Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala..

Syfte  Undersöka om skolbarns motoriska kompetens påverkas av mängden schemalagd fysisk aktivitet. FrågeställningarI hur stor utsträckning får skolbarn med fysisk aktivitet schemalagd fem gånger i veckan bättre motorik än de som har schemalagd fysisk aktivitet två gånger i veckan?MetodVi har använt oss av ett motoriktest, kallat NyTidstestet, för att testa 111 elever i årskurserna 3-5. Testet består av sexton olika stationer där utförandet av respektive rörelse bedöms på en fyrgradig skala. Testet har genomförts två gånger för att fastställa interreliabiliteten. Det är författarna av studien som agerat bedömare vid motoriktesterna.

Det finns ett behov av att kombinera förmågor och variation i undervisningen i högre kurser på gymnasiet då det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och läroboksbundna. Syftet är att höja elevernas måluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmåga och variationsteori tillverkas eller väljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras på vilket sätt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmågan varieras mest följt av problemlösningsförmågan och båda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. När det gäller verklighetsnära uppgifter är det viktigt att de är anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation..

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning?Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling?Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur?Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse.

Denna studie behandlar elevinflytandets effekter på engagemanget. Undersökningen genomfördes under ett projekt där två gymnasieklasser fick delta i en inflytelserik arbetsform. Under projektet fick eleverna inflytande över planering, målsättning, arbetssätt och innehåll. Genom enkäter, intervjuer och observationer undersöktes hur elevernas engagemang påverkades. Observationerna undersökte elevernas beteende under projektet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur högläsning bedrivs som lärandeform på grundsärskolan. Genom intervjuer och observationer har fem lärares inställning och arbetssätt gällande högläsning studerats. Studien visar på att lärarna är medvetna om högläsningens positiva effekter. De är även måna om att elevernas åsikter och personliga erfarenheter ska få ett visst utrymme, det framkommer också att lärarna arbetar med högläsningen på ett sätt som kan stärka elevernas självförtroende. Samtliga lärare betonar vikten av inlevelse för att främja lärandet vid högläsning.

Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom matematik. Syftet är att genom att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna, få elever som är mer engagerade i matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen. Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utläsa några anmärkningsvärda skillnader.

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som kan påverka högstadieelevers inaktivitet inom skolidrotten. Utifrån 94 enkätsvar från högstadieelever på en skola i Mellansverige sammanställdes information om elevernas tankar och uppleverser inom skolidrotten. Resultatet visade att en mängd olika faktorer kunde påverka elevernas motivation till att delta på idrottslektionerna. 40 % av de elever som någon gång varit inaktiva på skolidrotten ansåg att det var aktiviteten som påverkade deras motivation så mycket att de inte deltog. De faktorer som påverkar 83 % av elevernas motivation negativt till att delta på idrottslektionerna är aktiviteten, lärare, klasskamrater och hälsan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevernas motivation i ämnet matematik ur ett elevperspektiv. I undersökningen deltog 16 elever i skolår 5 och det genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer. Utifrån intervjuernas resultat presenteras elevernas syn på vilka faktorer som påverkar deras motivation i ämnet matematik. Undersökningen lyfter fram en rad olika aspekter som kan påverkas elevernas motivation och några av faktorerna som presenteras är läromedel, kommunikation, delaktighet och påverkan. I uppsatsen redogörs resultaten av intervjuerna i förhållande till aktuell forskning och teoretisk bakgrund med avseende på motiverande faktorer.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av konflikthantering var stort.

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur ett antal pedagoger på olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssätt vid datorn i elevernas skriv- och läsinlärning samt hur pedagogerna värderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Frågorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och läsfärdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgår det att pedagogerna ser positivt på metoden, Skriva sig till läsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och läsinlärning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer på innehållet och språket i berättelserna än att forma bokstäver för hand.