjorda pÄ elever i Ärskurs 4-6, men har anvÀnt artiklar och rapporter som diskuterar andra Ärskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra Ärskurser.

Syftet med denna studie Àr att granska och undersöka lÀrares attityder kring digitala lÀrresurserinom skolan. Genom undersökningen Àr tanken att studien ska bidra till en ökad förstÄelse tillvarför digitala lÀrresurser anvÀnds i den utstrÀckning de gör. För att uppnÄ syftet har jag anvÀntmig av kvalitativa intervjuer av lÀrare och elever pÄ en skola. Resultatet visar pÄ att lÀrarna rentgenerellt har en positiv instÀllning och attityd till digitala lÀrresurser och att problemen ofta liggeri andra ramfaktorer sÄsom ekonomi, fortbildning och tid. Slutsatsen jag dragit Àr att, Àven omvilja och intresse finns sÄ lÀmnar landets skolor ofta mycket att önska nÀr det gÀller arbetet meddigitala lÀrresurser och bÀttre fortbildning och uppföljning krÀvs för att arbetet ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt..

Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien Àr att ta reda pÄ förskollÀrares respektive barnskötares syn pÄ och attityder till vardagsmatematik samt jÀmföra dem. Arbetet gÄr bland annat ut pÄ att ta reda pÄ hur verksamma förskollÀrare och barnskötare ser pÄ Àmnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollÀrare och fyra barnskötare med hjÀlp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollÀrarna och barnskötarna inte Àr beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till Àmnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse..

Vi lever i en tid med pĂ„gĂ„ende klimatförĂ€ndringar och med reducerade tillgĂ„ngar av naturresurser. En ökad kĂ€llsortering kan bidra till en minskning av problemen, genom att vi Ă„tergĂ„r till ett mer kretsloppsanpassat samhĂ€lle. För att öka kĂ€llsorteringen kan det krĂ€vas vissa attityd- och beteendeförĂ€ndringar. Genom en enkĂ€tstudie med slumpmĂ€ssigt urval av personal pĂ„ Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet, undersöktes deras nuvarande attityder och beteende gentemot kĂ€llsortering. Resultaten visar att trots att majoriteten tycker att kĂ€llsortering Ă€r viktigt, kĂ€llsorterar de Ă€ndĂ„ inte i tillrĂ€cklig utstrĂ€ckning i enlighet med Miljöbalken och EU: s avfallshierarki.

Syftet med studien var att ur musiklÀrares perspektiv skapa en bild av elevers förutsÀttningar att uppnÄ kunskapskraven i musik i Ärskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklÀrare intervjuades i Àmnet. Intervjuerna transkriberades och utifrÄn lÀrarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehÄll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat Àr att elevers förutsÀttningar och resultat framför allt beror pÄ lÀraren och dennes förmÄga att skapa god undervisningsmiljö samt att lÀrarnas förutsÀttningar i form av tid, lokaler och musikutrustning pÄverkar vad som ingÄr i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnÄ kunskapskraven.

Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökning undersöka hur förÀldrar uppfattar sitt barns hemlÀxa och vilka attityder de har kring lÀxan. Kan förÀldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende pÄ vilken utbildningsbakgrund förÀldern innehar? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju förÀldrar till elever i grundskolans tidigare Är och en enkÀtundersökning dÀr 50 förÀldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkÀtundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi anvÀnder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien Àr Bourdieus begrepp kapital och habitus.Resultatet som studien visar pÄ Àr att det finns en tendens att förÀldrars attityder till lÀxan skiljer sig och att deras utbildningsnivÄ kan vara en bidragande faktor till detta.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling. FrÀmst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i Ärskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem dÄ medvetenheten tycks öka i takt med förÀldrarnas utbildningsnivÄ. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder pÄ att inte endast det nedÀrvda kapitalet Àr av betydelse.