Detta examensarbete har behandlat en kvalitativ undersökning med fokus på högstadieelevers uppfattningar om skolans bildundervisning. Syftet har varit att, med hjälp av mina forskningsfrågor, ringa in vilka faktorer som påverkar högstadieelevers kreativ utveckling och självkänsla inom bildämnet. Uppsatsen bottnar i en litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever, tre från i åk. 8 och tre från åk. 9.

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen.

Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fältarbete i två sjundeklasser få kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsättningar att skriva en essä än i den andra klassen. Essäuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning på arbetsområdet ?Egypten för 5000 år? sedan för Eleverna. Jag har valt att genom en enkät undersöka skillnaderna i Elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. När det gäller enkäten och essäuppgiften i de båda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nämnvärt från varandra vilket jag hade förväntat mig.

I gymnasiets fysikkurser ingår som ett moment att Eleverna ska planera, genomföra och utvärdera experiment. I dagligt tal kallas detta för ?laborationer?. Under min tid som lärare har jag vid flera tillfällen noterat att de mål man som pedagog ställt upp avseende laborationerna ofta uteblir, eller åtminstone inte uppfylls helt och hållet. Man kan tänka sig en rad orsaker till detta.

Resultatet från enkäten visar att majoriteten av Eleverna i undersökningen åt frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor. Cirka en femtedel av Eleverna åt ofta en väl komponerad frukost ur näringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur Eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost, däremot ansåg de flesta Eleverna som inte åt frukost att de var kvällsmänniskor.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som Eleverna borde få med sig.SyfteSyftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever på sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka Elevernas kostvanor och att öka deras förståelse för goda kostvanor. Jag har gjort utvecklingsarbetet i en årskurs 6 i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 28 elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter. Jag inledde arbetet med enkätundersökning onm Elevernas kostvanor och deras förståelse för goda kostvanor.

Detta är en undersökning genomförd i två årskurs 1 klasser på naturbruksprogrammet.Det som undersökts är vilka attityder som finns till ämnet matematik, vad dessa attityder beror på samt om det har skett någon förändring av dem sedan eleven började på gymnasiet. Om det skett någon förändring har det undersökts vad detta beror på.Undersökningen består av en enkätundersökning som efterföljts av några elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkäten, sex av dessa blev sedan också intervjuade.Resultatet visar att de flesta Eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne. De är inte lika överens om det är intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik är ett ganska svårt ämne.Eleverna uppger att det som påverkat deras attityder mest är den matematiklärare som de har och att de känner att svårighetsnivån är anpassad så att de förstår och klarar av de uppgifter som de räknar.Mer än hälften av Eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började på gymnasiet.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver Eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver Eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta Eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att Eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Sammanfattning Odqvist, Caroline. (2007) Undervisning i ridning under adolescensen ? vad motiverar Eleverna? Teaching riding during adolescent - What does motivate the students? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på mer om hur elever med ridundervisning i gymnasieskolan upplever en del av de bakomliggande faktorer som motiverar dem till att fortsätta utöva sitt intresse under adolescensen. Vidare vill jag även undersöka vad Eleverna uppfattar som positiv pedagogik och vad vi som lärare då kan göra för att få Eleverna mer motiverade.

Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa.Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten.Resultatet visade att 85.5% av Eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av Eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet.Däremot upplevde flertalet av Eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer. .

Det råder en allmän uppfattning i vårt samhälle om att ämnet idrott och hälsa inte är bildande eller viktigt. Ämnet anses bestå av idrottsliga kunskaper och färdigheter som inte stimulerar Elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i ämnet eftersom alla ämnen i skolan finns till för att Eleverna ska lära sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper Eleverna får i ämnet idrott och hälsa, så har vi valt att studera vad Eleverna anser att de lär sig i ämnet under fyra lektioner. Syftet med vår studie är att undersöka vad elever i år nio anser att de lär sig under lektioner i ämnet idrott och hälsa, utifrån de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi använt oss av ett kvalitativt frågeformulär med fyra öppna frågor som utgår ifrån de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vår studie visar att de flesta Eleverna anser sig ha fått kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Syftet med studien är att utifrån elevperspektiv bidra med kunskap om hur Eleverna förstår lärares kompetens. Studien inleds med en redogörelse av de begrepp och teorier som ur olika synvinklar förklarar vad kompetens är mer generellt, medan en annan del behandlar och ger en beskrivning av lärares olika kompetenser. Utifrån studiens syfte och forskningsfrågor föll metodvalet på en kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med elever från teoretiska och yrkespraktiska program på tre olika skolor i mellersta Norrland. För att organisera och koda det insamlade materialet användes en fenomenografisk analysmodell: Dahlbergs och Fallsbergs modell, som innebär sju olika moment för gruppering och kategorisering av materialet.

Matematikundervisning kan se ut på en mängd olika sätt. Strävandemålen i Läroplanerna beskriver att läraren skall sträva efter att Eleverna både skriftligt och muntligt bör redovisa och argumentera för sina lösningar samt lära sig hantera olika matematiska hjälpmedel. Tanken är att läraren skall planera för en undervisningsform som innehåller dessa strävandemål.Utifrån ovanstående har jag gjort en kvalitativ studie med hjälp av ett laborativt grupprov. Studien bygger på att undersöka om man med hjälp av prov kan stärka Elevernas motivation där de tränar sig i att få en bra lösningsstrategi genom att ge dem poäng för detta. Provet bygger på att Eleverna arbetar två och två där de i text ska redovisa och argumentera för sina uträkningar.Min samlade bild av Elevernas förmåga att strukturera uppgifterna på ett bra och tydligt sätt samt i text förklara hur de löst uppgifterna blev inte riktigt vad jag väntat mig.

Syftet med den här undersökningen är att studera lärare och elevers syn på utomhuspedagogik i skolans senare år. Jag valde att inrikta mig på två intervjuer med lärare i matematik och naturorientering. Elevernas synpunkter fick jag till mig genom en enkät, som elever i årskurs nio fick svara på. Resultatet visar att Eleverna är positiva till att vara ute i skolan, framför allt pojkarna. De känner sig piggare och mår bättre, vilket gör att de tror att de skulle orka mer i skolan om de fick vara mer utomhus.