Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av Eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av Eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Den här uppsatsen behandlar elevers erfarenheter av och förhållningssätt till bedömningsuppgifter i skolår fyra. Undersökningen har varit förlagd på en mellanstor skola i södra Sverige. Vi ämnar med studien få en ökad förståelse för elevers uppfattning om bedömningsuppgifternas syfte, Elevernas medvetenhet om bedömningsuppgifter samt arbetsprocessen kring bedömningsuppgifter. Vi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teorier och studiens tidigare forskning som redskap för att tolka och analysera våra intervjusvar. Undersökningen har således genomförts med kvalitativ metod.

Syftet med detta arbete var att undersöka några lärares erfarenheter av tysta elever och vad som kan göras för att få dessa elever att prata samt vad som faktiskt görs. Den metod som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer gjordes med lärare verksamma i årskurs 7-9, varvid det framkom att de tysta Eleverna oftare är flickor än pojkar och att situationer såsom diskussioner i klassen och muntliga redovisningar är problematiska. Lärarna upplevde det svårt att hjälpa de tysta Eleverna, då de oftast undervisade i helklass, och kände sig hänvisade till att endast vara lyhörda för de tysta Elevernas behov och uppmuntra dessa till att våga mer. Talträning i mindre grupper var den metod som ansågs kunna användas för att hjälpa de tysta Eleverna.

Syftet med den här rapporten är att se om elever som har svårigheter inom ett specifikt matematiskt område får den undervisning de behöver för att nå upp till målen. En diagnos gjordes med elever i år fyra inom området geometri. De har därefter haft en lektion där en pedagog blivit filmad. Därefter gjordes ytterligare en diagnos med Eleverna för att se om resultatet är bättre, sämre eller är oförändrat. Det insamlade materialet analyserades ur ett variationsteoretiskt perspektiv.

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur Eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är:? Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till Eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför?? Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på Elevernas skrivutveckling?? Hur beskriver Eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar?Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten.

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos Eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge Eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där Eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse..

I en studie av Granklint EnochsonElevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av Eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av Eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har Eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem.Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden.75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien.

Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge Eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för Eleverna.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssätt vad gäller den specialpedagogiska undervisningen är med om att konstruera, och möjligtvis upprätthålla, ett ?vi och dom? bland Eleverna. Betoning har lagts på hur de elever som går i särskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrån följande frågeställningar: ? Hur beskriver skolans elever den särskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga Eleverna på de elever som undervisas i särskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs där kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten. Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av Eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från Eleverna och deras lärare; loggböcker från Eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav Eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu..

Allt färre ungdomar väljer att studera trädgård trots att branschens behov av arbetskraft är stort. Syftet med denna empiriska studie är att se vilka faktorer som kan ha påverkat de sammanlagt 48 Eleverna i åk 1, läsår 2013/2014, att ändå välja Naturbruksprogrammet med inriktning Trädgård. De frågeställningar som studien avsåg besvara var; Varför väljer Eleverna NB-Trädgård? Vilka likheter och olikheter har trädgårdsEleverna gentemot övriga naturbrukselever vad gäller könstillhörighet, etnisk tillhörighet, bakgrund och uppväxt? Hur värderar Eleverna utbildningen och skolan? Har egen eller närståendes kontakt med trädgårdsnäringen under uppväxten betydelse i Gy-valet? På vilket sätt kan skolorna, enligt Eleverna, locka till sig fler elever? Vilken beskrivning av Eleverna erbjuder resultatet? Enkätstudien visade på en mycket jämna könsfördelning, att kontakt med trädgård under uppväxten väcker ett intresse som kan vara avgörande för ett yrkesliv inom branschen samt bekräftade att trädgård fortfarande är okänd eller ointressant mark för utlandsfödda svenskar. Trädgårdsleverna värderade sin utbildning högt.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om Eleverna är hjälpta av att använda tallinjen i arbetet med förståelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever från år 3 samt en grupp elever från år 5 deltagit. Arbetssättet i undersökningen är baserat på aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar från de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen där en kvalitativ metod har använts. Av resultaten går det att utläsa att Elevernas rätta svar ökar på eftertestet samt att flera av Eleverna använder tallinjen för att beskriva sina tankegångar vilket inte alls förekom på förtestet. I arbetet lyfts även några viktiga moment som beroende på framställningen kan förenkla men även försvåra förståelsen. Diskussionen visar också att det läromedel den undersökta skolan använder kräver att läraren undervisar Eleverna om de negativa talen, annars riskerar Eleverna att memorera minnesregler utan att få någon förståelse för operationerna då de räknar med negativa tal..

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att Eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få Eleverna att uppnå målen.

Syftet med uppsatsen är att se hur elever värderar matematikkunskaperna som fås i undervisningen i gymnasieskolan och om Eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjälp av gruppintervjuer kom jag fram till att Eleverna värderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundläggande matematiken? som innebär addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen värderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till ämnet finns och Eleverna beskriver att lärarens motivation till vad och varför de skall lära sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.