Syftet med studien är att undersöka hur resultaten i läsförståelse från DLS-tester hos en grupp elever har utvecklats ur ett tidsperspektiv och jämföra detta med den enskilde individens perspektiv på sin läsförståelse. Med en kvalitativ metod har jag gjort en jämförande undersökning i en grundskoleklass. Först har jag genomfört en studie över tid på resultaten av DLS-tester i år 4, 6 och 8. Därefter har jag genomfört en intervju med en urvalsgrupp på fyra elever. Elevernas resultat från DLS- testen tyder i de flesta fall inte på en positiv utveckling av elevernas läsförståelse från år 4-8.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lek- och rörelseövningar i klassrummet kan vara ett komplement för att öka elevernas fokus, prestation och trygghet. Med rörelseövningar menas lek, avslappning och massage. 64 elever i åk 3-4 har deltagit i övningar under en period av 5 veckor vid olika antal tillfällen. Under övningarna observerades eleverna. Vid ett senare tillfälle intervjuades 14 elever.

Syftet med arbetet är att studera hur en undervisningssekvens, som vi utvecklat, kan hjälpa elever i årskurs fyra att utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergångarna där emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten från förförståelse- respektive efterenkät har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har också gjort en kvalitativ studie där vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförståelseenkät, efterenkät och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger är för att skapa diskussioner under laborationerna.

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling.

Syftet med studien var att se hur man genom reflektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lärande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvägagångssätt innebar att en lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lärandeobjekt. Efter lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad lektion tog form. Även denna lektion analyserades och sattes i relation till den första lektionen utifrån teorier om lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan arbeta för att följa elevens matematikutveckling och hur skolan kan identifiera och kartlägga elever i matematiksvårigheter i skolår 1-5. Med hjälp av litteratur och aktuella forskningsrapporter sökte vi kunskap om utvecklingsprocessen i matematik, orsaker till matematiksvårigheter och olika kartläggningsmetoder. I vår kvalitativa studie ville vi även ta reda på vilken roll specialpedagogen hade i detta arbete. Det är viktigt att följa elevernas matematikutveckling och tidigt upptäcka deras starka och svaga sidor, för att kunna ge dem rätt bemötande. Resultaten från vår studie visade att det i första hand var klasslärarnas uppgift att följa elevernas matematiska utveckling och därmed upptäcka och identifiera elever i matematiksvårigheter.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring läsning i sin undervisning samt hur hemmet påverkar elevers läsvanor. I vårt arbete har vi begränsat oss till de yngre åldrarna, det vill säga förskoleklass till årskurs tre. Vi har genomfört intervjuer på två olika skolor med lärare som är verksamma i de aktuella årskurserna för att få en inblick i deras tankegångar och resonemang kring ämnet. Vi har även intervjuat elever i respektive lärares klass för att få en bild av hur de upplever undervisningen kring läsning samt för att få en inblick kring vilka läsvanor de har med sig hemifrån. Resultatet visar att lärarna inte medvetet tar reda på elevernas tidigare erfarenheter.

Syftet med vårt arbete var att i ett grammatiskt betonat sammanhang studera om elevernas ordförråd ökade genom läsning av engelska skönlitterära texter. Vårt arbete i gymnasieklassen på samhällsprogrammet årskurs 1 organiserades genom att tre olika arbetsmetoder valdes för att ett så rättvist resultat som möjligt skulle kunna uppnås. Dessa metoder var skriftliga uppgifter, observationer vid gruppsamtal och enkäter. De skriftliga uppgifterna speglade de redan kända kunskapsnivåerna hos eleverna. Observationerna av gruppsamtalen visade i huvudsak på ett positivt utfall på så sätt att det var ett aktivt deltagande från elevernas sida, i det stora hela med goda språkliga prestationer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Syftet med min undersökning var att ta reda på elevers uppfattning om datorspel och hur ett specifikt datorspel, Lasarus, påverkar elevernas kunskaper om människokroppen och hälsa. Anledningen till undersökningen bottnar i ett försök att hitta nya vägar att nå eleverna inom naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass 5, på en mindre skola i en större svensk stad. Eleverna som spelade datorspelet Lasarus svarade också på enkäter, en innan de spelat som kartlade deras datorspelsvanor och förkunskaper i ämnet människokroppen och hälsa och en efter som undersökte elevernas uppfattning om datorspelet och deras kunskaper efter spelet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas attityd till och uppfattning om Lasarus är mycket god.

Syftet med den här undersökningen är att synliggöra lärarens perspektiv av hur de upplever att skapa en kreativ undervisning med elevernas idéer och intressen som utgångspunkt. Studien beskriver hur olika faktorer utmanar lärarens kompetens och kan vara till nytta för blivande lärare att bilda sig en uppfattning om vilka utmaningar och möjligheter som slöjdämnet kommer att bemöta i framtiden. Genom att belysa innebörden av hur olika faktorer påverkar lärarnas undervisning syftar studien till att skapa förståelse för hur dessa villkor kan hanteras i den kommande lärarrollen. Studien utfördes med sex kvalitativa intervjuer av verksamma trä- & metallslöjdslärare våren 2011. Resultatet visar på att lärarna ser att undervisningen gynnas av att eleverna arbetar utifrån egna idéer men att de upplever att eleverna oftast behöver lärarstyrda uppgifter för att dels komma igång med slöjdarbeten och dels skaffa viktiga slöjdspecifika kunskaper.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll.