Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera Eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Idag går majoriteten av Eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och Eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på Elevernas beslutsprocess.Syftet är att undersöka faktorer som påverkar Eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området.

Syftet med det här arbetet är att få en bild av vilka fel elever gör på några uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel är och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. Utifrån ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullständiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska beräkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för Eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som Eleverna gick bet på.

Detta är en jämförande litteraturstudie mellan tre lärarhandledningar för årskurserna två, fem och åtta. Syftet är att se om det är några skillnader mellan lärarhandledningarna och i så fall vilka det är. Den metod som har använts är en litteraturanalys med en objektiverande hermeneutisk ansats. Lärarhandledningarna ser likartade ut i det att de alla innehåller elevböckerna med tal och facit. Dessutom är det ungefär samma arbetsområden som finns i alla läromedlen.

Syftet med vår studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lärandet. Som metod har vi använt oss av upplägget undervisningsförsök. I undersökningen har vi använt oss av för- och eftermätningar i form av prov och enkäter. Därefter har vi kompletterat med intervjuer av Eleverna. Mellan för- och eftermätningarna har vi tillämpat lektioner i utomhuspedagogik inom ämnet matematik.Resultatet indikerar på att utomhusmatematik är något som gynnar Eleverna, främst de svagpresterande.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare använder sig av högläsning i Elevernas tidiga läsinlärning och utveckling i läsförståelse samt att ta reda på hur högläsning kan påverka elevers läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Tidigare forskning har visat på att högläsning är en viktig del i Elevernas läsinlärning. Genom att lyssna till högläsning så får Eleverna bland annat ett större ordförråd, en medvetenhet kring språkförståelse och grammatisk förståelse och de får kunskaper om om olika ämnen som de kan ha nytta ut av i sina liv. Utifrån en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex lärare i årskurs f-3 fått svara på hur de använder sig av högläsning i undervisningen för att stödja Elevernas läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder sig av högläsning nästan varje dag för att främja Elevernas läsinlärning.

Syftet med uppsatsen är att studera hur elever i en resursskola upplever och beskriver sin självkänsla. Frågeställningarna är följande: Vad innebär självkänsla för ungdomarna på resursskolan? Vad behövs för att ungdomar i resursskola skall uppleva positiv självkänsla? Vad kan försämra självkänslan för Eleverna? Vilka metoder använder sig lärarna av för att stärka elevers självkänsla i resursskolan? De intervjuade Eleverna hade både bra och dåliga tankar om sig själva. Genom enkäter och samtalsintervjuer framkom att två av de intervjuade Eleverna hade bra självkänsla och en hade dålig. Kunskapen om begreppet självkänsla har visat sig vara varierande hos Eleverna.

Syftet med vår undersökning var att beskriva gymnasieelevers uppfattning av hur könsroller har påverkat dem under deras skolgång samt om det var möjligt att öka deras medvetenhet i ämnet. Vi gjorde en undersökning i en klass som gick andra året på hotell och restaurangprogrammet. Vi delade ut två enkäter till Eleverna, en i början och en i slutet av vår praktik, detta för att vi skulle kunna utläsa om det skett en ökad medvetenhet hos Eleverna kring könsroller. Under fem veckor arbetade vi aktivt med elever i form av diskussioner kring artiklar som rörde ämnet samt en skrivuppgift där Eleverna fick reflektera över sina egna erfarenheter av könsroller i skolan. Vi fick en bra bild över hur Eleverna ansåg att könsroller hade påverkat dem under deras skolgång.

SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till Eleverna att besvara.Jag menar att merparten av Eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både Elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter Eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser Eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har Eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta. De frågeställningar studien har utgått från är följande; 1a. Vad är enligt högstadieEleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen? 1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen? 2.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett intresse, en motivation och nyfiken för biologin och matspjälkningen hos elever i årkurs 2-3 där Eleverna på självständigt, roligt, varierande och lustfullt sätt kan skapa sig och utveckla kunskaper om matspjälkningen. Materialet består av en elevbok om matspjälkning i form av en faktasaga, bilder, frågor och praktiska övningar. Materialet innehåller dessutom en lärarhandledning med instruktioner till läroboken, mål från läroplanen samt svar till frågorna. Framtagningen av detta material har gjorts med hjälp av intervjuer och forskning i området. Materialet har fått har testats i en årkurs 2 och en intervju med Eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om Eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att Eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade Eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka Eleverna i de båda parallellklasserna.

Målet med maten i skolan är att den ska vara tillräckligt näringsriktig och att det ska finnas tillräckligt mycket av den för att kunna fylla Elevernas näringsbehov. Det är därför viktigt att matsedeln näringsberäknas och att den därmed uppfyller näringsrekommendationerna. Livsmedelsverket har i samarbete med Centrum för Tillämpad Näringslära utformat riktlinjer för hur en bra skollunch ska se ut. Studiens huvudsyfte var att undersöka hur mycket kolhydrater, fett, proteiner och järn Eleverna egentligen får i sig via skollunchen i jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Ett ytterligare syfte var att titta på om eventuella miljöfaktorer kan påverka hur mycket barnen äter.