I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:? På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur läs- och skrivsvårigheter påverkar elevers lärande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och deras lärande i matematik, i så fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar pedagogerna med språket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har använts för att belysa pedagogernas förhållningssätt till undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien har också det sociokulturella perspektivet använts, då två av de centrala frågeställningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med språket i matematiken.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i årskurs 1-3. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Resultatet visar att lärare använder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna används i huvudsak i slutet av ett område för att kartlägga vilka kunskaper eleverna uppnått. Observation används dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlägga kunskaper och dels utvärderar undervisningen.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nykomna elevers upplevelser av hinder och möjligheter som de möter i den svenska skolan och om de själva kan se eventuella orsaker som hindrar respektive främjar deras utveckling till inlärning och självutveckling. Kunskapsbakgrunden innehåller teoretiska aspekter från tidigare forskning som ger oss en översikt om nyanlända elevers svårigheter och belyser vikten av modersmålsundervisningen för dessa elever när det gäller att lära sig det svenska språket. Därefter har jag beskrivit intervjumetoden med de IVIK- elever som har deltagit i min undersökning. Kapitlet därefter lyfter fram svaren från intervjuerna med elever på IVIK. Intervjuerna har begränsats till 6 personer och 11 intervjufrågor.

Denna studie fokuserar på samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lärande för hållbar utveckling, kulturbegrepp, lärande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i årskurserna 4-6 vid två olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tänker sig framtiden om 30 år.

Studiens utgångspunkt är mina egna frågeställningar kring reflektion i relation till lärande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det här arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lärande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lärande? Vad krävs av läraren för elevers ökade reflektioner?Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar är teoretiska och andra är praktiska.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för slutet av årskurs nio. Detta arbete består av en tolkningsprocess och användandet av kunskapskraven, där innehållet ska förmedlas samt kommuniceras mellan lärare och elev. Vidare behandlar studien elevers uppfattningar om kunskapskraven.I samband med införandet av Lgr11 introducerades även nya kunskapskrav för elever i slutet av årskurs nio. En diskussion kring problematiken gällande kunskapskraven, vid införandet, bestod bland annat av dess innehåll samt tolkningsbarhet för en likvärdig bedömning. Studien har utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet samt läroplansteorin.

Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Uppsatsen undersöker hur maskulinitet framställs i de två ungdomsromanerna Tusen gånger starkare och Dance on my grave. Den visar vilka olika maskuliniteter som representeras i romanerna och hur dessa konstrueras och bevaras med hjälp av gruppen, miljön och språket..

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande.Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns.