Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning.

Detta examensarbete har för avsikt att jämföra matematikfärdigheter hos elever i två förskoleklasser, där den ena varit föremål för undervisningsförsök i talradsmetoden, och att samla in ett material för att kritiskt diskutera värdet av talradsövningar i förskoleklass. Talradsmetoden lägger fokus på ramsräkning och sifferkunskap vilka är delar som ofta ges litet utrymme i matematikundervisningen. För att uppnå syftet har elever från två förskoleklasser, en experimentklass och en kontrollklass, samt deras lärare intervjuats vid två respektive ett tillfälle med 10 skolveckors mellanrum. Under dessa veckor har ett undervisningsförsök i talradsmetoden upplagt på sex lektioner ägt rum i experimentklassen. Studiens resultat visar på att experimentklasseleverna gjort stora framsteg inom de områden undervisningen berört jämfört med kontrollklassen.

Studiens syfte är att synliggöra lärares strategier för att identifiera och kartlägga elevers matematiksvårigheter. De fem intervjuer som gjordes med lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet visade att elevobservationer samt noggranna analyser kring elevernas utveckling är mycket väsentliga. Alla intervjupersonerna hade matematik i sina utbildningar. Resultatet visade att ett arbete med översiktliga uppgifter underlättar för läraren att kunna se vari elevens svårigheter ligger. På så sätt går det förhoppningsvis att upptäcka svårigheterna i tid. Att vara flera lärare vid beslutstaganden betonades också som viktigt eftersom det kan vara svårt att hinna se allt själv. Vikten av laborativt material skildrades i litteraturen men var inte något som framkom i intervjupersonernas svar. Resultatet visade även att matematiksvårigheter kan bero på bristande taluppfattning eller läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur språket påverkar elevernas förståelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och på sitt hemspråk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör också en litteraturgenomgång som innefattar betydelsen av matematik som språk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som är födda i Sverige inte tycker att svenskan är svår men de har ibland svårigheter att förstå texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för några år sen eller är nyinflyttade uttrycker att de har svårt med svenska språket och tycker att språket ger dem svårigheter även i matematik. För nyinflyttade elever är det inte bara språket som gör matematiken svår, utan också sättet som tal skrivs på och symbolerna för räknesätten, dessa räknesätt skiljer sig från motsvarande i hemlandets läroböcker..

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder.

I denna uppsats undersöktes kvalitén på nio elevbearbetningar av Daniel Boyacioglus dikt ?Skådespel?. Eleverna gick i skolår nio och arbetade i undersökningen induktivt utan konkreta instruktioner. Eleverna informerades om att de skulle bearbeta dikten på valfritt sätt och skriva ner sitt resultat och lämna in. Syftet med undersökningen var att se hur mycket eleverna på egen hand kunde upptäcka i en dikt och hur de valde att genomföra bearbetningarna eftersom min hypotes var att våra elever kan mer än vi tror.

Barn börjar skolan med olika erfarenheter av läsning samt olika sorters literacy. För att vi på bästa sätt ska kunna möta våra elever är det av stor vikt att ta hänsyn till detta och använda elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka åtta elevers relation till läsning. Vi vill förstå vilket förhållningssätt till texter eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara på i skolan. För att uppnå vårt syfte har vi observerat två klassrum, intervjuat åtta elever i år tre och deras två klasslärare samt lämnat 16 enkäter till elevernas föräldrar.

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs.

Sammanfattning Nikolai Zavgorodni (2008) Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. Syfte med denna studie är att undersöka vilken betydelse har musicerandet i elevernas musikaliska utveckling. Studien omfattar musikundervisningen i gymnasieskolan. Jag har använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metoder i min studie. Den kvantitativa metoden var i form av enkätundersökningen och kvalitativa metoden i form av observationer men framförallt i form av definitioner, konceptioner och teoretiska konstruktioner. Resultatet visar att musicerandet har en stor betydelse för musikstuderande och rock- och popmusik har en hög status i undervisningen.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas inställning till ämnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sätt att möta 1965 års skotska läroplan. Storylinemetoden är en metod för undervisning som ligger i linje med den syn på kunskap och lärande som man finner i Lpo 94.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik..

För att skolelever ska må bra och kunna prestera bra i skolan är det viktigt att de serveras god och näringsriktig mat i skolan. Skollunchen handlar om så mycket mer än bara om maten och hur den är tillagad. Matsalsmiljön, inkluderat bemötandet från kökspersonalen och andra vuxna i matsalen, är andra viktiga faktorer som spelar in för elevernas totala matsalsupplevelse. En skolmatsal ska inte bara vara en plats där det serveras mat utan ska också vara en social mötesplats för alla på skolan.Tidigare studier har visat att många elever tycker att bemötandet från kökspersonalen är av stor betydelse då elever väljer att äta skolmaten eller inte. Det finns även studier som visar att en stor del av eleverna i skolan tycker att det är viktigt att kökspersonalen är trevlig och tillmötesgående mot dem.Syftet med denna studie var att undersöka skolkökspersonals bemötande gentemot elever i samband med skollunchen.

Mitt examensarbete grundar sig i den erfarenhet som jag har skaffat mig under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i spanska och allmänt utbildningsområde som jag har haft de senaste tre åren och även från vikariat som ämneslärare. Erfarenheter om användning av olika metoder som grundar sig i estetiska dimensionen. Metoder som har förvandlat de monotona lektionerna till inlevelse rika och aktiva lektioner. Aktiva lektioner har gjort att eleverna utvecklat det muntliga spanska språket och också väckt upp och ökat elevernas intresse för det spanska språket och ämnet spanska.  De estetiska metoderna har haft en mycket viktig roll under de aktiva lektionerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de får från sin arbetsplats. Två teorier tillämpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande, bland annat användes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lärare generellt får kompetensutveckling inom IKT men att den ges på olika sätt och ibland utanför arbetstiden.