Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrån elever inom autismspektrumstörning. Frågeställningarna handlar om hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt lärares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet sker i interaktion mellan människor och att människor känner sig delaktiga i processen. Studien tar också stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns påverkan på barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och då med särskilt fokus på barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna är verksamma i förskolan, på tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.

Studien tar upp analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Bedömning av elevers kunskaper och lärande utgör en väsentlig del i läraryrket. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida lärarens bedömning har betydelse i elevernas lärandeprocess. Jag har studerat en klass i skolår 9 med dess undervisande lärare inom ämnet matematik. Observationer har genomförts för att få en bild av undervisningen, med bedömningen i fokus. Intervjuer har utförts med elever för att få en bild av deras uppfattningar kring bedömningen.

Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlärning intensifierats och särskilt fokus har ägnats åt metakognition och mer specifikt i en riktning mot lärares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det råder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lärande. Sett till en sådan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhålla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan påverka den beteendemässiga relationen till det matematiska lärandet. I ett led att finna svar på det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkätundersökning på ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmässigt förhåller sig till den egna inlärningen på kvalitativt skilda sätt, att många elever har felaktiga uppfattningar och att det är möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lärandet..

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt.

Syftet med studien är att belysa några uppfattningar om modersmålets betydelse och modersmålsundervisning hos modersmålslärare, ämneslärare och elever som deltar i modersmålsundervisning.Tidigare forskning om modersmål och modersmålsundervisning har visat på dess stora roll för språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverJag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever som får modersmålsundervisning på två grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmålet har stor betydelse för all annan inlärning och att det därför är viktigt att man satsar på modersmålsundervisning. Mitt resultat visar också att modersmålslärare, ämneslärare och elever är medvetna om modersmålets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska Elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare ser på kreativitet, hur den värderas och vilka effekter dessa uppfattningar och värderingar kan få i gymnasieskolans bildundervisning. Frågeställningarna är som följer: Hur ser eleverna på kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser läraren på kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur påverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhället och den övriga skolan ser på kreativitet? Hur påverkar den upplevda samhällssynen samt elevernas och lärarens syn på kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns många olika teorier om vad kreativitet är idag. Många av dessa tidigare populära uppfattningar har motbevisats även om de fortfarande finns ute i samhället. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier är för förenklade för att kunna förklara ett så komplext fenomen som kreativitet.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur sexåringar uppfattar de tidsbegrepp som läraren använder kring almanackan i den dagliga samlingen i förskoleklass. För att få svar på Elevernas uppfattningar kring de olika tidsbegreppen har jag använt mig av en ostrukturerad kvalitativ intervjumetod.Min frågeställning är:Hur uppfattar sexåringen tidbegrepp som datum, veckodag, månad, årstid och år?Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju sexåringar i förskoleklass. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar kring tidsbegreppen som används vid användandet av almanackan i den dagliga samlingen.När det gäller uppfattningen av tidsbegreppen visar undersökningen att det behövs verklig förståelse av begreppen för att göra detta till ett intressant och lärorik arbetsområde. .