Formativ bedömning är den process där bedömningar används för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lärare använda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter på elevers lärande och resultat. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för elevers erfarenheter av de metoder som används inom formativ bedömning och elevernas förmåga att uppfatta och värdera sitt eget lärande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter är av metoderna som baseras på de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jämföra om det är någon skillnad på grupper som arbetat med lärare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lärare som har fått samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag använda mig av en enkätundersökning.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

I detta arbete undersökte jag om högstadiespråklärare och SFI- lärare på Komvux ansåg sig bli påverkade av elevernas ålder och motivation, samt lektionstiden när de valde undervisningsspråk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar på målspråket (det språk eleverna ska lära sig), samt undersökte varför de valde det undervisningsspråket. Jag intervjuade också en metodiklektor.Jag samlade in information från de berörda respondenterna genom ett frågeformulär via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer.Resultatet visade att högstadiespråklärare använde elevernas modersmål till stor del i undervisningen. De trodde inte att ålder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningsspråk, men de var överens om att motivationen påverkade dem. SFI- lärarna på Komvux använde till nära hundra procent målspråket i sin undervisning.

Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete.Författare: Veronica Andersson & Camilla AxelssonTyp av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Gunnar CardellExaminator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan GävleDatum: December -2007Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar.Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling.

Nina Andersson (2014) Läsning i särskolan ? ur ett elevperspektiv.Speciallärarprogrammet 90hp, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola Problemområde: Undervisningen i särskolan har fått kritik för att det är för mycket fokus på omsorg istället för kunskap. Därför är det av stor vikt att belysa undervisningen i särskolan och se i fall den bilden stämmer. Att fånga elevers syn på något och i synnerhet elever med utvecklingsstörning är inte särskilt vanligt därför är min bestämda uppfattning att det är viktigt att den här gruppens röster blir hörda. För att få en bakgrund och förståelse av elevernas kontext är min avsikt att beskriva deras svenskundervisning under ett antal lektioner. Syfte: Syftet är att undersöka grundsärskoleelevers upplevelser och erfarenheter av läsning och svenskundervisning.

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vår studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som är förknippade med att använda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lärare från förskoleklass till grundskola 1-7, har fått ge sin syn på hur de använder ämnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att då lärare säger sig använda ämnet bild i f-3 är det i form av bildaktiviteter vilka mestadels används för att bli ett undervisningskomplement. Våra informanter har en strävan att uppvärdera ämnet bild gentemot de mer teoretiska ämnena då de anser att det är de teoretiska ämnena som får uppmärksamheten i planeringar, kursplaner, uppnåendemålen och i undervisningen. Informanterna vill använda många bildaktiviteter i sin undervisning för att stärka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med användningen av bildaktiviteter för eleverna men också för sig själva. Vi har observerat att informanterna har i sin användning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhållningssätt där ämnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det även finns stora funktioner i små bildaktiviteter.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mån som de texter som testar elevernas läsförståelse i de nationella proven för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 underlättar för andraspråkselever. För att kunna svara på studiens syfte så har studien begränsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst är två text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlätta förståelsen av texter för såväl första- som andraspråksläsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frågeställningar som finns så har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berättande text från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas läsförståelse.

Arbetet bygger på en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfällen. Rapporten visar huruvida elever använder sina skoldatorer till annat än vad som är avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgå dessa regler är ytterligare två aspekter som hanteras. Utifrån intervjuer delges elevernas egna perspektiv på fenomenet och därtill en objektiv bild begrundad på observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrån relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Arbetets syfte är att undersöka på vilka grunder musik bör användas som redskap i svenskundervisning. I ämnesplanen för svenska 1 finns flera formuleringar som stödjer lyssnandet samt att eleverna ska kunna hantera flera olika medier. Användandet av musik går ifrån den traditionella ?läsa-skriva?-ramen vilket gör att det kan finnas motstånd mot denna typ av estetisk läroprocess. Vårt mål med undersökningen är att visa att musik som medel kan användas i svenskundervisning utan att försämra elevernas slutresultat.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? Hälsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lärare som har specialpedagogisk utbildning jämfört med lärare som inte har denna sortens utbildning. Hur påverkar detta elevernas inlärningsmiljö? Kort sagt: ?Lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlärningsmiljö.? Den studie som jag arbetat efter är Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag använt är praxistriangeln som passar in till lärarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra människor, som i detta fall är eleverna. Empirin består av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lärare. 13 lektioner observerades och fyra lärare från fyra olika skolor intervjuades.

Studien behandlar studie- och yrkesvägledning till elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, där elevgruppen med hörselnedsättning studeras. Ungas övergångar från gymnasiet är extra komplex för denna grupp och de riskerar i större omfattning att hamna i arbetslöshet och utanförskap i samhället. Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledning kan arbeta med stöd i deras karriärutveckling och förklara hur vägledningsprocessen ser ut och på vilket sätt studie- och yrkesvägledning kan stärka eleverna individuellt. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer av studie- och yrkesvägledare som arbetade/har arbetat på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Studiens resultat visade att elevernas hörselnedsättning har betydelse inför kommande studie- och arbetsliv.

I studien studeras elevernas upplevelser av betygssättning och hur deras motivation och prestation påverkas av betyg. Studien baseras på nio elevintervjuer som kompletteras med tre lärarintervjuer för att visa på likheter och skillnader i deras upplevelser av betyg och bedömning. I studien används en kvalitativ respondentintervju och urvalet av elever och lärare har begränsats till två skolor. Resultat redovisas i ett eget avsnitt, där intervjuerna presenteras separat. Resultatet analyseras med hjälp av vårt teoretiska perspektiv, som utgår från formativ och summativ bedömning samt motivation.

Syftet med min studie är att se hur lärare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterär läsning. Studien är en fördjupning i vad motivation är och hur lärare kan arbeta med hjälp av sina pedagogiska verktyg till att uppnå målet att motivera till läsning. Tre djupgående intervjuer står i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: hur motiverar svensklärarna elever med dyslexi till att ägna sig åt skönlitterär läsning? och hur kan lärare utveckla sitt lärarskap för att skapa en trygg och intresseväckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas inställning till skönlitterär läsning är negativ men att lärarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjälpmedel med mera.

Under läsåret 08/09 infördes entreprenöriellt lärande som pedagogisk form för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete är att följa och utvärdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrån entreprenöriellt lärande, med avseende på utvecklingen av deras kompetenser och deras inställning till detta sätt att arbeta. Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar på det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen består av en klass på 30 elever som helhet och där jag i samråd med arbetslaget valt ut åtta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gäller kön. Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrån entreprenöriellt lärande som pedagogisk form än på det sätt de arbetat under deras tidigare skolår d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis självkänsla och ansvarstagande har stärkts.