Laborationer är en del i naturvetenskapliga ämnen, där Eleverna får praktisk erfarenhet av teorin. För att ta reda på mer om elevers lärande av laborationer, används som utgångspunkt litteratur om lärande, lärande i naturvetenskap och lärande med laborationer. Forskare har olika åsikter om laborationers användbarhet, vilket lett fram till frågorna: Hur påverkas Elevernas förståelse av teorin, genom att laborera om den? Vad anser Eleverna om laborationer som ett tillfälle att fördjupa sin kunskap? Detta undersöktes med kvalitativa metoder, där både enkäter och intervjuer användes. Frågorna var både kunskapsfrågor, förståelsefrågor och frågor om vad Eleverna själva anser om laborationer.

Denna uppsats behandlar läsvanor hos sfi-elever på C- och D-nivå. Bakgrunden består i att Eleverna som sökt extraundervisning för att få hjälp med att skriva på svenska också visat sig ha problem med att läsa på svenska. Genom kvalitativa intervjuer undersöks i vilken mån Eleverna läser på svenska och på modersmålet/skolspråket utanför skoltid, hur mycket tid och vilken typ av texter. Studien undersöker också om det finns skillnader i låg- och högutbildade sfi-elevers läsvanor och hur Eleverna upplever läsningen på svenska och på modersmålet/skolspråket. Matteuseffekten beskriven av Stanovich (1986) innebär, när det gäller läsning, att elever med hög utbildning (minst gymnasienivå) fortsätter att utveckla sin förmåga att läsa, medan de med lägre utbildning tappar i läsförmåga efter skoltiden.

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har Eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om Eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att Eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lärare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna är fokuserade på vad som kännetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lärare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen är att tryggheten är grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lärarna betonade att ett gott klimat är avgörande för att Eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lärs ut i skolan. Det som Eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan är att de har bra kompisar och en bra lärare som kan hålla ordning på klassen, flertalet av Eleverna trycket på att de vill ha arbetsro när de arbetar..

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vår praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjälp av intervjuer ta reda på hurvida Eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde även tre intervjuer med lärare på skolan för att ta del av deras syn på barn och stress.

Elever med hörselnedsättning uppnår generellt inte lika höga betyg som hörande elever. Forskningen kring hur elever med hörselnedsättning tillägnar sig kunskap via språket är eftersatt. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur man arbetar för att främja språkutvecklingen hos Eleverna i en hörselklass. Följande frågor studeras i undersökningen:Vilka potentiella områden för språkutveckling finns det?Vilka faktorer försvårar eller förhindrar språkutvecklingen?Hur anpassas den språkliga, fysiska och pedagogiska miljön för att främja språkutvecklingen?I studien deltog Eleverna i en hörselklass i årskurs sju.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som Eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur Eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att Elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper Eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Syftet med denna studie är att få en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara på i undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frågeställningar som studien har utgått från har varit: Hur arbetar lärarna i studien för att ge Eleverna mer inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar Eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vår undersökning. Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i våra undersökningar. Forskningen har påvisat att elevinflytandet i undervisningen inte är speciellt starkt och att många elever skulle önska att de får ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med två lärare och tjugo elever har vi försökt att få en inblick i hur elevinflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan.

Sammanfattning 1993 gjordes en studie i hur elever uppfattade olika genetiska och gentekniska begrepp. 2004 följdes denna studie upp. Båda undersökningarna är gjorda på samma skola och 186 elever deltog. Kunskapsmässigt var det inte någon större skillnad mellan de båda undersöknings tillfällena, vilket också visas i TIMMS- utredningen. Men man kan se att Eleverna har förändrat sitt sätt att svara mellan de båda undersökningarna. 1993 fanns vardagsnära förklaringar till ord som DNA (Danska National Armen) och mutationer (muta).

Denna rapport handlar om vad som kännetecknar en bra lärare i ett elev perspektiv. Den använda metoden är både kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkäter, 8 intervjuer varav två fördjupade med elever i olika åldrar och på olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lärare ska vara rättvis, strukturerad, ha god ordning, ämneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser på att elever ställer andra och högre krav påp läraren med stigande ålder.

Syftet med den här studien är att studera förhållandet mellan barn med läs- och skrivsvårigheter och matematik. Forskningen visar att det finns ett samband, och i den här studien sätts barnens upplevelser samt hur de tänker vid sina uträkningar i fokus. Studien har bestått av kvalitativa intervjuer där elever med läs- och skrivsvårigheter samt en kontrollgrupp har fått besvara frågor om vad de tycker om ämnet matematik. De har också fått räkna ut olika sorters tal och berätta hur de tänker när de räknar ut talen. Majoriteten av Eleverna med läs- och skrivsvårigheter tyckte att matematik var roligt trots att de hade ganska stora svårigheter.

Vårt examensarbete syftar till att undersöka hur tyskundervisningen på grundskolan/gymnasieskolan individanpassas utifrån olika inlärningsstilar för att underlätta ordinlärningen. Vår studie grundar sig på framför allt Dunn & Dunns och Boströms forskning, vår egen inlärningsstilsanalys samt djupintervjuer med elever och lärare. Vi kan konstatera att undervisande lärare i tyska har få kunskaper vad beträffar inlärningsstilar och hur dessa kan användas i praktiken. Under genomgången utbildning för lärare förmedlas ingen kunskap om detta. Majoriteten av Eleverna säger att kunskaper om de olika inlärningsstilarna faktiskt kan hjälpa dem i andra ämnen än tyskan.

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att Eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar.

Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för pedagogers tankar kring arbete i åldersblandade klasser. Jag har genomfört intervjuer med fyra lärare som alla har erfarenheter både av åldersblandade och åldershomogena klasser. Lärarna arbetar på två olika skolor. Den ena skolan arbetar inte längre åldersblandat utan har valt att gå tillbaka till åldershomogena klasser. Resultatet visade det både finns fördelar och nackdelar med åldersblandade klasser.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i årskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolämnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare är examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar Eleverna att lära sig de olika ämnena samt Elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lära sig. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, där vi har undersökt Elevernas uppfattningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med ämnet bild enligt Eleverna är att ha roligt i skolan, göra något icke teoretiskt samt att bild som skolämne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med ämnet engelska är enligt Eleverna att kunna kommunicera med andra.