Syftet med arbetet var att undersöka hur elevvården fungerar och om den kan möta de problem Eleverna anser sig ha. Flertalet rapporter visar att det finns en ökning av "dåligt mående" bland ungdomar och framförallt en ökning i ungdomars psykiska ohälsa. Jag ville därför undersöka vad elever och personal i en gymnasieskola ansåg om elevvården och dess funktion. Undersökningen har till största del skett genom enkäter, men även till viss del genom intervjuer. Resultatet av mitt arbete visade att Eleverna ansåg att det i skolans värld finns vuxna de kan tala med vid eventuella problem.

AbstractSyftet med denna studie är att undersöka om det är finns några skillnader mellan det elever skriver för hand och på datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter på datorn och betyder det då att Eleverna utvecklar sitt skrivande, med att få bättre styckeindelning och fler rättstavade ord? En annan aspekt som också är viktig är om Elevernas texter utvecklas när de får respons. Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen är gjord i en högstadieskola i årskurs 9 under höstterminen 2009 och vårterminen 2010.

Under vår utbildning har vi reagerat på elevers respektlösa och kränkande språk gentemot varandra. Syftet med vår undersökning var att utveckla Elevernas språk i skolan genom värderingsövningar. Undersökningen genomfördes i två årskurs nio klasser på en sex till nio skola under sju veckor. Vi använde oss av enkäter, ostrukturerade observationer och olika värderingsövningar för att samla information. Resultatet visade att värderingsövningar är ett använbart medel för att förändra Elevernas språk i skolan.

Detta arbete handlar om idrott och rörelse i grundskolans lägre åldrar och om hur upplevelser av idrott kan påverka människors inställning till fysisk aktivitet. I arbetet har en enkätundersökning som omfattat 69 elever i årskurs två till fem genomförts. Syftet är att undersöka vad Eleverna har för inställning till ämnet idrott och hälsa och hur de ser på innehållet. I undersökningen har även intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna är att ta reda på dessa betydelsefulla personers inställning till ämnets innehåll och hur de arbetar för att ge Eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen.

I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur Eleverna upplever den. För att få svar på detta har vi genomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedan intervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att Eleverna uppfattar matematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolans matematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar att hon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kan Elevernas matematiska förståelse öka om man gör Eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. Resultatet visar att det som främst motiverar Eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos Eleverna.

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om Eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera Eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi Eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där Eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att Eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av Eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för Elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos Eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra Eleverna.

Målet med examensarbetet är att utreda hur grupparbeten inom matematik påverkar elevers intresse för ämnet. Valet att arbeta med grupparbeten för att uppnå ökat intresse för matematik hos Eleverna ligger väl i linje med tidigare forskning samt med läroplanens mål och riktlinjer, som bland annat säger att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska också lära sig reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, alla dessa egenskaper får Eleverna möjlighet att utveckla då de arbetar i grupper för att lösa problem. Eleverna har arbetat med ett grupparbete som kallas Tema: Flytten och utvärdering av Elevernas intresse för ämnet har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra av de totalt 19 medverkande Eleverna. Dessutom har observationer utförts för att ytterligare studera Elevernas samarbete i grupperna.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde öka förståelsen hos Eleverna för hur konflikter kan förebyggas och hanteras genom olika metoder och övningar. Vi genomförde vårt arbete på en skola i Piteå kommun, där undersökningsgruppen bestod av femton elever i år tre. För att få svar på om Elevernas förståelse hade ökat, använde vi oss av kontinuerliga intervjuer och loggböcker som Eleverna reflekterade i. Vi gjorde dessutom egna iakttagelser under övningarna, som vi skriftligt reflekterade över i en egen loggbok. Vi anser att resultatet visade att Eleverna fick en ökad förståelse för att hantera och förebygga konflikter.

I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta Eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan.Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till Elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som Eleverna i den aktuella klassen har.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka tankar lärare och elever har för att varje individ på bästa sätt ska utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har pratat med olika lärare i avseende om hur de arbetar för att Eleverna ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiämnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat 4 lärare och 11 elever i år 5 och 9. Resultatet visar att Eleverna i år 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiämnet, oavsett lärarstil. Däremot tycker inte Eleverna i år 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt.

Jag har i denna studie valt att titta på hur textilslöjdslärare beskriver sitt arbete med materiallära. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslärares undervisning i materiallära och vilka läromedel de använder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till ämnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslärare. Det som framkom var att materialläran läggs in i samband med det Eleverna slöjdar med. Det framkom även att, om man gör undervisningen mer praktisk, så blir Eleverna mer intresserade.

Syftet med uppsatsen är att göra en fördjupning i Matematik B och undersöka samhällsElevernas attityder till kursen och deras otillfredsställande resultat i ämnet. Det gör jag med hjälp av en anonym enkätundersökning. Teorin jag använder mig av har sin utgångspunkt i de fyra motivationsaspekterna: värdering, målorientering, akademisk självvärdering samt orsakstolkningar.Resultatet av min undersökning visar att samhällsEleverna har ett väldigt svagt intresse för ämnet. De anser att ämnet saknar relevans i det verkliga livet och svårighetsgraden upplevs dessutom som hög. Många elever ägnar ämnet 1-3 timmar per vecka utöver lektionstid och ändå är ca 85 % av Eleverna inte nöjda med sina provresultat.