Skolverket försöker att positivt pÄverka elevers lÀrande i Àmnet matematik. Ett sÀtt att Ästadkomma detta kan vara genom grupparbete. Kvalitativa intervjuer med tolv ÀmneslÀrarstudenter i matematik har i detta arbetet utförts i syfte att undersöka betydelsen av gruppindelningsprocessen, gruppsammansÀttningen och grupparbetet för kÀnslor och attityd till Àmnet matematik. Intervjuerna har visat att studenterna upplevt bÄde positiva och negativa kÀnslor i samband med gruppindelningsprocesser, gruppsammansÀttningar och grupparbete. Ett större antal av studenterna har en positiv attityd till Àmnet matematik nu pÄ högskolan, Àn antalet studenter som hade en positiv attityd till Àmnet matematik nÀr de gick i gymnasiet. Intervjuerna visade Àven att majoriteten av informanterna aldrig upplevt grupparbete i matematik pÄ gymnasiet.

Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn pÄ vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har pÄ elevers lÀrande och motivation. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka lÀrares beprövade erfarenheter av att anvÀnda spel i matematikundervisningen, för att pÄ sÄ sÀtt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lÀrarna anser spelen har pÄ elevers lÀrande och motivation. För att nÄ syftet stÀlls följande frÄgor; Vilka typer av spel anvÀnder lÀrarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens anvÀnder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lÀrarna för syfte med att anvÀnda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lÀrarna att spelen har pÄ elevers lÀrande i, och attityder till, matematik? UtifrÄn frÄgorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

Titeln pÄ denna uppsats Àr ett citat frÄn en elev som belyser det som ofta uppfattas som sjÀlvklart. Om vi gör nÄgot som Àr roligt sÄ lÀr vi oss bÀttre och intresset för omrÄdet ökar. Skolans vÀrld prÀglas av styrdokument som visar vilka mÄl som eleverna ska uppnÄ för att nÄ vissa betyg, men vad lektionerna ska innehÄlla Àr mycket upp till lÀraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lÀrare kan skapa den lÀrandemiljö som lÀraren anser vara mest givande för sina elever för att nÄ dessa mÄl. Men vad Àr det egentligen eleverna tycker Àr som intressant? LÀrarrollen stÀller ocksÄ ett stort krav pÄ att tillgodose elevernas behov av vad de vill lÀra för att fÄ en sÄ givande undervisningssituation som möjligt.Vi har dÀrför valt att inrikta arbetet pÄ att undersöka elevers instÀllning till Àmnet Historia och ifrÄn vilket hÄll som eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityd till dans i allmÀnhet och dansundervisningen i skolan samt att se om deras attityd skiljer sig utifrÄn genus och Ärskurs. Jag valde att genomföra min undersökning av elever i Ärskurs 7 och 9. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀtundersökning med pÄstÄenden som respondenten skulle ta stÀllning till. EnkÀtundersökningen var uppdelad pÄ tvÄ delar dÀr en del behandlade elevernas attityd till dans i allmÀnhet och den andra delen handlade om deras attityd till skolans dansundervisning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en positiv instÀllning till dans i allmÀnhet och dansundervisningen i skolan.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod Àr korpusundersökning dÀr de teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i lexikal etablering, sprÄkvÄrd, sprÄkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som anvÀnts Àr myndigheternas egna hemsidor. För att fÄ fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta pÄ frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna dÀr de har fÄtt svara pÄ hur myndigheten stÀller sig till pronomenet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och se vilka attityder lÀrare och elever har i förhÄllande till sms och chatt och dess anvÀndning i skolan. Underlaget till vÄr undersökning Àr inhÀmtat först i enkÀtform och har senare kompletterats med elev- och lÀrarintervjuer. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor dÀr en av skolorna Àr belÀgen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen gÄr i Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att elevernas attityder gentemot sms och chattanvÀndningen i skolan Àr positivt. De tror att de kan hjÀlpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och Àven vidga sin kommunikativa arena.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare pÄ en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhÄllningssÀtt kring elevers kunskapsinhÀmtning baserat pÄ identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju anvÀnts som metod. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar Àn just jag Àmnade fokusera pÄ. Vidare kan det konstateras att lÀrarna arbetar med identitet men att det Àr ett mÄngtydigt begrepp, och kan sÄledes tolkas och tillÀmpas pÄ olika sÀtt..

Bakgrund: VÄrdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svÄrigheter att förhÄlla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS Àr en emotionell instabil personlighetsstörning dÀr humöret Àr oberÀkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor sÄvÀl som annan vÄrdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: UtifrÄn syftet gjordes en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar frÄn olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bÀrande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vÄrdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket frÀmst berodde pÄ för lite kunskap om denna patientgrupp.

Syftet med min uppsats Àr att studera attityder till svenska sprÄket i Finland. Jag har intervjuat sju finsksprÄkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna Àr primÀrt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som pÄverkar de intervjuades attityder och Àven försöka förstÄ varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har Àven velat se hur Älder vid studiestarten i svenska pÄverkarattityderna.

Fetma Àr en sjukdom som Àr allt mer förekommande i vÀrlden och ca 10-12 % av den svenska vuxna befolkningen Àr drabbad. Sjukdomen Àr förknippad med kÀnslor av skam och skuld och sjukdomen framstÀlls ofta som att det Àr individens eget fel och ansvar. Sjuksköterskan har en betydande roll för patientgruppen nÀr det gÀller rÄdgivning om livsstil, stöd vid behandling och vid olika omvÄrdnadshandlingar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med fetma och hur det pÄverkar sjuksköterskans omvÄrdnadshandlingar. Sju artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod kom att ligga till grund för resultatet.

Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansÄg fanns hos pedagogerna sjÀlva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolÄr samt vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade till lÀrande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolÄr F-6 och analyserade deras svar för att fÄ fram likheter och skillnader genom tillÀmpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. PÄ grund av att det Àr ett svÄrt Àmne och eftersom kÀrnÀmnena som mÀts genom nationella prov ofta gÄr före NO bedrivs inte sÄ mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolÄr.

Denna studie undersökte filmen LÀnge Leve Livets pÄverkan pÄ ungdomars attityder till alkohol i samband med bilkörning samt hur ungdomar vill ha budskapet förmedlat. I undersökningen gjordes tre fokusgruppintervjuer, å fyra till sex deltagare, och en sammanstÀllning av VÀgverkets redan genomförda enkÀtundersökning. I fokusgrupperna diskuterade gymnasieungdomarna dels teman som framkom av enkÀtresultatet, och dels frÄgor som speglade deras attityder. Resultatet visade att de flesta av ungdomarna har blivit berörda av filmen, och att LÀnge Leve Livet har förstÀrkt ungdomarnas befintliga attityd i större utstrÀckning Àn den har förÀndrat den. Vad som ocksÄ visas i studien Àr att ungdomarna anser att Àmnet Àr viktigt att diskutera och att fler vill se ett ökat arbete med alkohol i samband med bilkörning i Sverige..