Syftet med denna uppsats är dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur Eleverna upplever kartarbetet samt se vad läroplanen och kursplanerna säger om kartarbetet. Då läroplaner och kursplaner ändras med tiden var det också intressant att se om det har skett någon förändring över tid gällande kartografin. För att nå mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkätundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilärare intervjuades därefter, detta för att få en djupare förståelse för hur Eleverna hade svarat på undersökningen.

Syftet med studien är att ta reda på vad som får Eleverna att söka sig till Fordonsprogrammets inriktning Transportteknik. Studien undersöker även hur utbildningen motsvarat Elevernas förväntningar samt hur Eleverna ser på sin motivation att slutföra studierna. Som metod har jag valt att göra en enkätundersökning bland elever i årskurs två och tre på Transportteknik på en gymnasieskola. Jag har lagt stor vikt vid att informanterna ska förbli anonyma. Enkäten hade till största delen öppna svar för att jag ville minska risken att styra Elevernas svar och för att få reda hur Eleverna ser på sina studier ur deras perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt Elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för Eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att Eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov.

Syftet med arbetet var att undersöka om jag genom kontinuerlig bildtolkning kunde utveckla Elevernas sätt att uttrycka sig om bilder i ord. Arbetet genomfördes under sju veckor i en skolår sex i norrbottens län. Tjugotvå elever deltog i studien som bestod av sju lektionstillfällen varav det första och det sista var provtillfällen. Vid de två provtillfällena skrev Eleverna till bilder och dessa texter jämförde jag i ordmängd. Efter skrivandet följde ett samtal i gruppen, dessa samtal spelades in på band för att sedan avlyssnas och analyseras.

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för Eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att Elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever.

Syftet med vår undersökning är att bilda oss en uppfattning om hur elever i årskurs nio arbetar med och tolkar kartan när de är sammansatta i grupp. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av videoobservationer samt läst in oss på relevant litteratur kring ämnet. Våra resultat från undersökningen visade att Eleverna klarar av att använda kartan som redskap i skolan och ett flertal av Eleverna visade prov på verklighetsanknytning i sina resonemang. Vidare såg vi att endast ett fåtal elever lyckades använda sig av någon form av termspråk i sina diskussioner. När vi studerade samarbetet Eleverna emellan visade det sig att deras roller är väl utstakade och lätta att följa.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som Eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier Eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför Elevernas svar med hur och varför Eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur Elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa Eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att Eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat. .

Begreppet area har visat sig vara svårt att förstå. I de högre åldrarna visar Eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mätningar, nationella som internationella. Den här studiens syfte var att ta reda på hur begreppet area behandlas på lågstadiet. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av både lärare och elever på en lågstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i årskurs 1 och lärarnas mål är att Eleverna ska få en känsla för vad area innebär.

Studiens syfte var att jämföra gymnasieelevers och gymnasielärares upplevelser av ämnet idrott och hälsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter på fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av ämnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs 2 på gymnasiet samt deras idrottslärare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 år. Resultatet av intervjuerna visade att läraren saknade tydliga målformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring ämnets syfte, mål och betygskriterier i förhållande till lärarens undervisning.

Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge Eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda Eleverna för livet efter skolan.

Syftet med detta arbete har varit att reflektera över åsikter kring språkundervisningen i nuvarande gymnasieskolan samt fokusera på att hitta svar på möjliga lösningar. Slutsatsen är att Eleverna har en tydlig bild av vad de behöver för stöd i deras språkutveckling och vilka svaga punkter det finns i dagens undervisning. Språkundervisningen motsvarar den aktuella forskningen och i hög grad svarar till de förväntningar Eleverna har. Dock finns det vissa områden i språkundervisningen som bör utvecklas så att Eleverna trivs bättre i skolan. Olika teorier om både förstaspråks- och andraspråksinlärningen utgör grunden för denna undersökning.

Syftet med studien har varit att få veta mer om hur elever på en högstadieskola, som är så kallade korridorvandrare, upplever sin skolgång, och om varför dessa elever inte är i klassrummen. Korridorvandrare är elever som inte går på sina schemalagda lektioner, utan istället uppehåller sig ute i skolans övriga utrymmen.För att ta del av Elevernas tankar, användes semi-strukturerade intervjuer med ett antal elever på en högstadieskola. Eleverna intervjuades en och en utifrån en i förväg framtagen intervjuguide, men där Elevernas svar skapat olika följdfrågor som i sin tur gett olika intressanta svar. Resultatet av studien visade bland annat på att relationerna mellan skolans personal och Eleverna var oerhört viktig, då Eleverna ändå menade att de trivdes i skolan och alla de intervjuade Eleverna hade någon vuxen på skolan som de kunde prata mer med och som de kände tillit för. Vidare var Elevernas önskan att skolan skulle ha mindre grupper, mindre klasser, så att Eleverna lättare kunde få den hjälp de kände att de behövde av lärarna. .

Syftet med det här arbetet var att presentera några faktorer som hindrar Eleverna i år nio från att uppfylla sin önskan om att lära sig kommunicera på franska och därmed att uppfylla kursplanens mål angående muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel på sådana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i år nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens är ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att Eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar Eleverna från att kommunicera är: otillräcklig mängd av och svårighetsgrad på input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ språkförmåga innebär bland elever samt att Eleverna inte känner språklig eller social trygghet i undervisningssituationen..

Uppsatsens syfte är att undersöka vad Eleverna vill vara med och påverka i skolan, vad Eleverna har inflytande över och när det ges tillfälle för elevinflytande? Dessutom ville vi även få reda på hur Eleverna känner för elevinflytandet i skolan. Vår teoridel bygger på John Dewey teori om socialiseringsuppdrag där pedagogen och elever förverkligar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och på så sätt möjliggör individens fria utveckling. Vi har valt att använda oss ut av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Uppsatsen bygger på intervjuer med 16 elever i årskurs sex på en skola i en större stad i södra Sverige.