I olika undersökningar får svenska elever sämre resultat i matematik.Proportionalitet är ett område som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007och PISA 2012 hamnar särskilt lågt resultatmässigt. Syftet med detta examensarbetevar att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i åk 2 och åk 3 kananvända sig av för att lösa proportionalitetsproblem. Vår undersökning gjordes med23 elever i åk 2 och åk 3 på två olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundarsig på elevernas lösningar samt på en kvalitativ intervju kring tvåproportionalitetsproblem av typen associerade mängder. Elevernas strategier ochuttrycksformer analyseras med hjälp av Langrall och Swaffords respektive Hagland,Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella resonemang: Ickeproportionellt, Informellt och Kvantitativt resonemang.

Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål.

Som inredningsarkitekt är det mitt jobb att skapa miljöer som andra ska vistas i, trivas i och förstå. Det förutsätter att jag förstår något om på vilka sätt andra människor tänker och upplever.Syftet med mitt kandidatarbete har varit att förstå mer om hur olika människor upplever världen och på vilket sätt jag kan förhålla mig till det i mitt yrke som inredningsarkitekt. Jag har valt att studera en specifik grupp människor, människor med autism, deras syn på och upplevelser av de miljöer vi lever i. Detta står att läsa om i kapitel 5.1 till 5.4. Jag har sedan använt min undersökning som bas för en gestaltning.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lärares uppfattningar om andraspråksbedömning inom ämnet svenska som andraspråk. Bakgrunden till undersökningen är svårigheterna med att bedöma språkkunskaper och språkutveckling. Ett specifikt problemområde är bedömningen av språknivåer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andraspråk på individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men även bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades på det arbetssätt eller de underlag som tillämpades vid bedömning och möjliga sätt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillämpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lärare som arbetade med att undervisa i svenska som andraspråk på ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frågorna hämtades från en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som användes var främst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN  Författare:      Brask, SandraRagnarsson, SofieHandledare:    Drugge, Gunnel Örebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete 21-40 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009    Sammanfattning Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vårdnadshavare. Många kom från Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och jämföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för ensamkommande flyktingbarn. Frågeställning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hälsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nätverk och identitetsutveckling.

Kan dagens elever analysera och reflektera kring bilder? Med hjälp av bilder som analyserats av elever har vi försökt komma fram till detta. Efter intervjuerna med eleverna har vi med hjälp av litteratur kring ämnet bildanalys kommit fram till att eleverna saknar erfarenheten och träningen som krävs för att analysera bilder. Med hjälp av analysen har vi undersökt hur dagens elever ser på människors religionstillhörighet. Det vi kom fram efter vi tittat på elevernas svar, är att eleverna har fördomar och att de ofta baseras på att de har otillräckliga kunskaper om religionerna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete är att utforska hur lärare utformar och legitimerar sin undervisning med skrivträningen. Detta vill vi göra genom att lyfta både lärarperspektivet och elevperspektivet. Vi anser att detta är ett viktigt område eftersom lärare måste vara medvetna om hur deras arbetsmetoder påverkar elevernas lärande. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna observation, uppföljningssamtal och intervju. Vi observerade två lärare och deras klasser i år 2 i svenskämnet. I anslutning till observationerna genomförde vi uppföljningssamtal med lärarna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa?Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser?På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk ? på utsidan.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare.Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati. .

För att nå betyget E i ämnet svenska behöver elever i årskurs 9 uppvisa förmågan att använda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna använder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebär den strategi eleverna använder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvärvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen på gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats är hämtade från det nationella provet i svenska för årskurs 9.