Inledning/bakgrund: Psykisk sjukdom har fascinerat och skrÀmt mÀnniskor i allatider, de som lidit av psykisk ohÀlsa har blivit diskriminerade och utstötta ursamhÀllet. Det har varit svÄrt att definiera psykisk ohÀlsa dÄ begreppet betraktats urflera perspektiv.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors attityder tillpsykiskt sjuka mÀnniskor pÄverkade omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstude.10 artiklar valdes ut efter genomsökning av databasenCinahl. Efter granskning utkristalliserades 6 teman som blev rubrikerna i resultatet.Resultat: MÀnniskor lÀrde sig tidigt att kategorisera mÀnniskor in i stereotyper, avvilka man förvÀntade sig ett speciellt beteende. Attityder till psykisk sjukdomuppkom inte endast genom personliga erfarenheter utan ocksÄ genom sociala faktoreroch vÀrderingar skapade av samhÀllet. De flesta attityder till psykisk sjukdom varnegativa och sjuksköterskor uppvisade samma attityder som sin omvÀrld.Forskningen visade att för att pÄverka attityderna till psykiskt sjuka i positiv riktningvar det viktigare med direktkontakt och personliga möten Àn med teoretiska studier.Alla studier visade samstÀmmigt att de negativa attityderna hade negativ inverkan pÄomvÄrdnad och möjligheter till patientens tillfrisknande.Diskussion: Vi fann att det var av stor vikt att sjuksköterskor var medvetna om sinaattityder och fördomar för att kunna pÄverka dem.

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgÄng av litteratur har vi sökt svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Resultatet visar att elevens intresse av Àmnena har stor betydelse. Dessutom pÄverkas elevens lust att lÀra av lÀraren och dennes personlighet och undervisningssÀtt, lektionsupplÀgg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram mÄnga förslag pÄ hur vi som lÀrare kan göra för att fÄ vÄra framtida elever att kÀnna motivation och lust att lÀra. Förslagen som ges berör i första hand lÀraregenskaper, undervisningssÀtt och lektionsupplÀgg. Dessutom visar bÄde intervjuerna och litteraturstudien att humor och glÀdje Àr nÄgot som skapar lust i skolan.

Syftet med denna studie var att se om det gÄr att pÄverka attityderna till Àmnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar.Metoden bestod i att eleverna fick anmÀla sig till projektet och fick en enkÀt innan projektet startade. Sedan följde Ätta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkÀt.Resultatet visar helt klart en förÀndring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikÀmnet.Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet pÄ bl.a. att eleverna fick vara med och pÄverka innehÄllet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lÀrartid och de som valt projektet var intresserade av matematik.Av detta kan man dra slutsatsen att Àven en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikÀmnet kan öka i positiv riktning. DÀrför Àr det viktigt att Àven denna grupp av elever fÄr utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen..

Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva eventuella skillnader mellan pojkars och flickors attityder till Àmnet idrott och hÀlsa och dess innehÄll. Undersökningen genomfördes bland elever i Ärskurs nio genom en enkÀtundersökning dÀr elevernas attityd Àmnet samt deras syn pÄ innehÄllet pÄ idrottslektionerna undersöktes. Resultatet visar pÄ en överlag positiv syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa bland eleverna men ocksÄ pÄ vissa skillnader mellan pojkars och flickors attityd till bÄde Àmnet och innehÄllet pÄ lektinerna..

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera revisionsbyrÄer, lÀrosÀtets respektive studenters attityder till ekonomutbildningen samt ange tÀnkbara förslag till förbÀttringar.Vi har genomfört fallstudier pÄ revisionsbyrÄer, lÀrosÀtet och studenter. Med denna fördelning av respondenter har vÄr uppgift varit att undersöka respektive attityder till ekonomutbildningen. DÀrmed har vi studerat ett fenomen för vilken den kvalitativa metoden ger empirisk nÀrhet och Àr ett verktyg för djupare förstÄelse. Dessa förutsÀttningar stÀmmer vÀl överens med Glaser & Strauss metod ?Grundad Teori?.Med utgÄngspunkt i olika vetenskapliga artiklar har vi kommit fram till respektive respondents attityd till ekonomutbildningen.Den empiriska bidraget i uppsatsen bestÄr av primÀrdata frÄn de intervjuer som genomförts med revisionsbyrÄer, lÀrosÀtet och studenter samt övriga nyckelpersoner med koppling till ekonomutbildningen.

Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lÀrare ser pÄ om elevers sjÀlvförtroende och identitet hör samman med utseendemÀssiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. LÀrarna ser olika pÄ hur elever pÄverkas av ideal frÄn exempelvis reklamen. Dessutom har lÀrarna olika sÀtt att arbeta för stÀrka elevers sjÀlvförtroende, i detta arbete kategoriseras lÀrarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade..

Tidigare forskning har visat pÄ ett samband mellan att bli förÀlder och en förÀndring i attityderna till jÀmstÀlldhet. Tidigare forskning har Àven pÄvisat ett samband mellan övergÄngen till förÀldraskap och en förÀndring till mer traditionella attityder gentemot jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förÀlder och förÀndringar i individens jÀmstÀlldhetsattityder dÀr tid i förÀldraledighet kan vara en pÄverkande faktor och att en eventuell attitydförÀndring kan förvÀntas skilja sig mÀrkbart Ät mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjÀra regressionsanalyser. Det har Àven utförts tvÄ logistiska analyser för att verifiera resultaten i de tvÄ mer centrala linjÀra analyserna.

Bakgrund: Tobaksrökning Àr den viktigaste enskilda bidragande dödorsaken och stod dÀrmed för en tiondel av alla dödsfall i Sverige under perioden 2010-2012. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje Är och flickor Àr rökare i större utstrÀckning Àn pojkar.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva ungdomars attityder till och erfarenheter av rökning, i Äldern 10-19ÄrMetod: En litteraturstudie anvÀndes som metod vilket Àr en studie dÀr vetenskapligt material granskas och analyseras frÄn tidigare genomförda studier. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och begrÀnsades till publikations Är 2003-2014. Tio stycken artiklar anvÀndes och mÄlgruppen var ungdomar mellan 10-19 Är.Resultat: det huvudsakliga resultatet presenterades i fyra temaomrÄden, könsskillnader, den sociala omgivningens betydelse, ungdomars attityder till rökning och uppfattningar om risker och fördelar med att röka. Ungdomars relation till rökning pÄverkades av den sociala omgivningen och Àven familjen och vÀnner hade stark pÄverkan pÄ ungdomars rökvanor,Slutsatts: Det Àr viktigt att vara medveten om ungdomars erfarenheter och attityder till rökning.

Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angÄende de riktlinjer som bör efterföljas för Àgg- och spermiedonation. Syftet var Àven att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive mÀn och donatorer till huruvida barnet har rÀtt att fÄ kunskap om sitt ursprung.Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkÀter som berörde de tidigare beskrivna omrÄdena. EnkÀterna var utformade med pÄstÄenden att ta stÀllning till som ?instÀmmer? eller ?instÀmmer inte?.

Hiv/aids Àr i dagslÀget en ökande epidemi som drabbar hela vÀrlden. Homosexualitet har lÀnge förknippats med sjukdomen vilket med stor sannolikhet bidragit till fördomar och negativa attityder till denna redan utsatta minoritet. Syftet med examensarbetet var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vÄrdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv-positiva homosexuella. Ytterligare ett syfte var att undersöka om attityder kunde skiljas Ät beroende pÄ kategorier av vÄrdpersonal vilket avser all personal inom vÄrden samt sjuksköterske- och undersköterskestuderande. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att de generella attityderna till hiv-positiva homosexuella övervÀgande var positiva och att de negativa attityderna till hiv/aids och homosexualitet ter sig kunna bero pÄ en bristande kunskap och erfarenhet.

I detta examensarbete Àr det övergripande syftet att ta reda pÄ i vad mÄn lÀrare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lÀrprocesser. Studien belyser Àven de möjligheter och hinder lÀrarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion Àr de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lÀrare i grundsolans tidigare Är. Reslutatet visar pÄ att lÀrarna pÄ flera sÀtt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lÀrprocessen. Gemensamt för lÀrarna Àr Àven att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv dÀr flera resurser för lÀrande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers upplevda lÀrarstöd/acceptans har betydelse för elevers skolmotivation. 42 elever deltog i den enkÀtundersökning som genomfördes en gymnasieskola i tvÄ olika klasser. Deltagarna var i Äldern 18-19 Är. Samtliga deltagare fick besvara 29 items som var avsedda att mÀta upplevt lÀrarstöd/acceptans, upplevt förÀldrastöd, elevprestation och elevmotivation. Resultatet av studien visade signifikanta samband mellan upplevt lÀrarstöd/acceptans och skolmotivation.

Denna studies syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan förÀldrars attityder (krav, förvÀntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgÄr frÄn Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhÄllandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. EnkÀter delades ut till förÀldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att förÀldrarnas attityder Àr positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress Àr lÄg. Inget samband pÄtrÀffades mellan förÀldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

Vi vill öka kunskapen kring vilka attribut som pÄverkar studenters attityder till tjÀnsten hemförsÀkring. En undersökning har gjorts pÄ komponenten ?Attityd till ett beteende? som Àr en del av ?Theory of Reasoned Action? och ?Theory of Planned Behaviour?. Data Àr insamlad frÄn tvÄ mindre fokusgrupper som Àr förstaÄrsstudenter vid LuleÄ Tekniska Universitet. Vi har identifierat vilka attribut dessa studenter anser som viktigast hos tjÀnsten hemförsÀkring, vilka Àr pris, innehÄll, varumÀrke och service.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).