Den svenska skolan går mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt ställda krav på sig att bedriva en undervisning med utgångspunkt i elevernas förutsättningar och behov. Min erfarenhet är dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjälpa de svaga eleverna och har sin utgångspunkt i deras förutsättningar. Detta innebär att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det här examensarbetet är en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien är att kartlägga de högpresterande elevernas studiesituation utifrån de politiskt ställda kraven på en individanpassad skola.

I detta arbete har vi undersökt hur lärare på musikskolan använder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta påverkar elevernas lust och motivation att fortsätta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lärare anställda på en musikskola i Norrland och två anställda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga Lärare var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning men att det var få som använde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna på bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. På frågan om hur gehörsbaserad undervisning påverkar eleverna fick vi dock inte fram några tydliga resultat.

Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolämne. Vi vill även undersöka hur bakgrundsfaktorer påverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i två klasser, varav 13 från år 2 och 26 från år 3. De var indelade i grupper med två elever i varje grupp.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material.

I läroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt får delta i planering och utvärdering av undervisningen och utveckla sin förmåga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien är en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Forskningsfrågan är: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte är att belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstå vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken.Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehållsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension.Elevers beskrivningar av delaktighet är i lika mån beskrivningar av lärandet.

Skolverket visar att andraspråkselever har sämre resultat i matematik jämfört med sina jämnåriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska språket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan påverka pedagogernas förehavande i klassen så att andra orsaker som har stor påverkan på andraspråkselevernas framgång i matematik ignoreras. Studier visar att språket inte är den främsta orsaken som påverkar elevernas förmåga att lyckas i matematik, utan det är själva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsättningar. Det här arbetet är en kvalitativ studie som utförts i årskurs fyra.

Bakgrund:Svensk matematikundervisning har under de senaste åren debatteras livligt. Flera undersökningar pekar på att elevresultaten sjunker. Alltför många elever har också låg motivation när det gäller det egna matematiklärandet. Tilltron till det egna kunnandet sviktar och många elever ägnar mycket av tiden på matematiklektionen åt ett oreflekterat arbete. Att hitta alternativa arbetssätt och arbetsformer för att hjälpa eleven att bygga nya begrepp och tillägna sig hållbara och generaliserbara strategier är nödvändigt.

Att sträva efter att vara en skola för alla innebär en stor variation i klassuppsättningarna och likaså kunskapsnivåerna inom klasserna. Att då som lärare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat från nationella prov och resultat från PISA-undersökningar visat att elever har svårt med matematik i skolan. Därför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frågeställningar som lades till grund för studien är: Vad bör en matematiklärare tänka på för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lärare och elever av att använda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen? Studiens resultat visar bl.a.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskning. Målet med vårt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning på samtal, lyssnande och social interaktion. Vår aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har använt oss av loggbok, observationer, frågeformulär och utvärderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fått arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ett urval högstadielärare i idrott och hälsa har för uppfattningar om och erfarenheter av motivationsarbetet och dess betydelse. Frågeställningarna som besvarades var, vilka uppfattningar lärarna i vår studie har om motivationsarbetets betydelse för elevernas deltagande samt vad lärarna har för erfarenheter av att motivera elever till att delta i undervisningen. Studien har utgått från självbestämmandeteorin. För att besvara frågeställningarna har intervjuer genomförts med fem lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades ortografiskt, det vill säga att uttalandena skrevs ned ordagrant.

Syftet med min studie var att utvärdera ett första steg i ett treårigt pilotprogram i karriärvägledning på gymnasiet. Karriärvägledningen genomfördes i två klasser på Hotell- och restaurangprogrammet. Målet med karriärvägledningen var att elever i mindre grupper skulle få chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsättningar för att se sin egen karriärutveckling och ta ansvar för sin karriärprocess. För att försöka få en djupare förståelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation påverkat elevernas karriärutveckling, intervjuades åtta elever. Som ett sammanfattande svar på min frågeställning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan på elevernas karriärutveckling.

Denna uppsats behandlar fysiklaborationer på gymnasienivå och huruvida lärarens syfte med en sådan sammanfaller med vad eleverna registrerar som viktigt. Uppsatsen i sig kan sägas vara av kvalitativ natur med ett kvantitativt inslag. Undersökningen gjordes på ett naturvetenskapligt program vid en gymnasieskola i norra Sverige. De berörda eleverna observerades, intervjuades och fick svara på en enkät medan läraren endast intervjuades. Utifrån resultaten av dessa drogs slutsatsen att lärarens förutbestämda mål uppfylldes i hög grad av eleverna med avseende på faktakunskaper och den inledande kvalitativa förståelsen.

Dr Maria Montessori bedrev aldrig någon egentlig forskning på elever äldre än tolv år, ändå finns det idag flera skolor som bedriver Montessoriundervisning för elever på högstadiet. Själva kärnan i hennes pedagogik är att undervisningen ska baseras på barn och ungdomars olika utvecklingsfaser, något hon kallade för sensitiva perioder. Den här uppsatsens syfte är att genom observationer och intervjuer med lärare undersöka hur tre Montessoriskolor med högstadium valt att tolka vad som kännetecknar Montessoripedagogik för elever i åldern 12-16 år utifrån de tre aspekterna den förberedda miljön, lärarrollen och elevernas arbetsmaterial.De tre skolorna har i allt väsentligt adopterad pedagogiken så som den ser ut för elever 6-12år. Lärarna var mycket engagerade i elevernas arbetsmiljö och uttryckte frustration över att de inte kunde erbjuda en ännu bättre miljö. Det som stoppade lärarna i deras vilja att göra ännu mer var dels en fråga om lärarnas egna prioriteringar, dels en fråga om resurser i framför allttid men även i viss mån pengar..

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Bedömning av elevers kunskaper och lärande utgör en väsentlig del i läraryrket. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida lärarens bedömning har betydelse i elevernas lärandeprocess. Jag har studerat en klass i skolår 9 med dess undervisande lärare inom ämnet matematik. Observationer har genomförts för att få en bild av undervisningen, med bedömningen i fokus. Intervjuer har utförts med elever för att få en bild av deras uppfattningar kring bedömningen.