Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka betygens och bedömningens betydelse för elevers lärande och motivation. Lärarnas och elevernas intervjusvar tolkas och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. Lärares bedömningssätt har stor betydelse för elevers utveckling och i studien läggs stor vikt vid formativ bedömning vilket har visat sig främja elever i deras lärande. Elevernas tankar kring betyg och bedömning grundas i lärarens undervisnings- samt bedömningssätt, detta har för oss medfört ökad förståelse för vikten av utbildade lärare inom området..

Fokus i den här studien är läsförståelse och dess komplexitet. I den allmänna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgångskull från en utvald skola utifrån deras första års läsförståelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas läsförståelse utan undersöker även huruvida det finns ett samband mellan läsförståelsen och betygen. Ytterligare ett syfte är att se om det går att utröna vilka elever som skolan bör fokusera på för att antalet Icke Godkända betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att läsaren ska få en inblick i komplexiteten kring läsförståelse har ett avsnitt om vad läsförståelse är, vilka faktorer som påverkar läsförmågan, några metoder och strategier för att främja läsförståelsen bland elever samt läsundersökningar.

Inledning Under hösten var det många elever på skolan där jag arbetar som hade svårt för att nå upp till kunskapskraven i SO-ämnena. Då det i dessa ämnen ställs stora krav på god läs- och skriv-förmåga fann jag det intressant att studera hur ämnena ter sig för elever i läs- och skrivsvårig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-ämnena kan te sig för elever i läs- och skrivsvå-righeter. Studiens frågeställningar var:? Hur kan några SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser måluppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande måluppfyllelse i SO i elevernas IUP och åtgärdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lärare av SO-undervisningen?? Hur resonerar läraren kring begreppsbildning?? Hur resonerar läraren kring läsförståelse?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet där elevernas förutsättningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter är av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har påverkat mig.MetodDå studiens problem utgick från personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Syftet med denna undersökning är att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling är utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.Metoden som används består av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgått från den hermeneutiska traditionsförmedlingen där undersökningen går ut på att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar är av stort värde för elevernas självbild. Förväntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgångspunkt kan göra att eleverna får svårare att uppnå målen. Positiva omdömen gällande elevernas förmågor och en fokusering på elevens starka sidor är betydelsefullt eftersom eleven då får tillgång till en positiv och trygg skolidentitet.De individuella utvecklingsplanerna är skrivna på olika sätt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet består av en färdig mall, indelat med rubrikerna nuläge, utvecklingsmål, insats och ansvar.

Den här studien undersöker elever genom en enkätundersökning i årskurs 6 om deras förståelse för hållbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet är också att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Det som framkommer i enkätundersökningen analyseras och den visar på ett stort intresse från elevernas sida. Studien visar att begreppet hållbar utveckling är otydligt för eleverna, även om de har arbetat med en del av de olika områdena under terminen. Redan 1987 fastställdes det i Brundtland kommissionen begreppet hållbar utveckling och vad det står för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya Läroplanen från 2011.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka hur energibegreppet uppfattades i grundskolan. Utgångspunkten togs utifrån elevernas kunskaper i ämnet fysik och energi. Jag valde att koncentrera mig på arbetsområdena "Energikällor" och "Löst och blandat". Jag ville se om jag kunde utveckla elevernas kunskaper med fakta genomgångar och filmvisning. Mitt utvecklingsarbete utfördes i två 7:or i Piteå Kommun.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på och arbetar med elevernas psykiska hälsa samt om det finns några skillnader i deras arbetssätt beroende på elevernas ålder.  Jag har använt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats är sju stycken lärare i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare åldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen patogenes, salutogenes och Känsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med elevernas psykiska hälsa men deras arbetssätt och syn på begreppet skiljde sig till viss del åt. Lärarna menar att psykisk hälsa är att må bra, må bra i själen, som en av lärarna uttrycker sig. Några av lärarna nämnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som påverkar den psykiska hälsan.Två av lärarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hälsa och några av lärarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och på så vis även stärka elevernas psykiska hälsa. Många lärare tycker även att det är viktigt att bekräfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare för olika åldersgrupper arbetar för att främja ett lustfyllt lärande som barnen/eleverna är motiverade att delta i, som ett led i att förstå varför barnen/elevernas lustfyllda lärande och motivation minskar efterhand som de blir äldre. Vad är det lärarna upplever påverkar barnen/elevernas lustfyllda lärande och motivation? För att svara på de frågorna har en undersökning gjorts av lärarnas definition av lustfyllt lärande och motivation, lärarnas arbetssätt i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv (lek, läroböcker, barn-/elevantal i gruppen, tid, föräldrasamverkan) respektive ett biologiskt perspektiv (inträdet i puberteten) samt lärarnas erfarenheter av vad deras barn/elever upplever lustfyllt och motiverande. Fyra lärare har intervjuats, en lärare på en småbarnsavdelning, en lärare i en förskoleklass, en lärare i skolår tre samt en lärare verksam i både skolår ett, två och sex. Undersökningen visar att flera faktorer påverkar barnen/elevernas minskade lustfyllda lärande och motivation i takt med att de blir äldre men att användandet av läroböcker samt i vilken utsträckning och på vilket sätt leken används som ett redskap för lärandet är de faktorer som har tydligast påverkan..

Syfte: Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilka skolerfarenheter fem ele-ver med dyslexidiagnos i årskurs 6 har, samt vilken betydelse deras läs- och skrivsvårigheter har för elevernas självbild och identitet. Studien belyser också ett framtidsperspektiv. Vilka tankar har eleverna inför den kommande högstadieperioden?De problemfrågor studien försöker besvara är:o Vilka skolerfarenheter har eleverna?o Hur visar elevernas utsagor att deras självbild och identitet såg ut under låg- och mellanstadiet?o Hur ser sambandet ut mellan elevernas skolerfarenheter och självbild och identitet ut?o Vad innebär en dyslexi-diagnos för eleverna och vilken betydelse har den för elevernas självbild och identitet?o Hur ser eleverna på sin framtida högstadieperiod?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är den symboliska interaktionismen, vilken hjälper oss att förstå skeenden i den sociala verkligheten. Att interagera med språk innebär både det verbala som det icke verbala språket.

Syftet med detta arbete är söka svar på hur elever i de tidiga skolåren löser praktiska problem inom matematikområdena, mätning och vägning. Det har gjorts en jämförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker någon förändring med stigande ålder och därmed förväntade ökade kunskaper i matematik.Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar på hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jämförelse med elevernas i skolår 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolår 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestått av två övningar, ett försök i mätning och ett försök i vägning.Resultatet visar att eleverna i de olika åldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, på ett praktiskt sätt.

Tanken bakom det här examensarbetet var att undersöka vad som leder till en effektiv undervisning och ett effektivt lärande för både lärare och elever. För att kunna göra den här sortens undersökning så utarbetades en elev- och en lärarenkät, som användes både på högstadiet och på gymnasiet (här undersöktes bara NV-elever). En av våra frågeställningar byggde på en jämförelse mellan elevernas fysikkunskaper och deras upplevda eller önskade lektionsfördelningar. Här hittade vi inte några tydliga samband, som direkt kunde kopplas till att en viss undervisningsmetod hade använts. Det fanns dock ett svagt positivt samband, främst för högstadiet, mellan fysiktestet och faktorer som elevernas påverkansmöjligheter på sina lektionsfördelningar och elevernas syn på vilken nytta de har av fysiken i deras framtida liv.

I kursplanen för ämnet historia i gymnasieskolan slår skolverket fast att undervisningen i ämnet skall syfta till att ge eleverna en förståelse för olika nationer, länder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolväsendets övergripande läroplan och den värdegrund som förmedlas, vilken lägger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förståelse för olika grupper och deras situation utifrån hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning är att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det går att förändra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan även mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella ämnet samt utfört attitydundersökningar i två grupper av elever.

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B på gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus låg på differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes på en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkät delades ut till eleverna där de fick ange i vilken grad de instämde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. Två enskilda faktorer kunde utläsas vara av klart större vikt för elevernas motivation än de övriga.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i åk 1 med ett gemensamt läsprojekt, där elever läser självvalda skönlitterära böcker under åtminstone en timme per dag under lektionstid i ungefär tre veckor. Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivläsning av skönlitteratur har någon positiv påverkan på elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andraspråkselever som få modersmålsundervisning och de elever som inte får det. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivläsningen samt en enkätundersökning med frågor om elevernas språkliga bakgrund. Resultatet visar att läsning av en bok även under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan på andraspråkselevernas ordförståelse. De flesta eleverna visar någon förbättring av sin ordförståelse under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmålsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket också kan antydas i resultatet av min undersökning. Litteraturläsning spelar en stor roll i individens språkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stärkte min övertygelse i att läsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjälp även på kort tid kan man åstadkomma en betydlig förbättring i elevernas ordförråd. Lärare i både svenska och i svenska som andraspråk bör känna till läsningens positiva inverkan på elevernas ordförråd och oftare använda sig av olika läsprojekt under sin undervisning..

Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt.