Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Syftet med denna studie är att undersöka om elevernas koncentration i de teoretiska ämnena påverkas av huruvida eleverna exponeras för musik under dagen eller ej. Genom observationer av tre klasser och intervjuer med fyra klasslärare har jag försökt att ta reda på om koncentrationsförmågan förbättras med hjälp av musik. Jag har räknat antalet koncentrationsrubbningar och jämfört resultaten från de dagar då eleverna inte utövar musik med de dagar då de gör det. Litteraturöversikten handlar om hur musik på olika sätt hjälper människan att utvecklas som människa och tidigare forskning som känns relevant för denna studie.       Några slutresultat som jag har kommit fram till är att majoriteten av eleverna drabbas av färre koncentrationsrubbningar under de dagar då inslag av musik förekommer.

Sammanfattning Ny skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd?MetodData har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Sammanfattning I det här arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förändrats för romer. Under arbetets gång tar jag bland annat upp orsakerna till frånvaron i skolan, men det är mycket viktigt att veta att det inte gäller alla romer och att de inte är en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhälle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan både historisk och i ett nutidsperspektiv. Frågeställningen var så här i arbetet: Har utbildningen för romer förändrats? Vad är orsaken till den stora frånvaron bland romani elever? Jag har använt och byggt mitt arbete på intervjuer som jag har genomfört med romer i olika åldersgrupper.

Syftet med detta arbete är att, utifrån ett språksociologiskt perspektiv, undersöka eleversoch vuxnas attityder till det fula språket i skolan. Informanterna är elever och vuxna som är verksamma inom årskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkäter som metod, där 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar även till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och årskurserna samt elever jämfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula språket varierar beroende på just kön och vilken årskurs de tillhör.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Detta undersöks i årskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i årskurs 3 fått lösa ett antal uppgifter på ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen från nyare läromedel och är sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Det har även undersökts hur pojkar, flickor, elever som är starka och medelstarka i matematik påverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik.Undersökningen visar att signalord inte har någon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivå.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får.

Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade.

Undersökningen fokuserar på hur lärare påverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lärarna är när det gäller vikten av att motivera eleverna. Vi vill även ta reda på hur de intervjuade lärarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lärare har när det gäller elevernas motivation. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lärare på tre olika skolor intervjuades till denna studie.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor.

Den dominerande pedagogiken i skolan stimulerar de auditiva och visuella eleverna. Vad händer med de kinestetiska och taktila eleverna som behöver röra på sig för att tillgodogöra sig undervisningen? Med det i åtanke har jag övervägande studerat forskarna Rita och Kenneth Dunns inlärningsmodell Learning Styles samt intervjuat pedagoger i några skolor som arbetar aktivt med olika lärstilar.Studien visar på betydelsen av att vara förberedd på vad arbetssättet med olika lärstilar innebär, för att tillvarata elevernas olika lärstilar genom att tillmötesgå deras preferenser på olika sätt. Arbetsättet har gett resultat, speciellt för elever i koncentrationssvårigheter, som ofta kan härledas till elever med ett taktilt och kinestetiskt inlärningssätt.Dagens skola drabbas ofta av personalnedskärningar. Det är därför viktigt att hitta olika vägar för att hjälpa alla elever i behov av olika slag.

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Genom närläsning av ämnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger är detta en undersökning som har fokuserat på varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och därefter lägga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpåverkan, vilka skönlitterära texter som skulle belysas. Synen på hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig åt beroende på den gemensamma hållningen att låta elevernas intressen och erfarenheter stå i centrum. Under läsningen var den vanligaste inställningen att låta eleverna läsa enskilt hemma.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det.